Annons

Blanda inte ihop jihadist och muslim

Under strecket
Publicerad

REPLIK | TERRORTRÄNING

Men förhoppningsvis är tiden förbi då en islamofobianklagelse, som Zouhir torgför, lyckas avskräcka även rimlig kritik mot islamism.
Ivar Arpi

I debatten om Islamiska staten (IS), tidigare Isis, har de allra flesta har varit noggranna med att skilja på dem och andra muslimer, på islamism och islam, på jihadister och muslimer. Som så många påpekat faller även vanliga muslimer, i synnerhet shiamuslimer, offer för dessa islamisters reaktionära ideologi. Samtidigt finns det anledning att trappa upp kampen mot jihadisterna, både i Irak och Syrien, och även mot de personer i Sverige som reser för att strida för IS.

Välkommet då att partiledare Jan Björklund och demokratiminister Birgitta Ohlsson från Folkpartiet på SvD Brännpunkt (14/8) vill skärpa den svenska terroristlagstiftningen. Det är helt orimligt att det inte redan är brottsligt att delta i terorrismträning utomlands. Sverige är inte en isolerad ö. Terrorismen är transnationell och kräver ett förändrat synsätt. Sverige ska inte vara en fristad för de som vill ägna sig åt terrorism.

Annons
Annons

Därför är det märkligt att Zakarias Zouhir i en replik till dem på Brännpunkt 18/8 försöker sudda ut distinktionerna, som den absoluta majoriteten är noggranna med att göra, mellan terrorister och muslimer. Det är annars vanligt bland en helt annan sorts debattörer: att säga att distinktionen inte finns, att alla muslimer är terrorister. Även Zouhir verkar vilja frammana bilden av att hela islam är under attack, inte bara islamismen. Det är samma retorik som islamisterna använder.

Förutom att vara ordförande för Afrosvenskarnas Riksförbund är Zakarias Zouhir medgrundare av Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén (MMRK) och aktiv i Vänsterpartiet. MMRK har gång på gång gjort uttalanden som tyder på att de har svårt att skilja på jihadism och islam. MMRK har bjudit in människor som dömts för terrorverksamhet, som Munir Awad och Ali Berzengi, till seminarier. MMRK står även nära organisationen Charta 2008, som också säger sig kämpa för mänskliga rättigheter, men trots det associerar sig med människor som står terroristverksamhet nära. Dessa organisationers tolkning av mänskliga rättigheter har egentligen inget med mänskliga rättigheter att göra.

Så varför vill Zakarias Zouhir anklaga de som gör en tydlig distinktion mellan Islamiska Staten, tidigare ISIS, och vanliga muslimer för islamofobi? Varför vill han framställa kritik mot islamism och insatser mot terrorism som ”en politisk attack mot muslimer”? Vem tjänar på en sådan sammanblandning av terrorism och muslimer? Hade han varit någon annan hade han själv kunnat anklagas för just islamofobi. Lyckas han med sitt uppsåt blir det omöjligt att skilja kritik av terrorverksamhet som görs i islams namn, från kritik av hela religionen islam som har mycket, mycket lite med terrorism att göra. Minns att den förkrossande majoriteten av offren för islamistisk terrorism är vanliga muslimer.

Men förhoppningsvis är tiden förbi då en islamofobianklagelse, som Zouhir torgför, lyckas avskräcka även rimlig kritik mot islamism. Tyvärr har anklagelsen använts så frikostigt att verklig muslimfientlighet hamnar i skymundan ibland. För det är viktigt att understryka att den finns och är ett problem, och inte låta personer som Zakarias Zouhir definiera den så brett att anklagelsen blir löjeväckande eller innehållslös. För Sverige behöver både trappa upp kampen mot terrorismen, och samtidigt öka toleransen för islam.

IVAR ARPI

redaktör Magasinet Neo

Mer debatt om terrorträning:

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons