Annons

Så kan Kristersson lägga en ”ända-in-i-kaklet-budget”

När regeringsförhandlingarna drar ut tiden förflyttas den politiska striden till budgeten. Ett färdigt förslag måste ligga på riksdagens bord den 15 november.

Här är fyra möjliga budgetscenarier som kan komma att skriva politisk historia.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Elcykelspremien, så väl som sänkt skatt till pensionärer och mer pengar till polisen påverkas om det blir en övergångsbudget.

Foto: Tomas Oneborg, Henrik Montgomery/TT och Linus Sundahl-Djerf. Bild 1 av 1

1 / 4

Efter reklamen visas:
4 ekonomiska utmaningar för nästa regering

En opolitisk övergångsbudget

Elcykelspremien, så väl som sänkt skatt till pensionärer och mer pengar till polisen påverkas om det blir en övergångsbudget.
Elcykelspremien, så väl som sänkt skatt till pensionärer och mer pengar till polisen påverkas om det blir en övergångsbudget. Foto: Tomas Oneborg, Henrik Montgomery/TT och Linus Sundahl-Djerf.

Senast den 15 november måste ett budgetförslag för 2019 ligga på riksdagens bord. Eftersom regeringsförhandlingarna drar ut på tiden pekar allt mer mot att Sverige för första gången kan få en övergångsbudget.

Det innebär i praktiken en opolitisk budget, utan nya satsningar och förslag, som bygger på den så kallade basplatta som tjänstemännen på finansdepartementet varje år tar fram. I den sker endast en uppräkning av anslagsnivåerna för olika utgiftsområden utifrån löne- och prisökningar.

En övergångsregering förväntas inte lägga fram propositioner som är kontroversiella eller har en tydlig partipolitisk inriktning. Men det är inte reglerat i lag, vilket ger upphov till en stor gråzon.

En fråga är huruvida regeringen kan inkludera finansieringar av reformer som riksdagen redan beslutet om, exempelvis elcykelpremien. En annan är huruvida övergångsbudgeten kan innehålla förslag där det finns en bred enighet över blockgränsen – som att sänka skatten för pensionärer eller ge mer pengar till polisen.

Annons
Annons

M-ledaren Ulf Kristersson.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

2 / 4

Ända-in-i-kaklet-budget

M-ledaren Ulf Kristersson.
M-ledaren Ulf Kristersson. Foto: Henrik Montgomery/TT

Det finns ett stort tryck på Moderatledaren Ulf Kristersson att lägga fram ett borgerligt budgetförslag, och på så sätt driva den moderata politiken ”ända in i kaklet” – som han utlovade när han tillträdde som partiledare.

Centerpartiet och Liberalerna har hittills motsatt sig att skriva en gemensam alliansbudget eftersom det ger Sverigedemokraterna makt att avgöra vilket budgetförslag som röstas igenom i riksdagen.

Men Kristersson skulle i stället kunna gå fram med en ren moderatbudget. I det läget räcker det med att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna stödjer Moderaternas förslag för det konservativa blocket ska bli större än det rödgröna – och därmed vinna budgetomröstningen i riksdagen. Såvida inte Centerpartiet eller Liberala aktivt väljer att rösta för Löfvens motförslag, som i så fall vinner.

Chansen, eller risken, finns alltså att S-ledaren Stefan Löfven får regera vidare på en borgerlig budget, precis som han fick göra 2015.

Annons
Annons

Stefan Löfven skulle kunna svara med en S-budget.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

3 / 4

Det socialdemokratiska motdraget

Stefan Löfven skulle kunna svara med en S-budget.
Stefan Löfven skulle kunna svara med en S-budget. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Skulle Moderatledaren Ulf Kristersson gå fram med ett budgetförslag finns det ett möjligt motdrag som Socialdemokraterna kan göra: lägga fram en egen budgetmotion. Till skillnad mot regeringens övergångsbudget finns det inga restriktioner för enskilda partimotioner.

På så sätt skulle Socialdemokraterna kunna föreslå de reformer man drev i valrörelsen, exempelvis en extra semestervecka för barnfamiljer, även om det skulle strida mot lagstiftningens intentioner.

Stefan Löfven har uppgett att Socialdemokraterna förbereder två budgetförslag – en övergångbudget och en egen. Den sistnämnda är tänkt att användas om partiet bildar regering, men kan alltså komma till användning tidigare om det blir strid om budgeten.

I en budgetomröstning vinner det förslag som får flest röster. Om en S-budget ställs mot en M-budget blir det alltså upp till de andra partierna att avgöra utfallet. I sista hand bestäms utgången av hur Sverigedemokraterna och Centerpartiet väljer att agera.

Annons
Annons

Finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

4 / 4

Andra chansen–budget

Finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En ny regering som tillträder kommer – oavsett politisk färg – att vilja driva igenom sina egna förslag. Hinner regeringen bildas, och förhandla fram en ekonomisk politik, innan den 15 november kan den lägga fram en budgetproposition. Annars får den regera på den budget som riksdagen redan har röstat igenom.

Den nya regeringen kan dock vid senare tillfälle under året lägga fram en tilläggsbudget som innehåller enskilda satsningar och förändringar av anslagen. Skillnaden gentemot den ordinarie statsbudgeten är att man inte kan förändra inkomstskatterna i en tilläggsbudget, eftersom nya skattenivåer av tekniska skäl införs vid årsskiften.

Den utdragna regeringsbildningen gör att svensk politik nu är ute på okänd mark. Det gäller i högsta grad budgetprocessen, som kan komma att bli föremål för nästa strid.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har enligt uppgifter träffat sina motparter i Alliansen för att diskuterara hur budgetfrågan ska hanteras, men vad som kommit ut av mötet är en så länge oklart.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons