Annons

Bristen ger miljardklirr för bemanningsbolagen

Miljarder rullar från landstingens skatteintäkter till vårdbemanningbolagens kassakistor. Men den snabbt svällande branschen kan ha nått en platå.

– Vi har sett en marginalpress hela året, säger Dedicares vd Krister Widström.

Publicerad
Foto: Isabell Höjman/TT

I takt med att landstingen och regionerna ökar kostnaderna för inhyrd personal sväller vårdbemanningsbolagens kistor – och det rejält. Enligt branschens egen uppskattning omsätter marknaden omkring 5,5 miljarder kronor årligen.

Men marknaden, som tidigare präglats av höga rörelsemarginaler och explosiv tillväxt, har planat ut något under det senaste året. Ökad konkurrens och den allmänna bristen på vårdpersonal pressar marginalerna allt mer.

– Efterfrågan är hög på personal vilket höjer lönerna, vi har sett en marginalpress hela året, säger börsnoterade Dedicares vd Krister Widström.

Annons

Dock är efterfrågan på inhyrd personal fortfarande hög, och SKL:s projekt för att minska beroendet av inhyrd personal i sjukvården har inte märkts av i resultaten, enligt Widström.

– Det finns fortfarande en stor efterfråga från landstingen. Om man tittar på personalinhyrningen till landstingen i Norrland kommer 80 procent från andra håll i Sverige. Det är inte realistiskt att landstingen ska bli helt oberoende av inhyrd personal om de ska leverera likvärdig vård.

Vårdbemanningsbranschen präglas av ett par stora jättar. De fem största – Dedicare, Bonliva, NGS Group, Läkarleasing och Pelmatic – omsatte tillsammans mer än tre miljarder kronor under fjolåret. Med tanke på att Bonliva grundades 2011, samt att Läkarleasing och NGS Group knappt existerade för cirka ett decennium sedan, är det en imponerande bedrift. 

Av de fem stora bolagen är Bonliva eller Läkarleasing så kallade icke-auktoriserade företag, vilket innebär att de inte är medlemmar i branschorganisationen Kompetensföretagen där samtliga medlemmar erbjuder kollektivavtal till sina anställda.

Att inte landstingen ställer krav på att tjänsterna de köper omfattas av kollektivavtal är en gåta för mig.

– Att inte landstingen ställer krav på att tjänsterna de köper omfattas av kollektivavtal är en gåta för mig. De kan tala om att de vill få ned kostnaderna, men det är viktigt att de anställda har schysta villkor, säger Widström.

Eva Domanders, vd för bemanningsbolaget Klara samt ordförande branschorganisationen Kompetensföretagen, menar att landstingen själva är skyldiga till att hyrnotan växer eftersom de köper in paniktjänster från icke-auktoriserade företag.

– En hel del bemanning har skett ad-hoc från landstingen, vilket öppnar upp för dyrare kontrakt som skrivs utanför ramavtalen som görs med landstingen. Det öppnar upp marknaden för icke-auktoriserade företag. Endast 39 procent av landstingens köp görs hos auktoriserade företag.

I övrigt anser Eva Domanders att vårdbemanningsbolagen felaktigt målas upp i media som fienden till en bra vård som präglas av kontinuitet.

– För mig är bra kontinuitet att ha en läkare på plats. Det blir fel fokus att säga att det kostar mycket att hyra in personal, alternativet hade ju varit att tusentals vårdplatser varit tvungna att stänga.

Dessutom menar Domanders att kostnaderna för hyrpersonal i vården överdrivs.

– Kostnaderna hade ändå betalats ut i form av lön från landstingen. Men framförallt får landstingen mycket vård för pengarna. Inhyrda läkare träffar i genomsnitt fler patienter per dag, och de behöver inte ägna all tid till administrativa uppgifter. 

Trots att Dedicares vd Krister Widström tillstår att sötebrödsdagarna för vårdbemanningsföretagen är över så tror han att marknaden även fortsättningsvis kommer växa. Om än något försiktigare.

– Det underliggande behovet av vårdpersonal kommer finnas kvar. En kvalificerad gissning är att branschen inte växer lika kraftigt längre, men ökar den totala kostnaden för vård så kommer även marknaden för inhyrd personal öka i samma takt.

Annons
Annons
Annons
Foto: Isabell Höjman/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons