Annons

Bostäderna förorenar mer än flyget: Måste se helheten

Svenskarnas bostäder bidrar med stora utsläpp varje år – rent av mer än allt vårt flygande. Och det trots att utsläppen har rasat ner i källaren de senaste 30 åren. Nu efterlyser Världsnaturfonden att hela samhället satsar på en omställning av byggsektorn, för att nå Parisavtalets mål.

Under strecket
Publicerad

Sabina Andrén, programsamordnare för Hållbara städer (One planet cities) på Världsnaturfonden, WWF.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 2

Fler företag, politiker och investerare behöver tar ansvar för beslut som stödjer en snabb utfasning av all fossil energi och satsningar på byggnader och boendeformer som leder till nollutsläpp, menar Sabina Andrén.

Foto: Joakim Ståhl Bild 2 av 2

Sabina Andrén, programsamordnare för Hållbara städer (One planet cities) på Världsnaturfonden, WWF.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 1
Sabina Andrén, programsamordnare för Hållbara städer (One planet cities) på Världsnaturfonden, WWF.
Sabina Andrén, programsamordnare för Hållbara städer (One planet cities) på Världsnaturfonden, WWF. Foto: Joakim Ståhl
Testa din egen klimatpåverkan – gör Klimatkalkylatornsvd.se

I den årslånga satsningen Klimatutmaningen utmanar SvD:s reportrar varandra och läsarna att minska sina klimatavtryck. Nu tar de sig an bostaden – ett område som på ytan kan se ut som att det redan har gjort sin del av jobbet. Sedan 1990 har utsläppen från våra bostäder minskat kraftigt, med runt 90 procent. Orsaken är framför allt att vi inte längre värmer upp våra bostäder med olja.

Men trots att bostäderna kan ses som en framgångssaga i klimatarbetet, står de fortfarande i genomsnitt för ungefär en femtedel av en persons klimatavtryck, och motsvarande runt 11 miljoner ton CO2 nationellt. Det är faktiskt mer än vårt flygande, som släpper ut motsvarande omkring 10 miljoner ton om året.

Annons
Annons

Fler företag, politiker och investerare behöver tar ansvar för beslut som stödjer en snabb utfasning av all fossil energi och satsningar på byggnader och boendeformer som leder till nollutsläpp, menar Sabina Andrén.

Foto: Joakim Ståhl Bild 1 av 1

Det finns med andra ord mycket kvar att göra, på flera fronter, enligt Sabina Andrén, som är programsamordnare för Hållbara städer på Världsnaturfonden (WWF). Hon menar att vi inte får titta enbart på vad som sker i hushållen – utan på hela bostädernas livscykel, för att komma tillrätta med bostädernas utsläpp.

– För att förstå helheten behöver vi titta på bostadens hela livscykel – inte bara fasen då vi bor i bostaden – utan även bygg- och konstruktionsskedet, underhåll och renoveringar, säger hon.

Efter reklamen visas:
Familjen som klimatoptimerat sitt hem

Själva byggnadsprocessen står för omkring 40 procent av byggnadens totala klimatpåverkan under sin livscykel.

– En viktig roll ligger således på aktörer som planerar, investerar i och bygger våra bostadsområden, detta särskilt i en tid när många svenska stadsregioner växer snabbt.

Som konsument behöver man lyfta blicken och fundera över hur man som enskild individ kan bidra i ett bredare perspektiv, enligt Sabina Andrén.

Även den som inte bor i eget hus och har inflytande över uppvärmningen och andra system i fastigheten kan påverka genom att ställa krav på hyresvärden eller på kommunen.

– Som medborgare kan vi agera både i rollen som konsument och som pådrivare och kravställare. Men det är också viktigt att hushållen erbjuds strukturer som möjliggör klimatkloka val, säger hon.

Fler företag, politiker och investerare behöver tar ansvar för beslut som stödjer en snabb utfasning av all fossil energi och satsningar på byggnader och boendeformer som leder till nollutsläpp, menar Sabina Andrén.
Fler företag, politiker och investerare behöver tar ansvar för beslut som stödjer en snabb utfasning av all fossil energi och satsningar på byggnader och boendeformer som leder till nollutsläpp, menar Sabina Andrén. Foto: Joakim Ståhl
Annons
Annons

Enligt Sabina Andrén är samhällsplanering i stort helt avgörande för hur svårt eller lätt det är att leva klimatsmart:

– Kommuner bör sätta upp tydliga och starka mål som pekar ut vägen till nettonollutsläpp och driva den linjen som kravställare och föregångare i all nyutveckling och även renovering och upprustning av bostäder och stadsdelar. Kommunen kan inte klara klimatomställningen själv utan måste göra det i tät samverkan med andra samhällsaktörer från näringsliv, forskning och civila samhället.

För att vi ska kunna nå målet i Parisavtalet och nettonollutsläpp globalt till 2050 behövs, enligt Sabina Andrén, arbete på flera fronter:

– Det krävs att stora aktörer som företag, politiker och investerare tar ansvar för beslut som stödjer en snabb utfasning av all fossil energi och i stället satsar på byggnader och boendeformer som leder till nollutsläpp så snart som möjligt.

Som enskilda konsumenter kan vi agera genom våra egna konsumtionsval och genom att visa att vi kräver och efterfrågar ett ambitiöst klimatarbete från olika beslutsfattare, menar hon.

– Vi som individer kan vara en del av lösningen för en klimatsäker framtid, både genom att själva agera och – inte minst – genom att uttrycka våra krav, frågor och önskemål till beslutsfattare och samhällsaktörer som när de känner ett tryck och ett stöd från medborgare, får lättare att ta även tuffa beslut i rätt riktning.

Testa din egen klimatpåverkan – gör Klimatkalkylatornsvd.sePrenumerera här på SvD:s nyhetsbrev Klimatkollen med Peter Alestigsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons