Annons

”Bygg Nobelhuset i Nobelparken”

Bysten av Alfred Nobel framför en vägg av blommor i Konserthuset.
Bysten av Alfred Nobel framför en vägg av blommor i Konserthuset. Foto: Jessica Gow/TT
Under strecket
Publicerad

En bearbetning av Ferdinand Bobergs sekelgamla planer på ett Nobelpalats, utförd av arkitekten Nils Gustafsson Frecke.

Foto: Nils Gustafsson Frecke. Bild 1 av 2

Lennart Frii.

Bild 2 av 2

En bearbetning av Ferdinand Bobergs sekelgamla planer på ett Nobelpalats, utförd av arkitekten Nils Gustafsson Frecke.

Foto: Nils Gustafsson Frecke. Bild 1 av 1

Planerna på ett grandiost Nobelhus på Blasieholmen framkallar ännu hätska stridigheter. Larmet från påkostade processer i domstol och media mer än stör den ro och vila som den solitäre Alfred Nobel så strävat efter. En helt annan lösning var aktuell för etthundra år sedan ( vilket Per Gudmundson påminde om i SvD i söndags). Då var tanken att bygga ett Nobelhus i Nobelparken.

Nobelparken ligger längst bort på Strandvägen, efter Djurgårdsbron. I parken finns nu en ambassad och ett ambassadörsresidens. Intill ligger den exklusiva Diplomatstaden med många ambassader. Här finns sålunda den utpräglat internationella miljö som Nobelstiftelsen nu är verksam i.

Tanken för hundra år sedan är att bygga ett Nobelhus i denna park, ett Nobelhus som inrymmer både förvaltningslokal och en högtidssal. Nobelstiftelsens styrelse ger då arkitekten Ferdinand Boberg i uppdrag att rita denna byggnad. Ritningar utarbetas och gipsmodeller förfärdigas. Fram träder ett ståtligt Nobelhus med torn och tinnar.

En bearbetning av Ferdinand Bobergs sekelgamla planer på ett Nobelpalats, utförd av arkitekten Nils Gustafsson Frecke.
En bearbetning av Ferdinand Bobergs sekelgamla planer på ett Nobelpalats, utförd av arkitekten Nils Gustafsson Frecke. Foto: Nils Gustafsson Frecke.
Annons
Annons

Lennart Frii.

Bild 1 av 1

Bobergs förslag får skarp kritik från en yngre arkitektgeneration, som anser att den föreslagna byggnaden bär en alltför internationell prägel. Nobelstiftelsens styrelse finner så småningom att Bobergs förslag inte är ekonomiskt försvarbart, även om andra skäl kan anas. Huset byggs i alla fall inte men parken får ändå sitt namn.

Och sedan inträffar inget annat än att Första världskriget utbryter. Under kriget anordnas det inte några Nobelfestligheter och särskilda lokaler för Nobelfesten behövs därför inte.

När kriget äntligen är slut förvärvar Nobelstiftelsen för sin administrativa verksamhet en fastighet på Sturegatan och börjar efter hand använda Konserthuset och Stadshuset vid de alltmer grandiosa Nobelfestligheterna, fyllda av snille, elegans, smak, musik och blommor från San Remo. Tanken på en Nobelfest utan Blå hallen i Stadshuset är numera säkerligen främmande för många.

Ännu finns möjlighet att återgå till tanken på ett Nobelhus i Nobelparken. Byggnaden kan som den närliggande Berwaldhallen till delar vara nedsprängd i berget, vilket gör att byggnaden framträder på ett diskret sätt i parklandskapet. Byggnaden kan ha belle epoque-inslag som hämtas från Villa Nobel i San Remo. Inslag som även anknyter till Ferdinand Bobergs arkitekturstil i det ursprungliga förslaget.

Nobelstiftelsen kan fortsätta att använda de ikoniska byggnaderna Konserthuset och Stadshuset vid Nobelfesterna. Centrum för Nobelstiftelsens mera vardagliga verksamhet blir huset i Nobelparken. Vid behov även närliggande Berwaldhall nyttjas.

Lennart Frii
före detta Hovrättsråd, författare till bland annat ”Alla dessa fonder och stiftelser” och ”Förvalta fonder och stiftelser”

Lennart Frii.
Lennart Frii.
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons