Annons

Lisa Irenius:Black weekend: besvikelsen kommer på köpet

Shoppingkö på Oxford Street i London.
Shoppingkö på Oxford Street i London. Foto: Flynet/IBL

Hyperkonsumtionen upplöser kulturer och destabiliserar individer, bland annat genom en ”inflation i besvikelser”. Det menar den franske filosofen Gilles Lipovetsky.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Årets mest bisarra kommersiella jippo måste vara black friday. För andra köpfester har man åtminstone försökt uppfinna ett högre syfte: att uppmärksamma sin mor, sin far, sin älskade – eller Jesusbarnet. Men på black friday, den fjärde fredagen i november, förväntas vi shoppa för att fira just shoppingen. Närmare bestämt de svarta siffrorna i butikernas bokföring (eller vad ”black” nu syftar till, ingen verkar veta säkert).

Man kunde skratta åt denna totala nihilism, om det inte var så vulgärt stora summor i omlopp. Årets black friday väntas omsätta runt 6,5 miljarder kronor i Sverige. Därtill förväntas julhandeln i december landa på nära 80 miljarder kronor. Det är surrealistiskt, och i längden ohållbart: jordens resurser är trots allt ändliga. Kritiken mot konsumtionens miljömässiga konsekvenser växer, på goda grunder.

Men det behövs också en fördjupad diskussion om konsumtionens påverkan på vår kultur och våra värderingar. För några decennier sedan fördes den av några av Europas mest namnkunniga filosofer, som Zygmunt Bauman och Jean Baudrillard.

Annons
Annons

Konsumtion är en sådan central del av vår kultur att reflektionen om dess betydelse och inverkan inte kan avfärdas som en fråga för en viss politisk gruppering

I dag tycks den kulturkritiska konsumtionsdebatten främst föras på vänsterkanten, där den förknippas med politiska aktivister som författaren Naomi Klein. Men konsumtion är en sådan central del av vår kultur att reflektionen om dess betydelse och inverkan inte kan avfärdas som en fråga för en viss politisk gruppering. Ingen kan komma ifrån hur detta dominerande inslag i samhället påverkar värderingar, normer, beteenden, ja hela vår livsmiljö – se bara på köpcentrumens utbredning.

Det är talande att även motreaktioner mot konsumtion till stor del uttrycks genom en annan sorts konsumtion, som white monday (måndagen före black friday), där företag erbjuder ”cirkulära alternativ”. ”Konsumtionssamhället är dött, leve konsumtionssamhället!” som en rubrik i franska Slate sammanfattar utvecklingen.

Inser vi alls hur djupt våra föreställningar om existens, identitet och ett lyckligt liv präglas av konsumtion? Det är typiskt att ökad lycka nu lyfts fram som en anledning till att handla hållbart: som om det inte räckte med att det är bättre för miljön.

Den franske filosofen och sociologen Gilles Lipovetsky är en av dem som håller diskussionen om kultur och konsumtion levande i dag. För drygt tio år sedan utkom han med boken ”Le bonheur paradoxal: Essai sur la société d'hyperconsommation” (Den paradoxala lyckan: essä om hyperkonsumtionssamhället).

Han menar att den period av masskonsumtion som inleddes på 1950-talet, då det stora flertalet började få råd att köpa prylar som tidigare varit reserverade för rika, följdes av en era av ”hyperkonsumtion” från och med 1980-talet. Sedan dess handlar drivkraften bakom konsumtionen mindre om social status och mer om känslor och identitet. Dagens konsumenter är mer informerade och mer ”otrogna”, mer reflekterande och estetiskt medvetna än tidigare.

Annons
Annons

Tidigare skapades individers identitet av kollektiva strukturer som religion, politik och samhällsklass. I dag är det individen själv som skapar sin identitet och det sker till stor del genom inköp av prylar, tjänster och upplevelser – i grunden handlar det om en konstant jakt efter känslor, kommunikation och bekräftelse, som bara förstärks av sociala medier, menar Lipovetsky.

Då höga ideal målas upp som tillgängliga för alla, inom livets alla områden – familj, sexliv, mat, boende, nöjen – är det ofrånkomligt att besvikelserna hopar sig

För tydlighetens skull: Gilles Lipovetsky är inte emot konsumtion. Han framhåller att individer i dag är friare och mer välmående än förut och att de har fått allt större makt även som konsumenter. Men det hindrar inte att vi också behöver en bättre förståelse för de mekanismer som finns och problemen de skapar.

Hyperkonsumismens baksida är att den upplöser kulturer och destabiliserar individer, menar han, bland annat genom en ”inflation i besvikelser”. Då höga ideal målas upp som tillgängliga för alla, inom livets alla områden – familj, sexliv, mat, boende, nöjen – är det ofrånkomligt att besvikelserna hopar sig. Idag saknar vi tekniker för att dämpa besvikelser, till skillnad från i äldre tider då traditioner och religioner dels drog ner förväntningar, dels erbjöd verktyg som bön och bikt. 

Andra samhällen har präglats av så kallad skamkultur eller skuldkultur. Men vår tid genomsyras av en besvikelsekultur, med utbredd oro och frustration som följd, menar Lipovetsky.

Det tål att tänkas på. Inte minst inför den högtid som mer än någon annan bygger upp höga förväntningar genom konsumtion. Black friday gör bara julens stora köpfest än mer utdragen, än mer upptrissad.

Efter reklamen visas:
Mellan raderna SVART FREDAG ELLER VIT MÅNDAG?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons