Annons

Muhammad Ali stod upp för sina politiska ideal

Få idrottsstjärnor har präglats så mycket av sin samtid och stått upp för sina politiska ideal med så stora personliga konsekvenser som Muhammad Ali. Trefaldiga boxningslegenden är död. Han blev 74.

Under strecket
Publicerad

Muhammad Ali tände den olympiska elden vid OS i Atlanta 1996.

Foto: Doug Mills/APBild 1 av 1

Muhammad Ali tände den olympiska elden vid OS i Atlanta 1996.

Foto: Doug Mills/APBild 1 av 1
Muhammad Ali tände den olympiska elden vid OS i Atlanta 1996.
Muhammad Ali tände den olympiska elden vid OS i Atlanta 1996. Foto: Doug Mills/AP

SAN FRANCISCO Muhammad Ali hette Cassius Clay innan han konverterade till islam. Han vägrade delta i USA:s krig i Vietnam med argumentet att kriget var ännu ett verktyg för den vita mannen att förtrycka den färgade. Han fick betala priset i form av straff och avstängning från boxningsringen.

I åttonde ronden knockade han Foreman. Han böjde sig ned till reportrarna vid sidan av ringen: ”Vad var det jag sa?”

Han tvekade inte att torgföra sina politiska övertygelser under politiskt turbulenta 1960 och 70-tal. Och många minns fortfarande hur Ali, svårt präglad av Parkinsons, tog emot den olympiska elden vid OS i Atlanta 1996.

Men det var i en tuff fajt och seger mot Sonny Liston 1964 som han på allvar tog klivet ut på världsscenen. Och segrarna skulle fortsätta att komma. Under 21 år vann Muhammad Ali 56 matcher men förlorade bara fem. Han säkrade tre världsmästartitlar.

Annons
Annons

Muhammad Ali hyllades i boxningsringen, men han saknade inte kritiker utanför den. Efter terrorattacken mot USA den 11 september 2001 avböjde Ali att kommentera saken.

Cassius Clay föddes i Louisville, Kentucky, 17 januari 1942. Han började boxas vid tolv års ålder – sedan någon snott hans cykel. Polisen han anmälde brottet till drev en boxningsklubb. Och på den vägen var det.

Han blev medlem i Nation of Islam, en religiös grupp som av amerikanska medier kallades Black Muslims. Det var sannolikt här som Ali hämtade mycket av sin politiska teori och kritik mot mycket av USA:s utrikespolitik och krig i Vietnam och annorstädes. Han tycktes periodvis under 1960-talet vara nära bekant med Malcolm X, en av Nation of Islams ledare.

– Färg gör inte en människa ond. Det är hjärtat och själen det handlar om. Färgen är bara dekoration, sa Ali vid ett tillfälle.

1963 när Ali vunnit 15 professionella matcher hamnade han på magasinet Times förstasida. Men sedan han stängts av och straffats för sin vägran att göra militärtjänsten trodde många att hans karriär var över. Men elva år senare i 1974 möte Ali den skräckinjagande, större och yngre George Foreman i dåvarande Zaire.

I åttonde ronden knockade han Foreman.

Han böjde sig ned till reportrarna vid sidan av ringen:

– Vad var det jag sa?

Han försvarade sin världsmästartitel ytterligare några år, men mot slutet av 1970-talet stod det klart att Alis fysiska styrka började svika. Samtidigt diagnostiserades han med Parkinsons.

Efter att hans död bekräftats på fredagen den 3 juni rensade amerikanska tv-kanaler i tablåerna och sände minnesspecialer om Muhammad Ali. Utöver världsmästartitlarna handlar minnet av Ali om en idrottsstjärna som även förmådde beröra människor långt utanför boxningsringen. Han kallas ”humanist”, ”världsmedborgare” och många minns även Muhammad Ali för hans humor och hans snabbtänkta svar på reportrarnas frågor.

I Louisville beordrade borgmästaren Greg Fischer på fredagen alla flaggor till halv stång.

– Som boxare blev han den störste, även om hans mest långvariga segrar kom utanför ringen. Han använde sin framgång till att promota fred, rättvisa och humanism världen runt, säger borgmästaren i ett uttalande.

Muhammed Ali bodde i Arizona när han dog, 74 år gammal.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons