Annons

”Bristande rättssäkerhet när sjukpenning nekas”

Regeringens mål om färre sjukskrivningar har fått samma genomslag hos domstolarna som hos Försäkringskassan. Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är detta djupt oroande, skriver de fackliga juristerna Robert Sjunnebo och Tom Aspengren.

Under strecket
Publicerad

Robert Sjunnebo och Tom Aspengren skriver att förvaltningsdomstolarna måste upprätthålla principen om likabehandling och att den dömande verksamheten inte får påverkas av regeringens regleringsbrev.

Foto: Pressbilder, Jonas Dagson/TT Bild 1 av 2

Robert Sjunnebo och Tom Aspengren.

Foto: Pressbilder Bild 2 av 2

Robert Sjunnebo och Tom Aspengren skriver att förvaltningsdomstolarna måste upprätthålla principen om likabehandling och att den dömande verksamheten inte får påverkas av regeringens regleringsbrev.

Foto: Pressbilder, Jonas Dagson/TT Bild 1 av 1
Robert Sjunnebo och Tom Aspengren skriver att förvaltningsdomstolarna måste upprätthålla principen om likabehandling och att den dömande verksamheten inte får påverkas av regeringens regleringsbrev.
Robert Sjunnebo och Tom Aspengren skriver att förvaltningsdomstolarna måste upprätthålla principen om likabehandling och att den dömande verksamheten inte får påverkas av regeringens regleringsbrev. Foto: Pressbilder, Jonas Dagson/TT

DEBATT | SJUKFRÅNVARO

I september 2015 lanserade socialförsäkringsministern nya mål för Försäkringskassan. Det beskrevs under rubriken ”Regeringen tar krafttag för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro”. En viktig del i denna strategi var att uppställa som mål att nå ett sjukpenningtal om 9 dagar år 2020. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år.

Den 17 oktober 2018 kom Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) med en rapport som analyserar hur regeringens mål om ett lägre sjukpenningstal påverkat Försäkringskassans handläggning. Av rapporten framgår att målet påverkat handläggningen på alla nivåer och att målet i praktiken fått en styrande effekt på bedömningen av rätten till sjukpenning. Detta trots att lagstiftningen inte har förändrats.

Annons
Annons

Att regeringens mål hade den effekt som framgår av rapporten har påtagligt märkts i vår verksamhet. Mellan 2016 och 2017 mer än fördubblades antalet ärenden hos LO-TCO Rättsskydd AB avseende sjukpenning. Vi försökte på ett tidigt stadium påtala för ansvarigt departement att sjukpenningtalet skulle få denna effekt men utan gehör. Att Försäkringskassan numera avslår ansökningar om sjukpenning i mycket högre utsträckning framgår även av Försäkringskassans statistik. Granskningen som ISF har gjort visar den bristande rättssäkerhet som vi under lång tid befarat.

Vår uppfattning är att ökningen av antalet avslag främst beror på att Försäkringskassan numera uppställer mycket höga krav för att godta de sjukintyg som läkarna utfärdar. Idag räcker det inte långt med en läkares professionella bedömning av den försäkrades ohälsa, utan sjukintyget ska dessutom innehålla långtgående beskrivningar, observationer och bedömningar. Dessa krav saknar läkarna idag möjlighet att uppfylla. En viktig anledning är som Riksrevisionen nyligen konstaterade i sin rapport, 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa, att ett läkarbesök varar i cirka 15 minuter.

Rätten till sjukpenning regleras i lagar som stiftas av riksdagen. Det är således riksdagen och inte regeringen som bestämmer vilka villkor som ska vara uppfyllda för att en försäkrad ska ha rätt till sjukpenning. Den yttersta garanten för att lagarna följs i Sverige är våra domstolar. Möjligen skulle vissa variationer i handläggningen hos Försäkringskassan kunna vara acceptabel om den försäkrade kunde utgå från att förvaltningsdomstolarna vid en rättslig prövning skulle rätta till felaktigheter. Vår uppfattning är däremot att förvaltningsdomstolarna har visat mycket stor grad av följsamhet gentemot Försäkringskassan.

Annons
Annons

Robert Sjunnebo och Tom Aspengren.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

ISF har i en tidigare rapport, 2014:18 Socialförsäkringsmål i förvaltningsdomstolarna, konstaterat att de olika förvaltningsrätterna dömer mycket olika i mål som avser socialförsäkring. Ändringsfrekvensen i Förvaltningsrätten i Luleå var 36 procent samtidigt som den knappt uppgick till 10 procent i förvaltningsrätterna i storstäderna. Skillnader av sådan omfattning är ur rättssäkerhetssynpunkt svåra att godta. ISF kunde inte hitta någon rimlig förklaring till dessa skillnader utan kom fram till att domstolarna i mycket liten utsträckning utjämnade skillnaderna som uppkommer vid Försäkringskassans omprövning. Detta trots att tillämpningen, vilket ISF nu visat, skiftat kraftigt utan att lagen har ändrats. Hur är detta möjligt?

Vår uppfattning är att regeringens mål om ett lägre sjukpenningtal fått samma genomslag hos domstolarna som hos Försäkringskassan. Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är detta djupt oroande.

Domstolarna har att objektivt tillämpa de lagar som Sveriges riksdag har stiftat. Istället ser vi att de problem som ISF noterade i sin rapport från 2014 har förvärrats hos domstolarna. Det är nu därför hög tid för en förnyad granskning av domstolarnas dömande verksamhet. Det ligger i domstolsväsendets intresse att principen om likabehandling upprätthålls och att den dömande verksamheten inte påverkas av utformningen av regeringens regleringsbrev.

Uppenbarligen togs inte rapporten från ISF från 2014 på tillräckligt stort allvar. Det är problematiskt om försäkrade inte kan förlita sig på att domstolarna står oberoende i förhållande till Försäkringskassan. Det finns då risk för att våra förvaltningsdomstolar uppfattas av de försäkrade som Försäkringskassans förlängda arm.

Robert Sjunnebo
enhetschef, försäkringsrättsenheten LO-TCO Rättsskydd AB
Tom Aspengren
förbundsjurist, LO-TCO Rättsskydd AB

Robert Sjunnebo och Tom Aspengren.
Robert Sjunnebo och Tom Aspengren. Foto: Pressbilder
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons