Annons

”Borgerligheten måste döda sina darlings”

Isak Kupersmidt, centerpartist och doktorand i nationalekonomi.
Isak Kupersmidt, centerpartist och doktorand i nationalekonomi. Foto: Hamid Ershad Sarabi

Alliansen må vara död i rikspolitiken, men borgerligheten finns fortfarande kvar. Om den liberala högern ska vara relevant i framtiden måste man göra upp med gamla sanningar, skriver Isak Kupersmidt (C).

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

DEBATT | BORGERLIG POLITIK

”Kill your darlings” (döda dina älsklingar) är ett uttryck som används inom skrivande, och syftar på att ta bort bitar som tilltalar den som skriver, men inte tillför helheten något viktigt. Det bör borgerligheten göra med sin politik. Många borgerliga ”darlings” har en historisk förklaring. Ofta har det handlat om att bryta med det socialdemokratiskt dominerade samhället, i syfte att stärka individer och företagande.

Nu när socialdemokratin släppt greppet om Sverige är det dags för borgerligheten att sluta förhålla sig till det Sossesverige som inte funnits på decennier och i stället formulera en egen politik.

Här listar jag sex frågor där alla de borgerliga partierna borde se över sin inställning, och anpassa politiken efter 2020-talet.

  • Vurmandet för det ägda boendet. I en dynamisk ekonomi där folk flyttar, flyttar ihop och byter jobb ofta är det orimligt att alla ska äga sitt boende. Studenter och unga lånar i dag miljonbelopp för att köpa lägenheter de snart ska lämna igen, och många som flyttar till nya orter är ofta tvingade att direkt köpa en bostad. I en dynamisk ekonomi borde hyresrätten ha en given plats. Trots det ses den ofta som en social insats och som något vänster. En borgerlig bostadspolitik borde i stället omfamna hyresrätten, och driva en politik som möjliggör för fler att få en hyresrätt utan decennier i bostadskö. Målet kan inte vara att alla ska äga sin bostad.
  • Det ska löna sig att arbeta. Pengar, status, hälsa. Vinsterna av att ha ett jobb är omfattande. I dag, mycket tack vare jobbskatteavdraget, lönar det sig att arbeta för nästan alla. Problemet med utanförskap kan därmed inte längre reduceras ned till en arbetslinje bestående av sänkta skatter och bidrag. Problemen går djupare än så. Att slentrianmässigt motivera sin politik med att det ska löna sig att arbeta är varken ärligt eller trovärdigt.
  • Vinst i välfärden. Den så kallade Reepalu-utredningen var var en katastrof, men det får inte hindra borgerligheten från att faktiskt diskutera de problem som finns. Även bra reformer måste underhållas. Ofta blandar man ihop vinst och valfrihet vilket leder till en oärlig debatt där man undviker de svåra frågorna. Det har länge funnits en folkopinion för att reglera välfärdsföretagen hårdare, och ska vi inte ge bort problemformuleringsprivilegiet till vänstern så måste vi ha en egen. Att blunda för kritik i rädsla av att legitimera sina motståndare är bland det mest destruktiva man kan göra.
  • Storstadsbilismen. Om hundra år kommer bilar i innerstaden definitivt vara en av de saker man ser tillbaka på och skrattar åt. De orsakar både dödsolyckor och dålig luft, samtidigt som de förstör stadsmiljön genom trängsel och ljud. Att man dessutom lämnar dem mitt på gatan, där de får stå och ta plats under alla timmar de inte används, gör inte det hela bättre. Personbilen innebar en kraftigt ökad frihet för människor när den kom. I dag är den i stället motsatsen till det många efterfrågar: en levande stadsmiljö anpassad för människor. Bilfria stadskärnor går knappast att införa över en natt, men borde vara en målsättning i alla borgerligt styrda kommuner.
  • Beskattningen av småföretag. De så kallade 3:12-reglerna har länge varit en ögonsten inom borgerligheten. Reglerna tillåter företagare att ta ut en del av sin vinst till 20 procents beskattning (efter bolagsskatt), och fungerar därmed som en ventil för de höga skatterna i övrigt. Reglerna innebär dock omfattande skatteplanering, och att liknande arbete kan beskattas väldigt olika. I stället för att försvara det lilla köttben Socialdemokraterna en gång slängde till företagarna måste borgerligheten stå för ett rättvist skattesystem där alla, inte bara de som kan bolagisera sin inkomst, kan bli rika på sitt arbete.
  • Riktade momssänkningar. Genom dyra skattesänkningar för vissa, framför allt restaurangbranschen, bidrog Alliansen inte bara till ett krångligare skattesystem, utan öppnade även portarna för lobbyister. I dag har varje branschorganisation med självrespekt en egen momssänkning de förespråkar. Att inte välja ut och subventionera enskilda branscher borde vara en självklarhet för ett borgerligt parti. Bäst vore att förespråka enhetlig moms.

Trots ett bistert politiskt landskap är det fullt möjligt att vi någon gång kan få en ny liberalt borgerlig regering . Det kommer dock inte ske på samma sätt som 2006. I stället måste man, precis som Alliansen gjorde då, ompröva sin politik och anpassa den efter tidens nuvarande problem.

Isak Kupersmidt
centerpartist och doktorand i nationalekonomi

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons