Ebba Busch Thor frågas ut i SvD:s serie partiledarintervjuer på temat #svarapåfrågan.
Ebba Busch Thor frågas ut i SvD:s serie partiledarintervjuer på temat #svarapåfrågan. Foto: Tomas Oneborg

Busch Thor: Brottslingar förbrukar rätt att stanna

Rakhmat Akilov borde utvisas till Uzbekistan – ett land som är ökänt för att tortera fångar – anser Ebba Busch Thor. Kristdemokraterna vill att utvisning ska gälla för fler brott, även om de dömda inte kan lämna Sverige i praktiken. I SvD:s serie #svarapåfrågan är temat i dag brottslighet, och Ebba Busch Thor får förklara: Hur ska Sverige få fler länder att ta emot sina dömda medborgare?

Publicerad
Efter reklamen visas:
Vem vill Busch Thor ha med i KD?

Grundprincipen bör vara att pröva frågan om utvisning oftare för en person som begår brott och inte äger medborgarskap i Sverige.

Fler brottslingar, som inte är svenska medborgare, ska utvisas. Det är ett led i att Sverige ska bli tryggare, menar Kristdemokraternas Ebba Busch Thor. Även om det inte är möjligt att utvisa personen till hemlandet i praktiken.

– Det stora problemet är att man i många fall inte ens prövar frågan om utvisning när någon begått ett brott, säger Ebba Busch Thor.

Är det viktigare att frågan prövas snarare än att personen de facto lämnar Sverige?

– Det viktigaste är att de lämnar. Men även om man inte kan verkställa utvisningen så fyller det fortfarande en funktion att man prövar frågan rättsligt för fler personer.

I Alliansens gemensamma trygghetsplan ska utvisning vara möjligt även i fall då någon döms för brott till fängelse mellan sex månader och ett år, men att lova fler utvisningar är problematiskt.

Gränspolisen har flaggat för att flera länder är nästintill omöjliga att utvisa personer till. Ett exempel är Syrien, på grund av den pågående konflikten. Andra länder som Somalia, Iran, och Etiopien tar inte emot personer som utvisas med tvång och kräver alltid att inresan sker frivilligt.

Andel utvisningar uppdelat på brottstyp, utifrån Brottsförebygganderådets kortanalys, gäller mellan 2000–2014.
Andel utvisningar uppdelat på brottstyp, utifrån Brottsförebygganderådets kortanalys, gäller mellan 2000–2014.
Annons

Hur ska vi utvisa fler när länder inte vill ta emot sina medborgare?

– Det är en realitet som man behöver hantera. Vi behöver sluta fler bilaterala avtal med fler länder för att säkerställa att de tar emot, men Sverige måste börja med att göra sin del först, nämligen att pröva frågan om utvisning mycket oftare. Att det blir mer regel än undantag, säger Busch Thor.

Men spelar det någon roll om man blir dömd till utvisning även om man får vara kvar i Sverige?

– Ja, det är klart. Det sänder en signal till övriga samhället. Sverige ska vara en fristad för de som flyr förtryck, inte de som begår brott. Det bör få konsekvenser för vad man gör med personen framöver och att man håller i försöken att verkställa utvisningen till den aktuella landet.

Ebba Busch Thor säger att Sverige ska arbeta för fler så kallade återtagandeavtal. Det innebär, enkelt uttryckt, att länderna är överens om vad som krävs för att en medborgare ska kunna skickas tillbaka.

Snabbguide: Så tycker partierna om brottslighet

Annons

Hur ska sådana avtal slutas, ska man skicka delegationer till Somalia?

– Det är inte min uppgift att redogöra för. Vad jag vet så har vi haft olika strategier för olika länder. För fyra, fem år sedan var det inte prioriterat att få till de här avtalen, nu måste det vara solklart att det är en prioriterad fråga.

I Sverige finns exempel på hur svårt det kan vara att utvisa personer som i lagens mening förbrukat sin rätt att vistas här. En man dömdes 2007 till tre och ett halvt års fängelse och livstids utvisning efter ett antal våldtäktsförsök i Sundsvall under 2006.

Efter sitt straff satt han i förvar i ytterligare åtta år i Sverige, innan han till slut kunde återvända till Algeriet.

Ett annat exempel i närtid är lastbilsterroristen Rakhmat Akilov, som dödade fem personer i terrordådet på Drottninggatan 2017. Han är dömd till utvisning till Uzbekistan, men huvudregeln är att endast frivilliga utvisningar sker till landet. Uzbekistan är ökänt för att exempelvis tortera fångar.

Statistik från Gränspolisen.
Statistik från Gränspolisen.
Annons

Hur ser du på att terrorister som Akilov blir kvar i Sverige, trots att han är dömd till utvisning?

– Det är klart att jag tycker att det är ett problem. Men vad är alternativet, om vi inte klarar av att utvisa en sådan person så vill jag inte att han ska gå fri på gator och torg. Vi bör söka möjligheten att på sikt se till att han lämnar landet.

Tycker du, trots omständigheterna, att han bör lämna landet?

– Ja.

Han ska tillbaka till Uzbekistan, om du fick bestämma?

– Ja.

Men kan man skicka en människa in i döden?

– Jag menar att han har förbrukat sin rätt att vistas i Sverige.

Men sin rätt att leva?

– Det är två olika saker. Vi måste hålla hårt på frågan om att Sverige ska vara ett land där man har möjlighet att söka uppehållstillstånd, och man har möjlighet att få sina asylskäl prövade, men man kan inte göra vad som helst, säger Ebba Busch Thor.

Efter reklamen visas:
Ebba Busch Thor- Hur många procent får KD i valet?

Europadomstolen konstaterade i en dom 2012 att Sverige bröt mot internationella bestämmelser om tortyr när Sverige utvisade en person till Uzbekistan.

Anser du då att i sådana här fall, som Akilov, att det finns skäl att frångå internationella bestämmelser om människors liv och värde?

– Det har jag inte påstått. Det jag menar är att grundprincipen bör vara att pröva frågan om utvisning oftare för en person som begår brott och inte äger medborgarskap i Sverige.

Men om Akilov skulle skickas till Uzbekistan i morgon, och bli torterad och dödad där, ska han ändå ut då?

– Jag kan inte gå in i detalj på vad jag tycker ska hända. Grundprincipen bör vara att en person som begår allvarliga brott och inte har rätt att vara kvar i Sverige, där ska man pröva frågan om utvisning oftare.

Foto: Tomas Oneborg

Andel utvisningar uppdelat på brottstyp, utifrån Brottsförebygganderådets kortanalys, gäller mellan 2000–2014.

Bild 1 av 3

Statistik från Gränspolisen.

Bild 2 av 3
Foto: Tomas OneborgBild 3 av 3