Annons

Daniel Schatz:Bortförklara inte terrorismen

Fader Jaques Hamel, 86, mördades i ett terrordåd i onsdags.
Fader Jaques Hamel, 86, mördades i ett terrordåd i onsdags. Foto: Francois Mori /TT
Under strecket
Publicerad

Frihet, jämlikhet och broderskap förbyttes mot skräck, sorg och död när 31-årige Mohamed Lahouaiej-Bouhlel plöjde in en lastbil i de nationaldagsfirande folkmassorna på Promenade des Anglais i Nice den 14 juli. Utrikesminister Margot Wallström (S) framhöll i kölvattnet av dådet att en av terrorismens grundorsaker står att finna i den utbredda världsfattigdomen (TT 15/7).

Men fattigdom gör inte människor till terrorister, konstaterar terrorismforskningens nestor Walter Laqueur, snart fyllda 96 år, när jag talar med honom i telefon två dagar efter Nice-dådet. Historieprofessorn hänvisar till en uppsjö av faktaspäckade böcker, däribland Princetonekonomen Alan Kruegers ”What makes a terrorist” (2008), som slår hål på myten om sambandet mellan fattigdom och terrorism.

Medan 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom, återfinns världens fattigaste länder inte bland de mest terroristtäta. Den våldsbejakande extremismen frodas varken bland de utblottade i Nairobis slumkvarter eller hos de kastlösa i New Delhis kåkstäder.

Annons
Annons

Terroristernas bakgrund finns inte sällan i en välutbildad medelklass – däribland i världens utvecklade länder – där antalet jihadister ökar till följd av en rad faktorer som diskuteras av terrorismforskaren Magnus Ranstorp i artikeln ”The root causes of violent extremism” (4/1).

Det tydligaste exemplet, al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, växte upp i en inflytelserik familj av miljardärer i det oljerika Saudiarabien. Hans historia är historien om en resa från ett liv i lyx till ett liv av krig.

Även Europas jihadister i Syrien är relativt välbeställda. Den tidigare Guantanamofången Slimane Hadj Abderrahmane var en uppskattad techno-dj som läste matematik vid Århus universitet i Danmark. Han tillbringade nätterna i stadens nattklubbar när han radikaliserades av extremismens profetior.

Terrorattacker med närmare nittio dödsoffer har nu ägt rum i Europa på mindre än tre veckor. Att terrorismen ska självdö är inte realistiskt. Trots att mer resurser än någonsin läggs på att förebygga terrorbrott har regeringens insatser, enligt Ranstorp, präglas av mycket snack och liten verkstad. Ingen har dömts för terrorfinansiering sedan 2005 eller för rekrytering till terrorism, trots att det varit kriminaliserat under flera år.

Samtidigt exporterar Sverige, näst efter Belgien, flest jihadister till Syrien och Irak i Europa räknat per capita. I takt med att krigarna återvänder ökar hotbilden mot vårt land. Ändå drog demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) slutsatsen att Sverige är i ”framkant i Europa” i terrorismbekämpning vid ett Almedalsseminarium med samordnaren mot våldsbejakande extremism (7/7).

Vi måste stärka förmågan att rättssäkert förebygga och bekämpa terror. Fler ”hjälptelefoner” dit extremisters anhöriga kan ringa är otillräckliga. Hoten mot vår säkerhet och demokrati måste bemötas med politiska, juridiska, ekonomiska och militära åtgärder. Hela samhället måste involveras. En förutsättning för detta arbete är att skygglapparna kastas.

Den terrorism som utmanar det öppna samhället är varken världsfattigdomens fel eller blott en proteströrelse framsprungen ur strukturella orättvisor, klassklyftor, länders utrikespolitik eller olyckliga familjeförhållanden.

Terrorismen underbyggs av våldsförespråkande ideologier som närs av en kombination av sociologiska och psykologiska bakgrundsfaktorer. Lockelsen att berusa sig på dessa utopier har en så stor dragningskraft att vissa övertygas om att de har rätt att släcka andra människors liv i dess namn.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons