Annons

CherChers show är en generös hitparad i lyxförpackning

Cher showar på Friends Arena i en scenografi där såväl Caesar som Cleopatra hade känt sig hyfsat hemma.
Cher showar på Friends Arena i en scenografi där såväl Caesar som Cleopatra hade känt sig hyfsat hemma. Foto: Björn Bergenheim/Rockfoto

Chers euforiskt sprakande Las Vegas-show charmar publiken med en tillbakablick på nära 60 år av hits. Avskedsturnén för 15 år sedan hindrar inte att hon nu vid 73 håller Friends Arena i ett järngrepp.

Under strecket
Publicerad

Cher

Genre
Konsert
Var
Friends Arena

Cherilyn Sarkisian, mer känd under namnet Cher, har en karriär som sträcker sig ända tillbaka till den Phil Spector-producerade debuten ”Ringo I love you” från 1960-talets absoluta linda. Faktum är att Cher även finns med som bakgrundssångerska på ikoniska låtar som såväl The Ronettes ”Be my baby” som The Righteous Brothers ”You’ve lost that lovin feelin”. Men i och med duetten ”I got you babe” tillsammans med partnern Sonny Bono från 1965 är Cher den enda artist som har lyckats toppa Billboardlistan under sex olika decennier.

Och där har vi förutsättningarna för att hon lockar en publik på närmare 30 000 personer till Friends Arena. Hennes show är precis så Las Vegas-svulstig man kan förvänta sig och den verkar gå rakt in i hennes numera rejält brokiga publik. När Cher i blått hår hissas upp på en ramp, slänger av sig klänningen/sarongen och blottar en outfit som ser ut att vara hämtad ur Boney M:s gamla garderob, är såväl nostalgiska Sonny & Cher-fans som Pride-partajgängen i extas.

Hon öppnar med ”Woman’s world” i en scenografi där såväl Caesar som Cleopatra hade känt sig hyfsat hemma. De många dansarna ser ut som muterade gladiatorer och när hon följer upp med 90-talets euforiska ”Strong enough” så har hon redan publiken i ett järngrepp.

Annons
Annons

Sedan följer något som visar att hon är en artist utöver det vanliga. Under nära en kvart håller hon en monolog, ett slags feministisk standup kring att åldras inom showbiz. Hon avrundar det hela med att avslöja sin egen ålder, 73 år. Sedan undrar hon: ”What’s your granny doing tonight?”

Sonny Bono är avliden sedan mer än 20 år, men här väcks han till liv på en storbildsskärm på ett ganska rörande vis.

Efter ett av många mellanspel mellan hennes oändliga kostymbyten har scenen plötsligt bytt skepnad och vi befinner oss i Indien. Om Bianca Jagger red in på Studio 54 på en vit häst så kommer Cher skridande ur en portal på en glittrande elefant, om än en mekanisk sådan. Showen är uppdelad i olika delar och det indiska haremstemat utspelar sig bara under två nummer.

Efter det är det dags för 60-talsnostalgikerna att få en dos av Sonny & Cher. En psykedelisk version av ”The beat goes on”, med Cher klädd som då det begav sig, värmer upp inför duetten ”I got you babe”. Sonny Bono är avliden sedan mer än 20 år, men här väcks han till liv på en storbildsskärm på ett ganska rörande vis.

Det efterföljande, tre låtar långa Abba-coverpartiet, hämtat från hennes senaste album ”Dancing queen”, är visserligen storslaget och svulstigt, men också aningen märkligt då hon har en gedigen katalog av egna låtar. Hennes fantastiska discoklassiker ”Take me home” från 1978 saknas i setet, likaså något från hennes samarbeten med Giorgio Moroder.

Cher har dock alltid älskat att göra covers och verkar prioritera bombastisk show och igenkänning istället för egna låtar för en aningen smalare målgrupp. ”The shoop shoop song (it’s in his kiss)”, som blev en megahit med Betty Everett redan 1964, har fullständigt annekterats av Cher efter att hon sjöng den på soundtracket till filmen ”Kärleksfeber” (”Mermaids”). Och med ”Believe” som final – hennes största hit som också var mångas första möte med autotune – är det svårt att misslyckas.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons