Annons

Kaoset låser budgeten – sänkt pensionärsskatt i fara

Det finns en skarp deadline för när en ny regering måste ha presenterat sin budget – annars riskerar stora satsningar att försenas.

– Det ser ju mörkt ut, säger Håkan Frisén, tidigare prognoschef på finansdepartementet.

Uppdaterad
Publicerad
Magdalena Andersson (S) och Elisabet Svantesson (M).
Magdalena Andersson (S) och Elisabet Svantesson (M). Foto: TT

Den 15 november är sista dagen som en ny regering kan lämna in sin budgetproposition för 2019. Om en ny regering inte finns på plats eller inte hinner lägga fram en budget måste Stefan Löfven – som statsminister i övergångsregeringen – presentera en så kallad övergångsbudget.

Enligt Johan Welander, kammarsekreterare på riksdagen, finns det inga formella begränsningar för vad en övergångsbudget kan innehålla.

– En övergångsregering har samma befogenheter som en vanlig regering förutom att den inte får utlysa extra val, säger Johan Welander.

Annons

I praktiken betyder dock regeringens svaga stöd i riksdagen att övergångsregeringens möjligheter att presentera stora reformer är begränsad.

– Övergångsregeringen måste förhålla sig till att den budget den lämnar ska passera riksdagen, säger Johan Welander.

På måndagseftermiddagen gav talmannen Andreas Norlén i uppdrag till Stefan Löfven att sondera möjligheterna att bilda regering.

Men det är ytterst oklart om han kommer att lyckas. Och även om han klarar av uppgiften kan det bli svårt att skaka fram en budget innan den 15 november.

Det skulle, som sagt, tvinga Stefan Löfven att presentera en övergångsbudget. Risken är då att stora reformer som skattesänkningar för landets pensionärer inte kommer att kunna genomföras förrän tidigast 2020.

Förändringar av inkomstskatter måste klubbas av riksdagen året innan de ska börja gälla.

Gösta Brunnander, pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson, ville på måndagen inte spekulera i om regeringen kommer hinna lägga fram en ny budget innan den 15 november.

Moderaternas skuggfinansminister Elisabeth Svantesson avböjde att svara på frågor om budgetarbetet.

Att det kunde bli ett osäkert läge var väl känt innan valet. När SvD följde Magdalena Andersson och Elisabeth Svantesson hade båda fokus på valet och var fåordiga kring ett eventuellt budgetläge.

Magdalena Andersson ville då inte säga hur hon skulle resonera kring sänkt skatt för pensionärer.

”Det är en hypotetisk fråga. Jag är inte ens säker på om det ens är möjligt”, sa Andersson då.

Svantesson svarade då att hon ”inte sitter och tänker på vad vi skulle kunna komma överens med Socialdemokraterna om”.

Det finns en möjlighet till. Partierna har i riksdagens utskott en möjlighet att ändra en övergångsbudget innan den slutligen klubbas igenom i december.

Om de misslyckas även där kan en ny regering när som helst nästa år presentera en så kallad ändringsbudget för att driva igenom reformer.

Enligt Urban Hansson Brusewitz, före detta budgetchef på finansdepartmentet, kan regeringen till exempel ändra momsen eller arbetsgivaravgifterna – men inte skatterna för löntagare och pensionärer.

Det måste vänta till 2020 om politikerna inte lyckas komma överrens innan årsskiftet.

– Man kan göra det mesta i en ändringsbudget efter nyår, men just inkomstskatteförändringar kan man inte göra, säger Urban Hansson Brusewitz, som i dag är generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Håkan Frisén, som i början av 90-talet arbetade som prognoschef på finansdepartementet, bedömer att chansen för att en ny regering ska hinna bildas och presentera en budget innan den 15 november är små.

– Det ser ju mörkt ut förstås, säger Håkan Frisén.

Det råder bred enighet i riksdagen om att kommunerna ska få mer penar och pensionärerna ska få lägre skatter. Men om det politiska dödläget gör att satsningarna drar ut på tiden kan svensk ekonomi få sig en törn, tror Håkan Frisén.

Anna Breman, chefsekonom Swedbank.
Anna Breman, chefsekonom Swedbank. Foto: Anders Ahlgren

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, tror inte att en försenad budget kommer att ha några stora negativa effekter på svensk ekonomi – även om det skulle skapa osäkerhet hos hushåll och företag kring vilka regler som kommer att gälla.

– Jag har svårt att se att det skulle få någon stor effekt, säger Anna Breman.

Anna Breman är mer orolig för de långsiktiga konsekvenserna av det politiska dödläget eller om nästa regering blir svag – speciellt med tanke på att det finns en hel del orosmoln i världsekonomin, som till exempel USA:s handelskrig mot Kina och andra länder.

– I en kris är det viktigt att ha en regering som kan agera kraftfullt, säger Anna Breman.

Anna Breman är också orolig för vilka konsekvenser politikernas oförmåga att komma överrens om reformer på bostads- och arbetsmarknaden kan få för svensk ekonomi på sikt.

– Då förlorar man ju tid och det är inte bra. Det kanske påverkar men syns inte i siffrorna förrän om två, tre år, säger Anna Breman.

Annons
Annons

Magdalena Andersson (S) och Elisabet Svantesson (M).

Foto: TT Bild 1 av 2

Anna Breman, chefsekonom Swedbank.

Foto: Anders Ahlgren Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons