Annons

Andreas Cervenka:Sluta förfäras – uppsök i stället närmaste spegel

Vad kommer egentligen hända med Donald Trump som USA:s president? Att den frågan inte har ett tydligt svar säger det mesta. Riskerna i världsekonomin har precis stigit dramatiskt vid sämsta tänkbara tillfälle.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Tillväxten i USA har gått många amerikaner förbi.

Foto: Alex Brandon/APBild 1 av 2

Supportermingel efter Donald Trumps segertal, som lugnade finansmarknaderna något.

Foto: Julie Jacobson/APBild 2 av 2
Efter reklamen visas:
cervenka och karen

Trumps seger är en påminnelse om att ekonomi handlar om mycket viktigare saker än bara pengar.

Det sägs att det satsades stora summor hos bettingföretagen på att Donald Trump skulle bli president. Men den i särklass bästa affären bör rimligen de ha gjort som inför valet spekulerade i kommande masskonkurser för företag som sysslar med opinionsundersökningar. Affärsidén känns ju rätt pensionsmogen.

Plötsligt framstår rysk roulett som mer förutsägbart.

Att Donald Trump blir USA:s näste president kan nog också upplevas som ett skott i tinningen för många människor runt om i världen. Chock är kanske ett för svagt ord.

Men USA:s befolkning har sagt sitt. Och den beska sanningen är att det inte borde komma som en överraskning.

2013 intervjuade SvD professor Kenneth Rogoff som studerat 800 års historia av finanskriser. På frågan om vad som oroande honom mest inför framtiden svarade han så här:

– Att vi har ett stabilt samhälle som är vant vid tillväxt. Vad händer om vi måste leva i en period med mycket lägre tillväxt? Det är lätt att se en rad problem framför sig när vi börjar bråka om fördelningen av resurser, som radikalisering och instabilitet.

Annons
Annons

Tillväxten i USA har gått många amerikaner förbi.

Foto: Alex Brandon/APBild 1 av 1
Tillväxten i USA har gått många amerikaner förbi.
Tillväxten i USA har gått många amerikaner förbi. Foto: Alex Brandon/AP

USA:s BNP är cirka 15 procent lägre, eller 70 000 kronor per amerikan, än vad den varit om utvecklingen följt kurvan fram till 2007. Och den tillväxt som funnits har gått många människor förbi.

Först Brexit. Sedan Donald Trump. Radikalisering och instabilitet? Det får man nog säga.

Trumps seger är en påminnelse om att ekonomi handlar om mycket viktigare saker än bara pengar. Saker som länge tagits för givna är nu ifrågasatta.

Valvinsten säger tyvärr också mycket om Hillary Clintons svagheter. Att i ett val som handlat om ökade klyftor förlora mot en miljardär som dessutom har en lista över personliga brister tjockare än en Ikeakatalog, luktar inte precis bragd. Kanske hade Bernie Sanders haft större chanser.

Inte ens med den bästa av viljor går det nämligen att hävda att Hillary Clinton erbjöd det av de amerikanska väljarna så hett eftertraktade change.

Och säga vad man vill om Donald Trump – och det finns onekligen en del att tala om – han lär till skillnad från Hillary Clinton aldrig få två miljoner kronor av Goldman Sachs för att komma och hålla låda.

Donald Trumps största och kanske mest underskattade tillgång är hans oberoende. Många amerikaners raseri mot en maktelit som upplevs som köpt har brunnit länge, men nonchalerats.

I affärsvärlden har ordet disruption varit direktörernas favoritord i åratal. Översatt till svenska betyder det ungefär att en utmanare drar ned brallorna på marknadsledaren. Tänk Google vs telefonkatalog.

Annons
Annons

Supportermingel efter Donald Trumps segertal, som lugnade finansmarknaderna något.

Foto: Julie Jacobson/APBild 1 av 1

Donald Trumps är politikens ultimata disrupter. Han tog dokusåpans dramaturgi, blandade in lite lögner och skräckpropaganda och skapade ett framgångsrecept.

Om Brexit var en väckarklocka för etablissemanget är dagens besked en hel klockfabrik.

Hur är det möjligt skriker många. En sexgalning? Rasist? Narcissist?

En förklaring kan vara att väljarna har sett Donald Trump för vad han är – en kändis. Som en kommentator på radiokanalen NPR uttryckte det: I USA tas inte kändisar på allvar. Människor ser inte en röst på Donald Trump som att de säger ja till hans motbjudande utspel eller personlighet utan till hans budskap. Och det budskapet är förändring.

Donald Trump röstades fram av i första hand vita utan collegeutbildning. Men även en majoritet bland vita med universitetsexamen gav honom sin röst, enligt New York Times, även om stödet minskade jämfört med för Mitt Romney 2012. Och Hillary Clintons stöd bland minoriteter var inte tillräckligt starkt. Om Brexit var en väckarklocka för etablissemanget är dagens besked en hel klockfabrik.

Supportermingel efter Donald Trumps segertal, som lugnade finansmarknaderna något.
Supportermingel efter Donald Trumps segertal, som lugnade finansmarknaderna något. Foto: Julie Jacobson/AP

Vad händer nu? Bra fråga!

Robotar är visserligen flitigt anlitade i finansvärlden. Men Donald Trump vid makten innebär att USA:s ekonomi numera är kopplad till en ganska primitiv slumpgenerator. Strafftullar? En mur mot Mexiko? Inställda betalningar på statskulden? Något ännu värre? Av hans kampanjretorik att döma kan vad som helst hända.

Annons
Annons

Det bästa som går att hoppas på är att Donald Trumps kampanj var en slags obehaglig charad.

Det lilla konkreta Donald Trump presenterat i form av politiska förslag är inte direkt lovande. Hans plan för statsfinanserna har kallats ”absurd” av tidningen The Economist. Enligt Committee for a Responsible Federal Budget, en opolitisk organisation, kommer hans förslag på massiva skattesänkningar göra att den amerikanska statsskulden galopperar.

Flera försök från tankesmedjor och analyshus att räkna på Donald Trumps politik har lett till slutsatsen att den kommer leda till flera miljoner förlorade jobb. Det lär i så fall paradoxalt nog slå hårdast mot de människor som serverat honom makten.

Det bästa som går att hoppas på är att Donald Trumps kampanj var en slags obehaglig charad, att han kommer att omgärdas av rådgivare som har det han själv tycks sakna: omdöme och självinsikt. Finansmarknaderna verkar sätta ett visst hopp till det – börsrasen dämpades efter Donald Trumps segertal.

Vill det sig illa kan USA:s nye oberäknelige president utlösa en finanskris. Timingen vore usel, minst sagt.

Världsekonomin är åtta år efter Lehman Brothers fortfarande skör.

Centralbankerna har redan sänkt räntan och höga statsskulder bakbinder regeringarna i många länder. Vid en ny stor kris står vi i praktiken utan skyddsnät. Många politiska ledare i och utanför USA förfäras över Donald Trumps seger. De borde i stället uppsöka närmaste spegel.

Svag tillväxt. En pressad och krympande medelklass. Skenade klyftor mellan inkomstgrupper, land och stad, utbildade och outbildade, unga och gamla, mellan Wall Street och Main Street, Big Business och småföretagare. Varningssignalerna har funnits där länge. Fråga: vad gjorde ni åt saken? Svaret morgonen den 9 november 2016 gick inte att ta miste på: Alldeles för lite.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons