Annons

Budgetstrid skapar unikt läge: ”Stort experiment”

”Det blir stressigare för varje dag som går” – så låter analysen vid en av de myndigheter SvD pratat med om planeringen inför 2019.

Ett arbete som bromsas då Sverige ännu saknar en budget.

– Ingen vet egentligen hur man ska agera i dagens läge, säger statsvetaren Marja Lemne till SvD.

Publicerad
Foto: TT

När budgetproppositionen dröjer får flera myndigheter kortare tid på sig att förbereda 2019 års verksamhet.

Något som påverkar arbetet på många myndigheter, om än på delvis skilda sätt:

– Ju närmare vi kommer årsskiftet desto svårare blir det att planera. I nuläget vet vi inte vilken budget det blir efter årsskiftet, eller åren efter det för den delen, säger Peter Sandwall, generaldirektör och ytterst ekonomiskt ansvarig på Försvarsmakten.

Annons

Försvarsmakten är en av de myndigheter som hamnat i ett ovisst ekonomiskt läge då de i inför 2019 ”hemställt om utökat anslag”, det vill säga ansökt om att få en en större budget inför kommande år – 3 miljarders ökning för 2019, 5 miljarder för 2020 och 10 för 2021.

Men ännu vet ingen om, eller när, pengarna kommer.

– Eftersom vi inte vet om vi kommer få pengarna så planerar vi just nu utifrån att vi inte kommer att få det. Det påverkar egentligen alla delar av vår verksamhet. Redan nu meddelar vi vår personal om i vilken utsträckning de kommer kunna göra övningar nästa år och att det kommer bli mindre omfattande, säger Peter Sandwall.

– Situationen blir stressigare för varje dag som går. Nu håller vi bara tummarna.

Migrationsverket är en annan myndighet som tycks få problem när budgeten dröjer, på grund av osäkerheten runt finansieringen kommer bland annat deras utgiftsprognos inför 2019 att lämnas tre veckor senare än planerat.

”Med anledning av valet 2018 kan det dröja ända till den 15 november innan en budgetproposition ligger på riksdagens bord – och därför flyttas också datumet för prognosinlämnandet fram för en rad myndigheter”, skriver Migrationsverkets presstjänst i ett mailsvar till SvD.

Även Tullverket brottas med osäkerhet runt verksamhetsåret 2019, och här finns ytterligare ett osäkerhetselement – brexit – som förväntas äga rum i mars nästa år.

– Vi räknar just nu med att budgeten kommer att vara mager, det vill säga utan de extra åtgärder som vi önskar se. Tyvärr så måste vi göra det, något annat vore oansvarigt, säger Ingela Ehne, biträdande stabschef på Tullverket.

– Inför brexit hade vi påbörjat en rekryteringsprocess, men den kommer vi nog få avbryta redan innan årsskiftet. Nästa vecka får vi förhoppningsvis veta och ta ställning till hur vi ska göra.

Ingen vet egentligen hur man ska agera – det är ett stort förvaltningspolitiskt experiment.

Men inte alla myndigheter tänker likadant i frågan. Polisen skriver i ett mailsvar att de i sin planering i stället utgår från ett ökat anslag inför 2019:

”För att kunna växa till 40 000 anställda 2024 krävs fortsatta satsningar på polisen under kommande år. Även om övergångsbudgeten inte innehåller några specifika satsningar på polisen bedömer vi att det finns en politisk enighet om våra behov och vi fortsätter därför planera för att polisen ska ha 40 000 anställda 2024.”

”Ett stort förvaltningspolitiskt experiment” - så beskriver Marja Lemne, förvaltningsexpert och lektor vid Södertörns högskola, läget för myndigheterna.

– Det är väldigt oklart allting, ingen vet egentligen hur man ska agera i ett sånt läge vi befinner oss i just nu, säger hon till SvD.

Lemne berättar dock att tabellverket sattes redan för några veckor sedan – vilket innebär att summorna i övergångsbudgeten redan ska vara bestämda, något som det är osäkert om myndigheterna själva informerats om.

– I år verkar informationen till myndigheterna fått vara ganska åtstramad. Ännu har ganska få myndighetschefer varit i dialog med finansdepartementet, något som brukar ske innan tabellverket sätts, säger Marja Lemne.

– Det kan hända att vissa myndigheter fått information genom enskilda tjänstemän på departementen, men har de inte fått sådan information tycker jag att det är ett risktagande att som Polisen utgå från en ökning i anslaget.

Marja Lemne anser dock inte att den typen av reformer som både Försvaret, Polisen och Tullen vill se, är speciellt sannolika.

– Jag antar att de flesta myndigheter i dag trots allt har tagit fram en eller flera ”alternativa planeringar”. Det är så klart ett stort arbete, alla resurser som lagts på de planer som inte blir av brinner inne så fort man vet hur landet ligger.

På vilka sätt påverkar budgetosäkerheten myndigheternas konkreta arbete?

– Konsekvenserna av osäkerheten blir inte lika stor här som i USA där myndigheter kan få stänga ner, men det är klart att alla typer av reformer bromsas in och att det kostar resurser att hålla på att dubbelplanera så här.

Annons
Annons
Annons
Foto: TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons