Annons

Erik Bergin:Börsernas reaktion är inte menad att vara begriplig

Foto: Richard Drew /AP

Goda nyheter fick börserna att stiga – och dåliga fick dem också att stiga. Amerikanska börsindex har gjort en och annan expert förundrad senaste veckan. En lärdom: räkna inte med aktiemarknaden för att avgöra vart världen är på väg.

Under strecket
Publicerad

Häng med nu. När USA:s president Donald Trump lanserade idén om importtullar mot Mexiko i förra veckan för att tvinga mexikanerna att ta hand om problemet med illegal immigration i USA, så steg börserna.

Varför? En effekt, gick resonemanget, var att ett nytt handelskrig skulle påverka USA negativt. Därför ökade möjligheten att centralbanken Federal Reserve skulle behöva sänka räntan. Det uppskattas av börsen – som steg.

Den här veckan kom beskedet att tarifferna mot Mexiko är uppskjutna och att USA kommit överens med landet om hur migrationsfrågan ska hanteras.

Alltså borde inte USA:s ekonomi drabbas av ännu ett handelskrig, och Fed skulle inte behöva sänka någon ränta. Allt annat lika, som det heter, så borde det vara en negativ nyhet för aktiemarknaden.

Ändå steg börserna igen. Sedan början av juni har Standard & Poor’s breda 500-index klättrat från 2 750 till 2 900.

Du må vara ursäktad för att inte begripa vad det är som pågår. Och vän av ordning kan också invända att det borde vara fler faktorer än bara USA:s och Mexikos migrationsproblem och handelsrelationer som påverkar marknaderna.

Annons
Annons

Det är förvisso sant. Fast en hel del av vad som särskilt påverkat aktiemarknaden de senaste året eller så har faktiskt emanerat från Vita huset. USA:s handelskrig med Kina har tveklöst påverkat. Likaså situationen kring Iran och Mellanöstern. Liksom Trumps angrepp på Fed-chefen Jerome Powell om penningpolitiken.

Så långt är allt klart. Men det mexikanska exemplet från den senaste veckan avslöjar en annan ”sanning” om börserna som somliga bedömare nu tar till i brist på vettiga förklaringsmodeller:

Börsen vill helt enkelt upp. Oavsett vad som händer. Det är inte menat att vara byggt på logik.

Alla som försöker förklara marknadens beteende är dömda att misslyckas, skriver den finansrådgivaren Joshua M Brown i New York på sin blogg.

”Det här kommer att få mig att se ut som en idiot, men marknaden ville gå upp. Jag tror inte det spelar någon roll vad som verkligen hände”, skriver Brown.

Som tidigare New York-korrespondent i flera år var det min uppgift att bevaka Wall Street. Det blev en lektion i cynism och kaosteori. Vad som är svart är i själva verket vitt, upp är ned. Då är det egentligen en logisk konsekvens att en ivrigt twittrande president som ofta följer samma mönster – hävdar att svart är vitt – också genererar sådana resultat på aktiemarknaden.

Man kan även tänka sig en annan mera jordnära förklaring. USA:s ekonomi går starkt, men en del oroväckande tecken har synts på att den passerat toppen. Svagare jobbsiffror än väntat är ett sådant, att Fed slutat prata om höjda räntor ett annat.

Marknadens reaktion på ett sådant läge för oss tillbaka till centralbankens mångåriga räddningsoperation efter finanskrisen 2008–2009 (och har således ingenting med Trump att göra): vad som än händer kan tolkas positivt:

• När ekonomin gick på knäna och Fed öste in nya pengar i den så reagerade börsen positivt. Inte för att ekonomin gick på knäna, men för att Fed gasade.

• Och när ekonomin går bra och Fed bromsar så kan börserna alltså också stiga i vissa fall. Inte för att Fed bromsar, men för att ekonomi går bra.

Marknaden kan ”välja” (som om den hade en sorts kollektiv intelligens) att ta fasta på åtgärderna mot det som händer – eller ta fasta på det som händer och strunta i åtgärderna.

Allt beroende på vilket alternativ som ger högre kurser.

Det är vad Joshua Brown i New York syftar på, och förmodligen en tolkning så god som någon om vad som föranlett den ”ologiska” reaktionen på cirkus Mexiko.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons