Annons
Efter reklamen visas:
Chase, 3, har varit narkoman i hela sitt liv

Chase, 3, har varit narkoman i hela sitt liv

Det här är Chase, tre år. Läkarna trodde att han skulle dö som bebis – Chase är född som narkoman. Han är ett av tusentals barn i USA som fallit offer för landets värsta hälsokris i modern tid. I dag är han äntligen fri från alla abstinensbesvär.

Uppdaterad
Publicerad

 

WEST VIRGINIA Här föds ett av tio barn med missbruk – de är narkomaner redan vid födseln. Den lille pojken ger sin pappa en kram och kravlar upp i soffan, sätter sig ner för att titta på tecknat på tv:n. Han har just kommit hem från förskolan och ler när han får syn på en guldballong, formad som en stor glimrande siffra. Ingen trodde att han skulle få uppleva det.

Det här är en vanlig dag i ett vanligt amerikanskt hem – förutom att Chase har en grön tub som sticker ut från halsen.

Sköterskan letar fram ett plaströr med en slang. Han häller in en grå vätska, lyfter upp tröjan på treåringen och fäster slangen till en kateter på magen. Middagen glider ner genom röret medan Chase tittar på tv:n med tummen instoppad i munnen.

Han har varit narkoman i hela sitt treåriga liv.

Förra veckan slog rätten i Oklahoma fast att läkemedelsjätten Johnson & Johnson bär ansvar för epidemin av opoidberoende som härjar i USA. Nu väntar en strid ström av liknande mål.

Nyligen blev Chase adopterad av sin fosterfamilj i West Virginia. De senaste tio åren har opioidepidemien tagit nästan en halv miljon människoliv i USA.
Nyligen blev Chase adopterad av sin fosterfamilj i West Virginia. De senaste tio åren har opioidepidemien tagit nästan en halv miljon människoliv i USA. Foto: Klaudia Lech

För tre år sedan började läkarna på sjukhuset West Virginia Hospital upptäcka något märkligt och oroväckande: Sängarna på intensivvårdsavdelningarna för spädbarn användes konstant. Alla spjälsängar fylldes med bebisar – som hade abstinenssymptom. Personalen fick ofta skicka patienter till andra sjukhus på grund av platsbrist.

Och det skulle bli värre – mycket värre. År efter år har det blivit ännu mer trängsel på spädbarnsintensiven.

Antalet barn som föds med så kallad neonantal abstinens har exploderat i USA. 2009 rörde det sig om 18 av 1 000 barn. 2017 hade siffran ökat till 50 av 1 000. Och i de mest drabbade områdena av West Virginia är siffran nu 100 barn av 1 000.

Det betyder att ett av tio spädbarn föds med ett drogberoende i de värst drabbade områdena. I Sverige handlar det om ett barn av 5 000 (2017) som föds med abstinens. Totala antalet som föds med drogberoende i Sverige är sedan sedan 2011 ett 20-tal barn varje år, visar statistik från Socialstyrelsen.

När Chase föddes blev han en del av den dystra statistiken. Han föddes med flera olika typer av droger i kroppen. Lungorna klarade inte att andas, hjärtat hade svårigheter att slå. Han kom till världen två och en halv månader för tidigt och vägde 800 gram.

Läkarna som behandlade honom tvivlade på att han skulle överleva sin första dag i livet.

Chase med sin nya mamma, Mary Crytzer.
Chase med sin nya mamma, Mary Crytzer. Foto: Klaudia Lech

Alisha Brown Carroll jobbade under Chases allra första natt. Hon minns den smale lille pojken som var inte större än hennes hand. Han var ensam – och kämpade för sitt liv.

– Han var hemskt sjuk. Vi kopplade upp honom mot våra starkaste maskiner, säger Carroll som bland annat hanterade pojkens respirator.

Chase skickades söderut till staden Roanoke eftersom sjukhuset där han föddes inte hade kapacitet att behandla honom. Han hade problem med lungorna, som bland annat var underutvecklade och trasiga.

Det var nära ögat flera gånger – men personalen lyckades rädda honom. Han var kopplad till respirator dygnet runt och det bedömdes att han kunde ha svåra hjärnskador, att han kanske aldrig skulle kunna gå eller prata. Han medicinerades mot sina smärtor men hälsolägret försämrades.

Efter några veckor var läkarna säkra på att han inte skulle överleva – skadorna på hans lungor bedömdes vara för svåra.

Då tog en kirurg ett beslut som skulle visa sig vara avgörande.

Nya pappa Chris Crytzer ger Chase vatten genom magröret.
Nya pappa Chris Crytzer ger Chase vatten genom magröret. Foto: Klaudia Lech

– De bestämde sig för att försöka operera. Det var mycket riskabelt och skrämmande, för det var ett ovanligt ingrepp på ett sådant litet barn. Men det såg som den enda utvägen, säger Caroll.

Delar av den skadade lungan togs bort – och Chase överraskade återigen personalen genom att överleva operationen.

Nyfödda med narkotikaabstinens var bara ett av flera tecken på att någonting var fel i West Virginia, en av USA:s fattigaste delstater där kolgruvor drivit ekonomin i hundra år. Behovet av akutvård skenade, polisen åkte i ilfart mellan olika fall av människor som överdoserat droger. Bårhusen var överfulla.

Drogepidemin spred sig snabbt och brutalt i hela USA och har kallats för den värsta hälsokrisen som landet har upplevt på 100 år. Under de senaste tio åren har nästan en halv miljon amerikaner dött av överdoser.

Epidemin kopplade ett stadigt grepp om särskilt vissa samhällen i landsbygden. De värst drabbade områdena var West Virginia, södra Ohio och västra Pennsylvania. Områdena var dåligt rustade för att stå emot knarkvågen som forsade in samhällena. West Virginia har länge varit hårt drabbat och staten ligger i bottenskiktet i flera mätningar: alkohol, droger, arbetslöshet, våld inom familjer, dålig hälsa och låg utbildningsnivå.

Men det här var något nytt, något större och mörkare. Och barnen, i skenande antal, drabbades allra hårdast.

Så här små var Chases fötter när han var nyfödd. Sköterskorna tog hans fotavtryck och sparade dem i en bok där personalen också skrivit hälsningar till pojken.
Så här små var Chases fötter när han var nyfödd. Sköterskorna tog hans fotavtryck och sparade dem i en bok där personalen också skrivit hälsningar till pojken. Foto: Klaudia Lech

Några månader efter att pojken var född fråntogs hans mamma vårdnaden av honom. Under de första tio månaderna i livet var han ganska ensam, personalen på sjukhuset var upptagen men flera gjorde extra ansträngningar för att få lite tid över för honom. De stannade till vid hans rum, satt vid sängen för att han inte skulle känna sig övergiven. Vissa tog med presenter och bebiskläder.

– Vi blev som en familj till honom, säger Alisha Brown Caroll.

Barn som är födda med drogabstinens är extra känsliga för ljus, ljud och beröring. De har ofta hög puls, svårt att sova och drabbas av skakningar.

Synen av drogberoende spädbarn har blivit vardagsmat på sjukhusen i de här delarna av USA. Men fortfarande är det svårt och mycket berörande för personalen, även de mer erfarna, uppger Caroll.

När Chase blivit lite större gick han att lyfta upp och hålla om. Men det krävde stor försiktighet – barnen är känsliga för intryck och kräks lätt när de flyttas runt. Men Chase blev långsamt bättre. Han fick en radio och fick lyssna på musik. Vid sex månaders ålder log han för första gången och personalen började få upp hoppet.

– Jag älskade den där pojken som om han vore min egen son. Han var så väldigt speciell, säger Caroll.

Första gången Mary och Chris Crytzer mötte honom fick de en chock. Han var tio månader och uppkopplad till ett batteri av maskiner och slangar. Kroppen låg stilla och slapp i sjukhussängen. Han kunde inte lyfta upp sitt huvud eller andas för egen maskin.

Några veckor tidigare hade det unga paret blivit erbjudna att ta hem Chase som fosterbarn. De hade redan två små pojkar och ett tredje barn på väg. Skulle de klara att ta hand om ett till barn, som dessutom var så svag och sjuk.

De visste om att Chase föddes med abstinens och var beredda på att de skulle behöva hjälp. De visste också att det finns ett stort behov av fosterföräldrar för barn i samma situation i West Virginia och ville gärna hjälpa till. Men de var inte beredda på det här. När de återvände till hotellet efter besöket gnagde en känsla av tvivel.

– Vi var helt tagna av att ha träffat ett sådant barn. Vi visste inte om vi skulle klara utmaningen. Det var den enda gången som vi har varit osäkra på om vi verkligen kunde ta hand om Chase, säger Chris Crytzer.

Beslutet blev ännu svårare på grund av sjukhuspersonalen, ansåg paret Crytzer som upplevde bemötandet som skeptiskt och avvisande. De säger att de fick beskedet att detta är dygnet-runt jobb, att de måste vara införstådda med att pojken kan komma att behöva tillbringa resten av livet sängliggande med slangar och maskiner.

Men nästa morgon hade de bestämt sig. De ville ta hand om Chase – oavsett hans behov av vård.

Mot operationssalen. Efter ingrepp får Chase så lite smärtstillande som möjligt, för att förhindra att han drabbas av ett nytt beroende igen.
Mot operationssalen. Efter ingrepp får Chase så lite smärtstillande som möjligt, för att förhindra att han drabbas av ett nytt beroende igen. Foto: Klaudia Lech

Den dagen som Chase skulle lämna sjukhuset satt Alisha Brown Carroll vid hans säng. Alla som hade tagit hand om honom var nervösa.

– Mary och Chris verkade kunna ge honom en kärleksfull familj. Men vi hade svårt att släppa taget om honom, berättar Carroll.

En av sjuksköterskorna som hade stått honom närmast klarade inte av att säga hejdå. Sköterskorna hade tagit pojkens fotavtryck och satt in bilder i en bok, där de också hade skrivit känslosamma hälsningar. Chase lämnade sjukhuset med en liten giraff som han hade fått av barnläkarna, samt boken med hälsningar från personalen som räddat hans liv.

– En dag, när han blir lite större, vore det kanske fint för honom att veta att vi var många som brydde oss om honom. Varje dag, säger Caroll.

West Virginia är den delstat där flest barn i USA hamnar på fosterhem och andelen ökar. Narkotikamissbruk ligger bakom 84 procent av fallen.

”Barnen har lidit mest av alla av narkotikaepidemin”, konstaterade Bill J Crouch, chef över delstadens hälsomyndighet, i vintras.

Epidemin inleddes med att smärtstillande piller missbrukades på slutet av 1990-talet. I West Virginia fanns redan problematik med läkare som förskrev pillren för lättvindigt, och tvivelaktiga apotek som sålde dem. Det fanns även en stor kundbas med patienter i riskzonen för ett missbruk. Små städer i delstaten dränktes i piller och efter hand gick patienterna över till heroin och den syntetiska drogen fentanyl. Och många av dem fick barn därefter.

– Vi vet att vi har problem, men vi begrep inte omfattningen, säger Janine Breyel.

Hon leder ett projekt med inriktning på att kartlägga och sprida information om missbruk under graviditeten.

2011 inleddes en studie för att ta reda på hur många som var i riskzonen. Detta gjordes genom att hämta in blod från navelsträngen till nyfödda barn, från olika platser i delstaten. Resultaten av analysen kom som en chock.

1/2

Chase med sin nya familj sedan paret Crytzer adopterat honom.

Foto: Klaudia Lech
2/2

Han är en van patient och har i perioder besökt sjukhuset flera gånger i månaden.

Foto: Klaudia Lech

– Det betyder att mamman har haft ett betydande intag av narkotika eller alkohol den sista dagen, just före barnet föddes. Och vid de flesta av fallen fanns spår av flera olika preparat, säger Breyel.

– Prover från navelsträngen anses vara den säkraste metoden för att upptäckta drogsubstanser och man även kan se spåren över en längre tid.

Provresultaten fick myndigheterna att få upp ögonen för att detta var en akut pågående kris. Och att situationen var på väg bortom kontroll.

Chris och Mary Crytzer har aldrig ångrat att de blev fosterföräldrar åt Chase – men det innebär inte att allt har varit enkelt. Delar av huset har gjorts om till en liten klinik. De lärde sig att använda en hel arsenal av maskiner. På nätterna behövde han vara kopplad till en respirator, andningen är inte helt utvecklad. Sköterskor behövs fortfarande i huset både dagtid och många nätter.

Chase busar med pappa Chris Crytzer.
Chase busar med pappa Chris Crytzer. Foto: Klaudia Lech

Varje måndag det första halvåret är lite av en mardröm. Chase var fortfarande beroende av valium när han kom till famijen Crytzer. En gång i veckan drogs dosen ner, gram för gram, vecka för vecka, och han blev sakta fri från beroendet. Men den lilla kroppen fick svåra abstinenssymptom, han blev orolig, gnällig och ledsen. Det tog sex månader att få honom helt fri från all abstinens.

Fosterföräldrarna tvingades också fatta svåra beslut. Chase genomgick smärtfyllda behandlingar och flera ingrepp, och Chris uppskattar att han har kört minst 40 gånger fram och tillbaka till sjukhuset i Cincinnati.

En natt blev han helt grå, svettig och fick andningssvårigheter. De panikkörde till akuten.

– Den natten trodde jag att vi skulle förlora honom, säger Chris.

För att förhindra att Chase drabbades av ett nytt beroende får han minimalt med smärtstillande piller när han genomgått en operation. Under våren försökte läkarna behandla hans andning så att öppningen i hans hals kan täppas igen. Det är en stor operation.

– Det skulle vara ett stort steg framåt för Chase. Men det skulle också krävas fyra veckor inskriven på sjukhus. Jag skulle behöva vara där och jobba från sjukhusrummet, medan Mary tar hand om våra andra fyra helt själv, säger Chris.

Barnsjukhuset i Cincinnati är en stor byggnad. Chase sitter i sjukhussängen och tittar på Musse Pigg i pappas mobil. Han har blivit tre och ett halvt år och ska få sina halsmandlar borttagna. En barnläkare går igenom information om pojken på en skärm och ser att hans namn är ändrat. Han står inskriven som Chase Alexander Crytzer, sedan paret Crytzer adopterat honom.

Chase är nästan helt tyst när läkarna undersöker honom. Han tittar rakt fram och hans armar hänger rakt ner. Ibland rullar tårar nedför kinderna.

Den första tiden hörde inte Chris och Mary när pojken grät. Tuben som är instucken i halsen innebar att det bara kom svaga pip. Det blev på ett sätt nästan som en lättnad, säger Chris.

– Jag tror det hade varit ännu värre att höra hur mycket han led. Han har haft så mycket smärtor.

Sedan hände ett litet mirakel: Läkarna bytte ut hans plaströr som bidrog till andningen till ett annat – som gjorde att han kunde prata. Plötsligt kom hans röst fram, vilket inledningsvis skrämde Chase. Men han lärde sig snabbt att behärska den och kunde snart använda rösten till att förmedla när han hade ont. Eller när han kände sig glad.

Fram tills dess var det oklart hur mycket hans hjärna hade tagit skada av drogerna, och vilka förutsättningar han hade. Till allas förvåning började han snabbt prata, sjunga – och ett år senare kom orden i en strid ström. Många av orden har inte rent uttal, men han kan forma meningar och gör sig förstådd. Syskonen har inga problem att förstå honom och översätter till andra som inte hänger med. Men några ord uttalar han helt rent:

– Mamma. Pappa.

Lek med lillasystern Sarah i badkaret. De fyra syskonen vet att de måste vara lite extra försiktiga med Chase.
Lek med lillasystern Sarah i badkaret. De fyra syskonen vet att de måste vara lite extra försiktiga med Chase. Foto: Klaudia Lech

Tvååriga Sarah reser sig upp i badkaret, för att sedan slänga sig ner i vattnet igen. En liten våg hamnar på Chase och båda stannar upp och börjar sedan skratta. Sarah gör om rörelsen igen, och igen. Syskonen rör sig i hela huset och det är omöjligt för föräldrarna att övervaka Chase hela tiden. En gång föll han nerför trapporna, och det har hänt att han har tappat sin halstub.

Det är kväll och brorsan James, fyra år, springer ikapp med Chase före läggningen.

För de fyra syskonen är Chase en i familjen. De håller koll på honom och vet att de måste vara lite extra försiktiga. Men de behandlar honom som ett vanligt barn och ibland bråkar syskonskaran. Chris tror att syskonen har hjälpt Chase att utvecklas.

– En dag reste sig lilla Sarah upp och började gå. Efter en stund tog sig Chase upp på benen och knuffade till henne. Och sedan gick han över golvet som om det var självklart. Före det hade han aldrig tagit ett enda steg själv.

Chris och Mary har varit måna om att Chase ska få en så normal barndom som möjligt.

– Det är lätt att bli överbeskyddande. En av sköterskorna som var här bar honom hela tiden, vi blev tvungna att säga åt henne att sluta.

1/2

Full fart med fyra syskon.

Foto: Klaudia Lech
2/2

Föräldrarna har fullt upp, minsta barnet är sex månader och äldsta är sex år. ”Det här är våra liv – och vi älskar det”, säger föräldrarna.

Foto: Klaudia Lech

Många frågar hur de kan hantera Chase när de redan har fyra barn. Lille David är sex månader, upp till Matthew som är sex år. Föräldrarna jobbar heltid, Chris leder en organisation som jobbar med funktionsnedsatta och Mary är lärare.

– Jag är inte typen som stannar hemma. Jag tycker det är toppen att komma ut och prata med andra vuxna. Det är en utmaning men jag tycker ändå vi är ganska avslappnade.

– När folk frågar säger jag bara att det här är våra liv. Och vi älskar det.

De har mött Chases biologiska mamma en gång. Det var utanför rättsalen, då hon frånskrev sig vårdnaden. Chris säger att han har tackat henne. Men en dag kommer pojken att förstå vad som har hänt. Hur han blev ett av så många barn som föll offer för USA:s värsta hälsokris. Chris tänker mycket på det.

– Jag tror att jag kommer att säga att hans mamma älskade honom tillräckligt mycket för att klara att lämna ifrån sig honom.

Hemma igen efter sjukhusvistelsen. Paret Crytzer blickar framåt för Chases och familjens framtid, nu när han är helt fri från all abstinens.
Hemma igen efter sjukhusvistelsen. Paret Crytzer blickar framåt för Chases och familjens framtid, nu när han är helt fri från all abstinens. Foto: Klaudia Lech

Texten är ursprungligen publicerad i Aftenposten den 28 februari. Översättning: Sara K Lindquist

Christina Pletten, Aftenposten

Nyligen blev Chase adopterad av sin fosterfamilj i West Virginia. De senaste tio åren har opioidepidemien tagit nästan en halv miljon människoliv i USA.

Foto: Klaudia Lech Bild 1 av 12

Chase med sin nya mamma, Mary Crytzer.

Foto: Klaudia Lech Bild 2 av 12

Nya pappa Chris Crytzer ger Chase vatten genom magröret.

Foto: Klaudia Lech Bild 3 av 12

Så här små var Chases fötter när han var nyfödd. Sköterskorna tog hans fotavtryck och sparade dem i en bok där personalen också skrivit hälsningar till pojken.

Foto: Klaudia Lech Bild 4 av 12

Mot operationssalen. Efter ingrepp får Chase så lite smärtstillande som möjligt, för att förhindra att han drabbas av ett nytt beroende igen.

Foto: Klaudia Lech Bild 5 av 12

Chase med sin nya familj sedan paret Crytzer adopterat honom.

Foto: Klaudia Lech Bild 6 av 12

Han är en van patient och har i perioder besökt sjukhuset flera gånger i månaden.

Foto: Klaudia Lech Bild 7 av 12

Chase busar med pappa Chris Crytzer.

Foto: Klaudia Lech Bild 8 av 12

Lek med lillasystern Sarah i badkaret. De fyra syskonen vet att de måste vara lite extra försiktiga med Chase.

Foto: Klaudia Lech Bild 9 av 12

Full fart med fyra syskon.

Foto: Klaudia Lech Bild 10 av 12

Föräldrarna har fullt upp, minsta barnet är sex månader och äldsta är sex år. ”Det här är våra liv – och vi älskar det”, säger föräldrarna.

Foto: Klaudia Lech Bild 11 av 12

Hemma igen efter sjukhusvistelsen. Paret Crytzer blickar framåt för Chases och familjens framtid, nu när han är helt fri från all abstinens.

Foto: Klaudia Lech Bild 12 av 12