Annons

Hjalmar och vår herre Charmerande folkligt och litterärt på Stadra

Stadra teaters konstnärliga ledare Magnus Wetterholm som Hjalmar Bergman.
Stadra teaters konstnärliga ledare Magnus Wetterholm som Hjalmar Bergman. Foto: Dragan Popovic

Verkliga och fiktiva personer samsas på scenen när Ylva Eggehorn blåser liv i Hjalmar Bergman. Sara Granath har sett en sommaruppsättning om fantasins och litteraturens livsuppehållande kraft.

Under strecket
Publicerad

Hjalmar och vår herre

Genre
Teater
Regi
Karin Jonzon Parrot
Medverkande
Magnus Wetterholm, Rune Jacobsson, Eva Haldert, Lasse Forss, Bodil Carr Granlid, Sara Glaser, Eva Haldert, m fl
Var
Stadra teater
Text
Ylva Eggehorn

Scenografi Ebba Forstenberg Kostym och mask Agneta von Gegerfelt Ljus Andreas Bernthsson Koreografi Catrine Örman-Oskarsson Piano Mattias Risberg Fiol Anna Johansson

Stadra teater gör av tradition en stor insats för att hålla liv i författare. I år är det Hjalmar Bergmans tur, han som skrev glada komedier och förstörde sig själv med sprit och kokain. Allt finns med i Ylva Eggehorns drama, där fantasin för en hård kamp med verkligheten.

När Hjalmar Bergman (Magnus Wetterholm) anländer till ett hotell i Weimarrepublikens Berlin för att supa ihjäl sig, tror han sig vara fri. Fri från hustrun Stina som vill hålla liv i honom, fri att göra som han vill.

Men på plats i Berlin finns redan ett gäng av hans litterära personer, redo för en intervention. Dessutom bär han med sig ett tungt bagage av de oskrivna. De som kräver att bli till, i åtminstone en novell.

Ylva Eggehorn återkommer till Stadra i Västmanland för fjärde gången, och som dramatiker tar hon sig större friheter än tidigare. I ”Hjalmar och vår Herre” skapar hon en kalejdoskopisk mix av verkliga och fiktiva personer runt den pressade bergslagsförfattaren. På scenen bidrar en musikalisk ”tvåmannatrio” och många slagdängor till stämning och uppbruten dramaturgi i Brechts stil.

Annons
Annons

Regissören Karin Parrot-Jonzon kommer också tillbaka efter förra sommarens ”Flickan i frack”. Även nu lyfter hon fram komiken. Magnus Wetterholm står, nej ligger, i centrum i hotellsängen och bidrar både med stor patetik och humor.

Särskilt före paus handlar det rent konkret om fantasins och litteraturens livsuppehållande kraft, både för Hjalmar och för oss andra. Bodil Carr Granlid gör både den strängt älskande Stina och fru Ingeborg, hon som älskar så passionerat och så fel - i världens ögon. Nu vill Ingeborg ge både Hjalmar och sig själv en ny chans. Kanske får hon den med Rune Jacobssons sorgsne Joe Meng, från dramat ”Patrasket”?

Ungdomar från Stadras teaterskola bidrar med fart och fläkt i rollerna som de oskrivna.

Som alltid på Stadra är Eva Haldert med, nu som den realistiska hushållerskan Boman från Nobelpriskomedin ”Swedenhielms”. Lasse Forss är både hotellvärd och clownen Jac, medan ungdomar från Stadras teaterskola bidrar med fart och fläkt i rollerna som de oskrivna, som skådespelerskan Julia och som Hjalmar i form av drömmande, tjock, mobbad pojke.

Tanken på intervention håller ihop det hela, men i andra akten kommer ett nytt spår, i form av Sara Glasers Oscar Wilde. Han förstärker motivet med den undertryckta/frisläppta homosexualiteten och tar dessutom med Hjalmar på en helvetesvandring i Dantes spår.

Det är förstås en del av interventionen, men nu blir det stundtals för mycket prat. Och jag börjar sakna de bänkade personagerna!

Ändå är det charmerande med den typiska Stadrablandningen av höglitterärt och folkligt. Den uttalade kopplingen till Stadra och dess konstnärliga ledare Wetterholm är dock överflödig

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons