Annons

Erik Bergin:Böter för läkemedelsjättar skymmer krisens orsaker

Christina Debes, som missbrukat läkemedel och heroin, utanför sin systers hus i Staten Island, New York, 2017.
Christina Debes, som missbrukat läkemedel och heroin, utanför sin systers hus i Staten Island, New York, 2017. Foto: Pontus Höök

Läkemedelsbolag stäms för att ha bidragit till den galopperande opioidkrisen – men de är bara en liten del av problemet. USA har redan genomfört flera åtgärder i kampen mot de beroendeframkallande läkemedlen.

Under strecket
Publicerad

Chris Christie på besök i Stockholm december 2018.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 2

Johnson and Johnsons högkvarter i New Brunswick.

Foto: Seth Wenig / TT NYHETSBYRÅNBild 2 av 2

Christina Debes från Staten Island, New York, började gå på beroendeframkallande läkemedel, opioider, när hon var 13 år. Orsaken var smärtor efter en operation. Hon och hennes drogberoende pappa gick från läkare till läkare och hämtade ut fler och fler piller.

När det inte gick längre gjorde Christina som tiotusentals andra amerikaner och gick över till heroin. Det var mer eller mindre en slump att hon överlevde och kunde berätta sin historia när SvD intervjuade henne på ett behandlingshem i New York i januari 2017. I dag är hon i 30-årsåldern.

Hennes öde utgör en mikroskopisk del i det komplexa pussel av missade chanser, giriga läkemedelsdirektörer, dålig lagstiftning och försumlighet som genererat tiotusentals döda av överdoser per år i USA:s opioidkris.

I september bubblade skandalen upp igen. Det var i form av de stämningar mot flera stora läkemedelsbolag som i decennier sålt de beroendeframkallande läkemedlen. Ett av dem – Purdue Pharma – är försatt i konkurs. Miljarder i juridiska skadeståndsuppgörelser ligger i potten.

Annons
Annons

Men affärsnyheterna om Purdue, Johnson & Johnson och andra läkemedelsjättar skymmer mycket av den tragiska krisens verkliga orsaker och effekter. SvD har berättat i flera reportage om hur bebisar föds med beroende och tvingas inleda sina liv med avgiftning.

Berättelserna visar framsidan av ett system som länge systematiskt missat att skydda amerikaner i alla samhällsklasser från effekterna av beroendeframkallande läkemedel. Det är ett systemfel som leder från politikerna i kongressen ända ned till den vanliga amerikanen som besöker en läkare eller ett apotek.

De senaste åren har dock saker börjat hända högt uppe i pyramiden. Det är för tidigt att slå fast om det blir nykteristen Trump som till slut får bukt med opioidkrisen. Men under sitt första år vid makten, 2017, tillsatte presidenten en utredning som föreslog en rad åtgärder. Många av dem har sedan dess blivit lag.

Utredningen leddes av Chris Christie, tidigare republikansk guvernör i delstaten New Jersey strax söder om New York. I en intervju med SvD i januari 2018 gav Christie en svagt positiv bild av USA:s dittills resultatlösa försök att få hejd på krisen.

– Jag tror att vi kanske redan toppat under 2017 vad gäller ökningstakten för antal döda. Dödstalen ökar nog i år också, men förhoppningsvis mindre. Mellan 2016 och 2017 gick vi från 55 000 till 72 000 dödsfall – en enorm ökning i procent. I år tror jag du får se en betydligt mindre, sa Christie.

Mycket av kampen mot opioiderna sker på delstatsnivå, och ofta bara indirekt via federala myndigheter. Läkemedelsbolagen är bara en liten del av helheten.

Annons
Annons

Chris Christie på besök i Stockholm december 2018.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 2

Johnson and Johnsons högkvarter i New Brunswick.

Foto: Seth Wenig / TT NYHETSBYRÅNBild 2 av 2
Chris Christie på besök i Stockholm december 2018.
Chris Christie på besök i Stockholm december 2018. Foto: Tomas Oneborg

Men faktum är att en rad åtgärder genomförts på flera håll i USA. Regleringarna hade gjort Christina Debes drogkarriär mer eller mindre omöjlig om de funnits när hon var 13 år.

Ett exempel: numera går det inte att gå från läkare till läkare och hämta ut fler och fler recept på opioida läkemedel, tack vare en receptdatabas som de flesta av USA:s 50 delstater samarbetar om.

En annan förändring är krav på utbildning om opioida läkemedel för vårdpersonal. Ytterligare en relativt ny åtgärd är att vårdsystemet Medicaid numera subventionerar alternativ till de beroendeframkallande läkemedlen för smärtlindring. Därmed blir alternativen mera tillgängliga för patienter.

Det är förstås knappast så att USA är nära att vinna kriget mot narkotikan. Heroin har visserligen till stor del försvunnit från amerikanska storstäder, har det rapporterats under 2019, men bara för att ersättas av ännu kraftfullare fentanyl.

En stor inkörsport – en marknad överflödad av opioider – kan dock förhoppningsvis vara på väg att stängas. Där är stämningarna mot läkemedelsjättarna en viktig del, men långt ifrån den enda.

Men det lär knappast gå snabbt. Utredaren Christie konstaterade även i SvD-intervjun:

– Det krävs troligen medvetna åtgärder under tio år, för vi ignorerade problemet under 20 år.

Johnson and Johnsons högkvarter i New Brunswick.
Johnson and Johnsons högkvarter i New Brunswick. Foto: Seth Wenig / TT NYHETSBYRÅN
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons