Annons
Krönika

Anders Q Björkman:Bygger påvedömet på ett missförstånd?

Påven Franciskus firade påsk på Petersplatsen, uppkallad efter aposteln Petrus, förra söndagen. En tysk teolog har gjort gällande att hela påvedömet grundar sig på en felöversättning från arameiskan.
Påven Franciskus firade påsk på Petersplatsen, uppkallad efter aposteln Petrus, förra söndagen. En tysk teolog har gjort gällande att hela påvedömet grundar sig på en felöversättning från arameiskan. Foto: Antonello Nusca/TT

Är Nya testamentet en dålig grekisk översättning från arameiskan? Kan det i så fall ha lett till att lärjungen Petrus – och i förlängningen påven – felaktigt pekats ut som kyrkans ”klippa”?

Under strecket
Publicerad

Jag ber att få tillönska er en riktigt glad påsk! Fast vänta nu.. påsk, det var ju förra helgen?

Jo, det var det, men det är faktiskt påsk nu också: denna söndag firar ortodoxa kristna sin största högtid. Orsaken till att den inte sammanfaller med katolikers och protestanters är att man inte använder den gregorianska kalendern, utan har behållit den julianska. Vissa år resulterar det i flera veckors skillnad mellan firandena, ibland äger de rum samtidigt. I år skiljer det alltså sju dagar emellan dem.

Vilken påsk som är den ”riktiga” är inte lönt att strida om, men med tanke på att den julianska kalendern är den äldre skulle man kanske kunna hävda att den ortodoxa varianten är mest ursprunglig. Ortodoxa kyrkor har närmare till kristna rötter också på andra sätt. Rent geografiskt hör många av dem hemma i länder som inte ligger långt ifrån de platser där kristendomen föddes för drygt 2 000 år sedan. Språk är ytterligare en faktor som ger ortodoxa kyrkor starkare koppling till det kristna ursprunget: den grekisk-ortodoxa kyrkan håller gudstjänst på grekiska, det språk Nya testamentet är nedtecknad på, och i syrisk-ortodoxa församlingar är kyrkospråket arameiska, Jesu modersmål.

Annons
Annons

Därmed måste ju vid något tillfälle en översättning ändå ha gjorts. Tänk om den är dåligt eller rent av felaktigt översatt?

Och det i sig är underligt – att Nya testamentet skrevs ned på grekiska, ett för Jesus främmande språk. Kan det stämma? Jag ringer upp och frågar Mikael Winninge, översättningsdirektor på Svenska bibelsällskapet, lektor i Nya testamentets exegetik vid Umeå universitet och redaktör för den svenska översättningen av ”Dödahavsrullarna”. Och jodå, han berättar att de flesta forskare är överens om att texterna ursprungligen skrevs på grekiska, men att Jesus själv talade arameiska (eller möjligen hebreiska) när han predikade.

Därmed måste ju vid något tillfälle en översättning ändå ha gjorts. Vilket väcker frågan om hur nära originalet – Jesu ord – den grekiska texten ligger. Tänk om den är dåligt eller rent av felaktigt översatt? Sådana tankar togs upp i en artikel i Die Zeit tidigare i år. Där berättas om den tyske teologen Günther Schwarz (1928–2009), som ägnade större delen av sitt liv åt att försöka förstå vad Jesus verkligen sa, på arameiska. Om inte orden stämmer, blir hela budskapet fel, menade han.

Ett exempel på en felöversättning tyckte sig Schwarz ha funnit i kristendomens mest centrala bön. Många av oss – åtminstone vi som vuxit upp när fröken eller magistern fortfarande spelade tramporgel till psalmerna – har med ”Fader vår” lärt oss att be Gud om bland annat följande: ”Inled oss icke i frestelse”. Men varför skulle Gud egentligen göra det? Är det inte sådant Satan sysslar med? Günther Schwarz föreslog en annan ordalydelse: ”Låt oss räddas ur vår frestelse”.

Annons
Annons

För att ta reda på hur meningen lyder på arameiska tar jag kontakt med Sebastian Brock, specialist på detta språk vid Oxfords universitet, och han konstaterar att den mest adekvata tolkningen av den version som läses i syrisk-ortodoxa kyrkor är ”Låt oss inte inträda i frestelse”, vilket ligger mer i linje med det Schwarz föreslog. Gud skulle alltså inte utsätta människan för lockelser, men däremot hjälpa henne att motstå dem.

Denna tanke får medhåll från en instans som brukar väga tungt i sådana här sammanhang: Vatikanstaten. Den nuvarande påven Franciskus kan heller inte föreställa sig att det är Gud som ansätter oss med förföriska prövningar, utan föreslår även han en ny tolkning av den ifrågasatta frasen: ”Låt oss inte falla in i frestelse”.

Det skulle innebära att påvedömet bygger på ett missförstånd och språkförbistring!

Apropå Vatikanstatens betydelse har den tyske teologen pekat på ytterligare en möjlig felöversättning – som är än mer laddad. Det handlar om ett berömt parti om Petrus i Matteusevangeliet. I den grekiska texten säger Jesus till lärjungen: ”Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka”. Men enligt artikeln i Die Zeit skulle det framgå av den arameiska texten att det i själva verket är Gud som säger detta om Jesus: ”Han är klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka.”

Om Jesus – och inte Petrus – är klippan, så faller den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den kyrka som Jesus (enligt den grekiska texten i Matteusevangeliet) grundade genom sin lärjunge, och vars enhet garanteras av att påven är Petrus efterträdare. Det skulle innebära att påvedömet bygger på ett missförstånd och språkförbistring!

Därom tänker jag tiga i församlingen och låta teologer och lingvister tvista. Men om du, efter att ha läst detta, blir nyfiken på hur Jesus kan ha låtit då han predikade, bör du sluta läsa nu och i stället bege dig till närmaste syrisk-ortodoxa kyrka, där det pågår påskgudstjänst större delen av söndagsförmiddagen. Det finns ingen anledning att vara blyg: det går det bra att smyga in mitt under pågående mässa. Väl på plats lär du bli tillönskad glad påsk på arameiska: Edo brichu aloch!

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons