Annons

Jonas Gummesson:Bryr sig Vladimir Putin ens om vad Stefan Löfven säger?

I S:t Petersburg träffar Stefan Löfven (S) Vladimir Putin för samtal och middag. I Visby, 70 mil bort fågelvägen, varnar Peter Hultqvist (S) för ryssarnas provokativa uppträdande i Östersjön. Det är regeringens både-och-politik mot Ryssland i ett nötskal.

Under strecket
Publicerad

Stefan Löfven och Vladimir Putin ska diskutera miljö- och hållbarhetsfrågor i Arktisområdet under mötet. Sittande: Norges statsminister Erna Solberg och Finlands president Sauli Niinisto.

Foto: Dmitri Lovetsky/AP

Stefan Löfven och Vladimir Putin ska diskutera miljö- och hållbarhetsfrågor i Arktisområdet under mötet. Sittande: Norges statsminister Erna Solberg och Finlands president Sauli Niinisto.

Foto: Dmitri Lovetsky/AP
Stefan Löfven och Vladimir Putin ska diskutera miljö- och hållbarhetsfrågor i Arktisområdet under mötet. Sittande: Norges statsminister Erna Solberg och Finlands president Sauli Niinisto.
Stefan Löfven och Vladimir Putin ska diskutera miljö- och hållbarhetsfrågor i Arktisområdet under mötet. Sittande: Norges statsminister Erna Solberg och Finlands president Sauli Niinisto. Foto: Dmitri Lovetsky/AP

Den ryske presidenten har träffat svenska politiska ledare tidigare, men det går långt tillbaka i tiden.

2011 var Putin premiärminister och i Stockholm för ekonomiska samtal med alliansregeringens statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Den gången utan skärmytslingar.

2005 var Göran Persson (S) statsminister och besökte Putin just i S:t Petersburg för att inviga ett vattenreningsverk. Putin hyllade då samarbetet med Sverige.

När Stefan Löfven anlände till S:t Petersburg på tisdagen var detta svunnen tid. Däremellan ligger krigsutbrottet i Ukraina och den ryska illegala annekteringen av Krim 2014. Dessutom rysk upprustning och ett skärpt säkerhetsläge i Östersjön med upprepade flygincidenter mellan ryska och svenska strids- och spaningsplan.

Annons
Annons

Mötet i S:t Petersburg mellan Löfven och Putin kan nu komma att påverka framtida svensk-ryska relationer. Sannolikt i så fall på sikt till det bättre.

I sak har ingenting ändrats nu heller. Den svenska kritiken mot ryska folkrättsbrott kvarstår. Däremot finns det en öppenhet för dialog i andra ämnen, till exempel om miljö- och hållbarhetsfrågor i Arktisområdet som är rubriken för mötet i S:t Petersburg.

Islossningen för återupptagna politiska kontakter på regeringsnivå kom när utrikesminister Margot Wallström (S) och den ryske kollegan Sergej Lavrov möttes i Moskva i februari 2017. Det var inte klackarna i taket, tvärtom, men ändå början på en nystart.

När regeringen nu officiellt driver en ”tvåspårspolitik” är det fritt fram för Löfven att sätta sig till bords med Putin och övriga nordiska ledare som deltar i mötet.

På Gotland samlade försvarsminister Peter Hultqvist samma tisdag de nordiska försvarsministrarna för överläggningar om totalförsvarsfrågor och säkerhetsläget vid Östersjön.

Udden var som vanligt i dylika sammanhang riktad mot Ryssland. Redan före mötet talade Hultqvist om den ryska militärens ”provokativa uppträdande”. Även platsen var vald med omsorg:

”Att lägga mötet där är ett sätt för oss att visa Gotlands säkerhetspolitiska betydelse”, förklarade Hultqvist för TT.

Ryssarna vill gärna ha goda förbindelser med Sverige, men att man av det skälet skulle göra några maktpolitiska eller militära eftergifter är inte sannolikt.

Mötet i S:t Petersburg mellan Löfven och Putin kan nu komma att påverka framtida svensk-ryska relationer. Sannolikt i så fall på sikt till det bättre. Kontakter på hög politisk nivå kan per definition öppna för tätare utbyte även i andra sammanhang.

Annons
Annons

Men det finns ändå ett antal frågor man kan ställa sig:

Bryr sig Vladimir Putin ens om vad Stefan Löfven säger?

Ja, även om det är i begränsad utsträckning. Att ta upp Ukraina och Krim är att tala för döva öron. Vad Putin är angelägen om är att relationerna mellan länderna ska återgå till mer normala i mindre kontroversiella ämnen. Det är ett sätt att steg för steg vinna tillbaka förlorad mark.

Har Sverige något att vinna på bättre förbindelser?

Ja, det kan man säga. För ett mindre land kan det ha ett värde att inte ligga alltför mycket i luven på en stor och mäktig granne. Ekonomiskt finns det fördelar med ett ökat handelsutbyte. Samtidigt kan det inte ske till priset av att ge upp positioner. Det är en balansakt på slak lina.

Har Löfven något att sätta emot Putin?

Nej, inte särskilt mycket. Ryssarna vill gärna ha goda förbindelser med Sverige, men att man av det skälet skulle göra några maktpolitiska eller militära eftergifter är inte sannolikt.

Spelar flygincidenterna över Östersjön någon roll i sammanhanget?

Nej, inte egentligen. Förutsatt att inget allvarligt händer innebär en oförändrad situation att båda sidor kan fortsätta att utnyttja läget retoriskt. Hultqvist skramlar med rysskräck och talar om ett ryskt ”dominansbeteende” i Östersjön. Rysslands ambassadör Victor Tatarintsev har ställt frågan ”vad fan gör svenska spaningsplan” vid ryska gränser. Det är en del av spelet.

Säpo grep nyligen vad man beskrev som en svensk spion för Ryssland. Vad betyder det?

Än så länge ingenting, först måste det i så fall visa sig om spionen är fågel eller småfisk, en stor eller liten fångst.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons