Annons

Janerik Larsson:Brexit kommer att vara en fråga länge än

 A pumpkin with the words "Stop Brexit" carved in it stands placed by anti-Brexit remain in the European Union protesters backdropped by the Houses of Parliament in London
A pumpkin with the words "Stop Brexit" carved in it stands placed by anti-Brexit remain in the European Union protesters backdropped by the Houses of Parliament in London Foto: Matt Dunham

När jag började kolla dagens London-tidningar handlade nästan allt givetvis om det kommande valet. Men eftersom ingen har en aning om hur resultatet kommer att bli den 12 december var det två artiklar i vad som kan ses som ett annat ämne som jag fastnade för.

Under strecket
Publicerad

Den ena finns i The Guardian. Det finns en intervju med Michel Barnier och handlar om hans nästa förhandlingsuppdrag. Efter att det brittiska parlamentet godkänt utträdesavtalet - vilket kan ske den 31 januari - så börjar förhandlingen om de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU. Det ska bli ett frihandelsavtal men hur det kommer att se ut är högst ovisst. Klart är dock att Barnier som förhandlat utträdesavtalet ska leda EU:s förhandlingar om frihandelsavtalet.

Till bilden hör givetvis också att parlamentsvalet inte självklart leder till att parlamentet godkänner det utträdesavtal Boris Johnson förhandlade med EU.

Men om förhandlingarna om frihandelsavtalet inleds i början av nästa år så kommer det inte vara en okomplicerad historia.

Barnier varnar i intervjun bland annat för tanken att det skulle vara möjligt att under den utmätta tiden - 11 månader - lösa alla frågor. Barnier tror att man under den tiden kan nå ”a basic free-trade deal”. Exakt vad som skulle ingå i ett sådant grundläggande avtal återstår att se.

Annons
Annons

Barnier konstaterar också att Storbritannien underskattat konsekvenserna av att lämna EUs inre marknad och tullunion. UK står inför svårigheten att acceptera konsekvenserna.

Så långt Barnier och The Guardian.

En tidning som alltid stått i spetsen för brittiskt EU-hat är Daily Telegraph och i tidningens näringslivsdel idag finns en krönika av den ekonomiske kommentatorn Matthew Lynn som i klarspråk tar avstånd från tanken på det tänkta frihandelsavtalet.

Redan rubriken är klarspråk: A LEVEL PLAYING FIELD WITH BRUSSELS IS THE LAST THING THAT BRITAIN NEEDS.

Ett frihandelsavtal är alltså det sista UK behöver.

”It would be crazy for Britain to play along. Regulatory alignment with the EU would be ridiculous”.

Att upprätthålla de regelverk som nu råder skulle alltså vara löjligt enligt Lynn.

”Once we leave, we need to make competition as ”unfair” as possible - and completely forget about a level playing field.”

En jämn ekonomisk spelplan är alltså enligt krönikören något man bör glömma bort och i stället bör konkurrensen mellan UK och EU27 bli så ”orättvis” som möjligt.

Detta är den agenda som no-deal-Brexit-anhängarna hela tiden haft och i slutändan kan det alltså bli så att även om utträdesavtalet godkänns så innebär det inte att den långsiktiga relationen mellan UK och EU27 kommer att bli så som utträdesavtalet möjliggör.

Då kan den långa kampen att kunna sluta just i den avtalslöshet mellan UK och EU27 som nu debatterats så länge.

Vi är inte där ännu men de som tror att ”Brexit” kommer att vara en avslutad diskussion i närtid - t ex efter parlamentsvalet - har misstagit sig. Brexit kommer att vara en fråga för europeisk samhällsdebatt länge än. Sannolikt mycket länge.

En fråga man kan ställa sig är givetvis hur genomtänkt det var att dela upp Brexit-folkomröstningens konsekvenser i två steg - först utträdesavtal och sedan frihandelsavtal.

Det kanske hade varit mera rimligt att haft detta som en enda förhandling men det var kanske omöjligt för den brittiska regering som skulle ”leverera Brexit”.

Slutligen - det är inte självklart att detta är sista gången de brittiska väljarna får ta ställning till konsekvenserna av folkomröstningen 2016. En strid om frihandelsavtalet skulle kunna leda till en ny folkomröstning. Inget är uteslutet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons