Annons

Carlson: Slump att Sverige drabbades

Folkhälsomyndighetens generaldirektör har sagt att Sverige var dåligt rustat för att möta en pandemi. Färre antal regioner kanske skulle ha underlättat, enligt Johan Carlson.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör har sagt att Sverige var dåligt rustat för att möta en pandemi. Färre antal regioner kanske skulle ha underlättat, enligt Johan Carlson. Foto: Emma-Sofia Olsson

Den stora coronaspridningen i Sverige berodde på en ”slump”, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Därför ska vi inte jämföra oss med de nordiska länderna.

– Har man inte haft det här inflödet som vi haft så är inte Norden vårt jämförelseobjekt, säger Carlson.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det är ”ingen som helst vetenskap” i det danskarna sysslar med när det kommer till gränshanteringen, menar Johan Carlson.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Är det fler som reser till och från Sverige? Johan Carlson vet inte idag hur resandemönstret skiljer sig i de nordiska länderna.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Tyskland är ett föregångsland att lära ifrån när det kommer till smittspårning och testning, säger Johan Carlson.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Det är ”ingen som helst vetenskap” i det danskarna sysslar med när det kommer till gränshanteringen, menar Johan Carlson.

Foto: Emma-Sofia Olsson
Det är ”ingen som helst vetenskap” i det danskarna sysslar med när det kommer till gränshanteringen, menar Johan Carlson.
Det är ”ingen som helst vetenskap” i det danskarna sysslar med när det kommer till gränshanteringen, menar Johan Carlson. Foto: Emma-Sofia Olsson

Det är den 29 juni och Folkhälsomyndigheten möblerar om på huvudkontoret. Alla väggar ska bort. Efter sommaren är det ett öppet kontorslandskap som gäller, förklarar en enhetschef. Han guidar vidare till en fungerande kaffemaskin. Den vithårige generaldirektören Johan Carlson kommer dit. Lätt solbränd och trött hittar han sig en kaffekopp. Nattens åskoväder och hunden har hållit honom vaken, säger Carlson. Nu ser han fram emot sin semester.

Trots att månader förflutit så finns det i alla fall inte här någon klar bild över vad som egentligen hänt, hur just Sverige fick en sådan smittspridning. Men Johan Carlson har några tankar om hur det gått till, något han ska återkomma till.

Att leva i en värld där vi har regioner med 50 000 till två miljoner invånare är, som du förstår, inte lätt.

Annons
Annons

– Vi är inte riktigt där än där vi är beredda att göra en fullständig analys. Det här är inte politik. Det är en blandning av policyarbete och vetenskap. Det innebär att vi också följer upp vissa saker vetenskapligt för att förstå, säger Carlson.

Var det för mycket politik i våra grannländer?

– Det är uppenbart, det vi ser nu, att danskarna öppnar och stänger gränser på förmiddagen och eftermiddagen. Det är ingen som helst vetenskap i det. De har ju bara hittat på något. Medan vi har konstaterat att det inte är resandet från Sverige som är problemet, det är den sociala distanseringen, säger Johan Carlson.

SvD kunde nyligen i en kartläggning visa hur den svenska pandemilinjen växt fram, från de tidiga noteringarna i minnesanteckningar i början av januari, till sent i juni då Sverige omnämndes som en ”pariastat” för sin hantering av pandemin, i New York Times. I SvD:s kartläggning medgav generaldirektör Johan Carlson att Sverige inte var rustat för att hantera en pandemi.

– Systemet är dåligt rustat för en pandemi. Det skulle jag vilja säga, sa Carlson.

Vi har lämnat kaffemaskinen och hittat ett mötesrum i utkanten av det tomma kontorslandskapet. Johan Carlson sätter sig längst ner i hörnet.

I månader har både allmänheten och myndigheterna sökt svaret, hur kunde det bli en sådan smittspridning i Sverige? Lite perspektiv; i skrivande stund har Sverige 73 061 smittade och 5 433 avlidna i covid-19. I Finland och Danmark är motsvarande siffror 7 257 smittade och 329 avlidna respektive 12 878 och 607 avlidna*.

Så här efteråt, vi var väldigt inriktade på Iran och Italien.

Annons
Annons

Är det fler som reser till och från Sverige? Johan Carlson vet inte idag hur resandemönstret skiljer sig i de nordiska länderna.

Foto: Emma-Sofia Olsson

En förklaring som kommit fram bygger på forskning av virusets genstammar. Det har visat sig att viruset spreds från fler länder in i Sverige än vad någon anade vid tiden. Coronaviruset kom inte bara till Sverige via alpresenärer som varit i skidorter i Italien i mars månad.

Men fanns det verkligen inte en enda person på myndigheten som tidigt förstod att smittan kom in i Sverige även från andra länder, än de kända då det begav sig; Kina, Italien och Iran?

– Jo, jo, men vi måste ju bestämma vilka människor som ska hålla sig hemma eller anmälas till sjukvården. Med tanke på att vi har en miljon resenärer den här tiden, det finns inte på kartan att säga åt alla att stanna hemma. När vi la till Österrike så sa smittskyddet att de klarar inte det här, det blir jättemycket extraarbete. Då tillkom stora horder med människor som  hade varit i Österrike.

Men då var pandemin redan över oss. Det här var samtidigt som resenärerna från Italien kommer hem.

Är det fler som reser till och från Sverige? Johan Carlson vet inte idag hur resandemönstret skiljer sig i de nordiska länderna.
Är det fler som reser till och från Sverige? Johan Carlson vet inte idag hur resandemönstret skiljer sig i de nordiska länderna. Foto: Emma-Sofia Olsson

Så fort Folkhälsomyndigheten lade till ett land ”så liksom knakade det till” hos regionernas smittskyddsenheter berättar han.

– Så här efteråt, vi var väldigt inriktade på Iran och Italien. Det vi hela tiden misstänkte var att det inte bara kom in från huvudspåret Italien. Parallellt hade man ju utbrott i Frankrike och i Storbritannien framför allt, och där hade vi inflöden då. Men då var pandemin redan över oss. Det här var samtidigt som resenärerna från Italien kommer hem, säger Johan Carlson.

Annons
Annons

Tyskland är ett föregångsland att lära ifrån när det kommer till smittspårning och testning, säger Johan Carlson.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Sveriges resandemönster, skiljer det sig åt mycket från våra nordiska grannländer?

– Det vet jag inte riktigt. Vi ska titta på det, men det är inte resandet utan har man ett antal som råkar sprida in det i befolkningen som inte syns, då sitter du där. Sen sprider det sig inte jättemycket i landet. Här är det Stockholm, Sörmland, Östergötland i huvudsak.

Så fler resenärer ökar inte risken att det sprids i Sverige?

– Det kan vara så, men det är inte säkert att det blir så. Att Stockholm fick det beror på inresandeflödet, men Berlin fick det inte som exempel.

Johan Carlson beskriver hur det bildats kluster av smitta i Sverige, precis som man kan se i vissa andra europeiska städer. I Stockholm fanns precis som i de städerna, liknande stora utbrott. Medan det i Värmland och Västerbotten inte funnits några stora virusutbrott, enligt Carlson.

Han är därför kritisk till de nordiska jämförelserna.

– Har man inte haft det här inflödet som vi haft så är inte Norden vårt jämförelseobjekt. Då ska jämförelsen göras med de som haft andra stora liknande utbrott. Stockholm är det största storstadsområdet i Norden som råkar få in det här. Vi har mycket sämre utveckling här än i Berlin till exempel. Men inte jämfört med Bryssel och Amsterdam.

Tyskland är ett föregångsland att lära ifrån när det kommer till smittspårning och testning, säger Johan Carlson.
Tyskland är ett föregångsland att lära ifrån när det kommer till smittspårning och testning, säger Johan Carlson. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons
Annons

Du säger råkar få in, vad betyder det?

– Här är det väldigt mycket slumpen, säger Johan Carlson.

Det är slumpen?

– Ja, alltså ett virus som ger kluster… Råkar i fel bemärkelse. Dels måste man ha superspridare, dels måste man ha in det på ett sätt som gör att man inte ser det.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör får nu välja om han tycker något land finns att ta efter när det gäller hanteringen av smittspridningen.

– De som haft stora testningsresurser på plats, Tyskland, som har mycket muskler. Vi hade inte kunnat trycka ner den stora virusattacken, men vi hade nog kunnat göra snabbare insatser på testning och smittspårning. Men det kräver enorma resurser med människor och de resurserna fanns ju inte på plats, säger Johan Carlson.

Om Sveriges 21 regioner varit färre så hade kanske Sverige i slutändan lyckats bättre, tror Carlson.

– I min värld hade det varit lättare om vi för några år sedan hade fått den där regionreformen. Att vi haft sex till nio regioner istället. Då hade vi haft ett antal likvärdigt stora regioner resursmässigt. Att leva i en värld där vi har regioner med allt från 50 000 till två miljoner invånare är, som du förstår, inte lätt.

Fotnot: *Siffrorna är från den 6 juli 2020.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons