Annons

Blågröna: Så ska fler få rätt vård

Det behövs fler bemannade vårdplatser för att patienter inte ska fastna på akuten, en utmaning som är prioriterad för regionens sjukhus, skriver debattörerna.
Det behövs fler bemannade vårdplatser för att patienter inte ska fastna på akuten, en utmaning som är prioriterad för regionens sjukhus, skriver debattörerna. Foto: Lars Pehrson

Stora strukturförändringar krävs i den svenska sjukvården för att fler ska få den vård de behöver i rätt tid. I Stockholm har vi gått före med dessa förändringar, skriver företrädare för styret i Region Stockholm.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | VÅRDEN I STOCKHOLM

På senare tid har situationen inom akutsjukvården i Stockholm fått mycket uppmärksamhet. Den blågröna koalitionen tar både det allvarliga läget, och det stora engagemang som finns hos vårdens medarbetare, på största allvar. Inget är eller får vara viktigare än att patienter får säker vård, i tid.

Det är bra att väntetiderna på våra akutmottagningar uppmärksammas, eftersom de sätter fingret på behovet av förändring. För att fler ska få den vård de behöver i rätt tid krävs stora strukturförändringar av den svenska sjukvården. Flera tunga statliga utredare, liksom regeringen, har själva konstaterat att sjukvården behöver ställas om från en sjukhustung vårdorganisation till att lägga större tyngdpunkt på en trygg och nära vård – vårdcentraler, specialistvård, geriatrik (specialiserad äldresjukvård) och andra vårdformer.

I Stockholm har vi gått före. Här inleddes förändringen redan 2011 och den planeras att pågå till år 2025. Bakgrunden är att befolkningen växer kraftigt och samtidigt blir allt äldre.

Målet är tydligt och självklart: Alla ska få den vård de behöver.

Annons
Annons

Stockholm har redan bland landets kortaste vårdköer. Det är bra att patienter får vård snabbt här, men vi är inte nöjda. Vi är inte nöjda så länge det finns några köer överhuvudtaget.

Vi bygger därför ut vården med nya vårdcentraler, närakuter, geriatriska avdelningar och avancerad sjukvård i hemmet. Samtidigt har vi byggt nya och moderna akutbyggnader med modern ny teknisk utrustning till våra akutsjukhus. Mycket som planerats och byggts under flera år håller nu på att förverkligas. Under året ser vi fram mot att öppna över 200 nya vårdplatser utanför akutsjukhusen, i framför allt geriatriken. Avancerad sjukvård i hemmet ökar kontinuerligt och omfattar nu cirka 2 500 patienter, motsvarande nästan lika många vårdplatser som alla våra akutsjukhus. Nyöppnade Sollentuna närakut har helt nyrenoverade lokaler, Norrtälje sjukhus öppnade en närakut tidigare i januari och en elfte närakut öppnar vid Hötorget i centrala Stockholm i februari. De nya moderna akutmottagningarna på S:t Görans och Danderyds sjukhus har redan öppnat, Södersjukhusets efterlängtade större och moderna akutmottagning öppnar senare i år.

I år tillför vi också 1,7 miljarder kronor mer än 2019 till vården i Stockholm, trots ett tufft ekonomiskt läge. Kostnadsökningarna måste begränsas för att vården ska ha hållbara ekonomiska förutsättningar, men vi har aldrig gjort några neddragningar av budgeten.

Vi arbetar målmedvetet för att se till att alla ska få vård efter behov – och för att få bort köerna. Inte minst på akutmottagningarna. Såhär är tanken att det ska fungera nu och i framtiden:

Annons
Annons
  1. Den första kontakten med vården blir oftast 1177, dit man kan ringa för att få vägledning vart man bäst söker sig. Den som är allvarligt akut sjuk ska förstås ringa 112.
  2. Icke-akuta åkommor – tidsbokad vård efter behov – ska omhändertas på länets vårdcentraler, husläkarmottagningar, i hemmet eller digitalt.
  3. De flesta akuta tillstånd och sjukdomar, som till exempel benbrott, ska omhändertas på närakuter. Många akuta vårdbehov kan tas om hand på vårdcentraler. Vissa, inte minst äldre och barnfamiljer, kan få jourläkarbesök i hemmet. Äldre kan i många fall få komma direkt till geriatrisk avdelning, även med ambulans.
  4. Allvarligt sjuka och skadade ska omhändertas på våra akutsjukhus.
  5. De allra svårast sjuka och skadade körs direkt till intensivakuten på Karolinska i Solna, för den mest högspecialiserade vården.

Det viktigaste är att se till är att alla får vård efter behov. På akutmottagningar får de svårast sjuka och skadade vård först. Bland dem som får vänta finns personer som i stället borde få vård direkt på andra vårdmottagningar. En anledning till väntetider på akuten är också bristen på sjuksköterskor. Det behövs fler bemannade vårdplatser för att patienter inte ska fastna på akuten, en utmaning som är prioriterad för regionens sjukhus.

Besöken på länets akutmottagningar har minskat med nästan 20 procent mellan 2017–2019, men fortfarande kommer patienter till akuten som borde fått vård på sin vårdcentral eller en närakut. Vi är inte färdiga med omställningen, den pågår fortfarande. Vi måste bland annat fortsätta stärka vårdcentralerna. Vi behöver också informera invånarna bättre var man får rätt vård efter sitt behov. Ytterligare insatser för att underlätta för patienter att söka rätt hjälp kommer att behövas.

Annons
Annons

Samtidigt som vi fortsätter den stora omställningen av vården, har regionen liksom övriga Sverige hamnat i ett tufft ekonomiskt läge. Trots tillskott till vården ökar kostnaderna framför allt på sjukhusen snabbare. Skattekraften viker och Region Stockholm tvingas snart betala flera miljarder mer varje år i utjämning till regioner – ett ansvar som borde åvila staten. I denna situation har flera akutsjukhus infört anställningsstopp och varslat, men detta gäller förstås inte sjuksköterskor som är avgörande för att öppna fler vårdplatser. En av de mest prioriterade uppgifterna för Region Stockholm är att öka attraktiviteten som arbetsgivare. Det inbegriper både arbetsmiljö och arbetsvillkor.

Förändringen av sjukvården behöver genomföras tillsammans med medarbetarna för att både vinna effektivitet och förståelse. Framtidsplanen för hälso- och sjukvården är framtagen med hjälp av medicinsk expertis, överensstämmer med den nationella inriktningen för vården, och är beslutad i bred politisk enighet. Genomförandet måste också ske omsorgsfullt, ett ansvar för alla vårdgivare tillsammans med regionen.

Vårt uppdrag och mål är att ge vården förutsättningar att rädda fler liv, bota fler sjuka och att människor inte ska behöva köa för att få vård. Att alla ska få vård efter behov.

Irene Svenonius (M)
finansregionråd
Gustav Hemming (C)
tillväxt-, samhällsplanerings- och skärgårdsregionråd
Anna Starbrink (L)
hälso- och sjukvårdsregionråd
Ella Bohlin (KD)
vårdutvecklingsregionråd
Tomas Eriksson (MP)
miljö- och kollektivtrafikregionråd

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons