Annons

”Charlataner gör pengar på kostråd – oerhört allvarligt”

Flera studier visar på hälsofördelar med antiinflammatorisk kost. Men än så länge saknas tillräcklig evidens för att dra slutsatser på befolkningsnivå, menar kritiker. ”Det finns inte vetenskapligt underlag för att påstå att vissa enskilda livsmedel skulle vara undergörande”, säger näringsfysiolog Ingrid Larsson.

Under strecket
Publicerad

”Att en person mår bättre av att äta gurkmeja innebär inte att vi kan rekommendera det till hela befolkningen. Den distinktionen måste vara tydlig”, säger näringsfysiologen Ingrid Larsson.

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset och IBL Bild 1 av 2

Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset Bild 2 av 2

”Att en person mår bättre av att äta gurkmeja innebär inte att vi kan rekommendera det till hela befolkningen. Den distinktionen måste vara tydlig”, säger näringsfysiologen Ingrid Larsson.

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset och IBL Bild 1 av 1
”Att en person mår bättre av att äta gurkmeja innebär inte att vi kan rekommendera det till hela befolkningen. Den distinktionen måste vara tydlig”, säger näringsfysiologen Ingrid Larsson.
”Att en person mår bättre av att äta gurkmeja innebär inte att vi kan rekommendera det till hela befolkningen. Den distinktionen måste vara tydlig”, säger näringsfysiologen Ingrid Larsson. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset och IBL

En hälsosam kost är varierad och består av mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och en begränsad mängd kött. Det menar Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Människor som äter på det här sättet har en annan bakteriesammansättning i tarmen, jämfört med de som inte äter frukt och grönt. De väger mindre och har färre hjärt- och kärlsjukdomar, säger Ingrid Larsson.

Kosthållningen som hon beskriver har stora likheter med både Livsmedelsverkets officiella råd och maten som förespråkas inom den antiinflammatoriska dieten.

Bara för att en person upplever att den mår bättre av gurkmeja innebär inte det att vi kan rekommendera det till hela befolkningen.

Det som Ingrid Larsson, och andra kritiker, vänder sig emot med den senare är bland annat vad man uppfattar som en tendens att framställa enskilda livsmedel som mirakelkurer.

Annons
Annons

Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset Bild 1 av 1

– Det finns populära dieter och kokböcker som säger att man ska äta den ena specifika grönsaken efter den andra. Men bara för att en person upplever att den mår bättre av att äta gurkmeja innebär inte det att vi kan gå ut och rekommendera det till hela befolkningen. Den distinktionen måste vara tydlig, och är viktig att förmedla, säger Ingrid Larsson.

Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Något hon upplever som särskilt problematiskt är när personer utan medicinsk utbildning ger kostråd för specifika sjukdomsgrupper, och påstår att ett visst livsmedel kan förebygga – eller bota – sjukdomar.

Det finns en risk, menar Ingrid Larsson, att kosten blir för ensidig. En person som får höra att ”det bästa sättet att förebygga sjukdom är att äta spenat” kanske lägger för mycket fokus på att få i sig spenat och därför missar andra viktiga näringskällor.

Ingrid Larsson menar dessutom att en för hög tilltro till välgörande egenskaper i mat kan leda till att vissa personer väljer bort nödvändig medicinsk behandling.

Det är ingen fara att äta chips – om det är ett undantag i en annars hälsosam diet.

– Det finns en rad exempel där charlanter går ut med uppmaningar om att ”drick den här blandningen så blir du fri från sjukdomen”, och tjänar pengar på det. Det är oerhört allvarligt. I och med att de här personerna står utanför sjukvården kan vi som jobbar inom vården inte göra annat än att informera om vår ståndpunkt, säger hon.

Samtidigt är Ingrid Larsson noga med att påpeka att den antiinflammatoriska kosten i sig inte är problematisk. Mat har stor betydelse för vår hälsa och forskningen ger hela tiden nya insikter om vad vi ska äta, och vad vi ska undvika, för att må bra.

De omfattande svenska studier om antiinflammatorisk kost som SvD tidigare rapporterat om beskriver Ingrid Larsson som en ytterligare pusselbit.

– Resultaten har visat att personer med ett matmönster som innebär mycket rött kött, chips, läsk och så vidare har en högre andel inflammationsmarkörer jämfört med de som äter en mer varierad, väl sammansatt kost. Det handlar om ett helhetsperspektiv. Det är ingen fara att äta chips – om det är ett undantag i en annars hälsosam diet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons