Annons
Gäst

Daniel Schatz:Carl Bildt trampar snett om Israel

Twittrande med konsekvenser.
Twittrande med konsekvenser. Foto: Yvonne Åsell

Carl Bildt har ett långt engagemang i pro-palestinsk riktning. Men konflikter gentemot Israel, som aktualiserades i veckan, minskar möjligheterna för Sverige att behålla en konstruktiv dialog med regionens bägge parter, skriver gästen Daniel Schatz.

Under strecket
Publicerad

Tidigare utrikesminister Carl Bildt uttryckte förra veckan överraskning över att Israel erbjudit grannlandet Libanon hjälp efter explosionen i Beirut. ”Det enda uppmuntrande i denna katastrof i Libanon är att till och med Israel har varit snabba med att erbjuda humanitärt bistånd”, skrev han på Twitter (4/8). Kommentaren kritiserades eftersom Israel varit bland de första länderna att erbjuda katastrofhjälp. Landets Sverigeambassadör, Ilan Ben-Dov, kontrade: ”Det speglar besattheten av Israel. Indien, Haiti, Turkiet, Nepal är bara några av de länder som Israel har utökat sin hjälp till i tider av nöd”.

I en replik i Expressen motiverar Bildt sin tweet med att länderna knappast har en historia av samförstånd, samtidigt som han menar han är utsatt för en propagandakampanj och liknar den israeliska diplomatin vid den kinesiska, byggd på snedvridningar.

Oavsett tolkningen av ursprungsuttalandet, anknyter Bildts hållning till den politik han formade som utrikesminister 2006-2014. Medan svensk kritik mot kränkningar av mänskliga rättigheter i diktaturer tonades ner, förändrade Bildt Mellanösternpolitiken i pro-palestinsk riktning där grundandet av en palestinsk stat gjordes till borgerlig hjärtefråga. Medan oppositionen gladde sig, ifrågasattes Bildts politik av FP, KD och delar av den moderata riksdagsgruppen, som argumenterat för vad de såg som en mer balanserad Mellanösternpolitik.

Annons
Annons

Politiken ledde till att Bildt precis som efterträdaren Margot Wallström (S) portades från Israel, även om det inte blev lika uppmärksammat. Per Gahrton (MP) jublade och konstaterade att ”Bildt begriper Mellanöstern”. Den förre FP-ledaren Per Ahlmark, som inte var lika imponerad, kallade i stället Bildt för okunnig: ”Inte minst här avslöjar Carl Bildt, öppet och ihärdigt, de reaktionära värderingar som så ofta har drivit honom”.

Sveriges engagemang i regionen sträcker sig från Tage Erlanders Israelvänliga politik till Olof Palmes engagemang som en av det palestinska PLO:s tydligaste vänner i Västeuropa. Men Palmes engagemang för den palestinska saken var svår att förena med Erlanders svensk-israeliska förbindelser.

I min doktorsavhandling ”Leaders Matter: Foreign Policy Change in Sweden’s Middle East Policy 1999-2001” beskriver jag hur Göran Persson distanserade sig från Palme, genom att upprätthålla banden med palestinierna samtidigt som relationerna med Israel normaliserades. Mellanösternpolitikens förändring skedde i samband med framsteg i fredsprocessen och gjorde att Sverige, under Persson, kunde stå värd för hemliga fredsförhandlingar mellan Israel och palestinierna på Harpsund så sent som år 2000.

Sveriges målsättning att bygga broar för fred kommer sannolikt att förbli en vision så länge de svensk–israeliska relationerna kvarstår i nuvarande ansträngda skick. Debatten kring Bildts Mellanösternuttalande är därför välkommen. Om historien ger en riktning för framtiden riskerar Sveriges möjligheter till inflytande i regionen att marginaliseras, om vi inte lyckas behålla en konstruktiv dialog med konfliktens båda parter.

DANIEL SCHATZ är fil dr i statsvetenskap och fri skribent, tidigare Visiting Fellow vid Harvard, Stanford, Columbia och New York University. daniel.y.schatz@gmail.com

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons