Annons

Corazza Bildt krävde transparens – röstade emot

Anna Maria Corazza Bildt säger att hon har röstat för mer transparens kring hur EU-parlamentarikerna använder kontorsbidraget på 45 000 kronor i månaden.

– Vår linje är att pengarna ska redovisas, säger hon.

SvD:s granskning visar att det inte stämmer. I själva verket har hon och fler moderater röstat nej till just detta – flera gånger.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Anna Maria Corazza Bildt.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 2

SvD:s granskning av röstlängderna visar att det bara var Corazza Bildt av de tre svenska moderaterna som röstade nej till nya krav för kontorspengarna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
Efter reklamen visas:
Hur röstade Corazza Bildt om kontorspengarna?

BRYSSEL Precis som de andra EU-parlamentarikerna får Anna Maria Corazza Bildt (M) ett så kallat kontorsbidrag på cirka 45 000 kronor i månaden.

Denna pengapott – ”ersättningen för allmänna utgifter”, som den heter formellt – ska huvudsakligen användas till att driva kontor i parlamentarikernas hemländer.

Men eftersom kvitton inte efterfrågas kan EU-ledamöterna i praktiken göra vad som helst för pengarna – SvD känner till en Brysselledamot, inte svensk, som varje månad betalar av på en privat bostadsrätt med potten. Andra ledamöter har öppet sagt att de skickat pengarna till partikassan på hemmaplan – något som är strikt förbjudet.

SvD:s reporter Negra Efendić fick nyligen tag i Anna Maria Corazza Bildt, som i en videointervju säger att hon alltid röstat för mer transparens kring pengarna. Hon har däremot inte sparat alla kvitton, helt enkelt för att det inte har funnits något krav om detta.

– Det är inte mitt beslut. Vi har ständigt röstat för en förändring, och vi har drivit på för en förändring. Vår linje är att de (pengarna) ska redovisas, säger Corazza Bildt.

Annons
Annons

Anna Maria Corazza Bildt.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1
Anna Maria Corazza Bildt.
Anna Maria Corazza Bildt. Foto: Jonas Ekströmer/TT

– Jag är absolut redo att rösta för, och det har jag gjort, att ändra regelverket, fortsätter moderaten.

SvD har gått igenom röstlängderna för några av de senaste omröstningarna i EU-parlamentet om redovisning och användning av kontorspengarna, och kan slå fast att Corazza Bildts utfästelser inte håller.

I två omröstningar, en i april 2015 och en i april 2017 röstade EU-parlamentet om huruvida kontorspengarna ska redovisas. Hon röstade nej bägge gånger, precis som partikamraterna Christofer Fjellner och Gunnar Hökmark.

I mitten av oktober i år var Corazza Bildt tillsammans med kristdemokraten Anders Sällström den enda svenska ledamot som röstade mot två resolutioner, som bland annat säger att parlamentarikerna ska återbetala belopp som inte använts ur potten till EU-parlamentet.

Corazza Bildt säger också till SvD i Stockholm att hon inte kände till att EU-parlamentets regelverk säger att man ska betala tillbaka oanvända pengar ur kontorspotten.

Det står på flera ställen i regelboken, i olika tillämpningsföreskrifter och riktlinjer, att oanvända kontorspengar ska betalas tillbaka. Det uppges till och med ett specifikt bankkonto till vilket pengarna ska sändas.

Men eftersom kontorspengarna samtidigt inte behöver redovisas alls blir alla dessa krav rent hypotetiska, ett önsketänkande snarare än strikta regler.

Annons
Annons

Sedan 2010 har inte ens 20 av de totalt 751 EU-parlamentarikerna returnerat några pengar, uppger EU-parlamentets administration.

SvD kontaktade efter granskningen av röstlängderna återigen Anna Maria Corazza Bildt och bad henne förklara varför hon flera gånger röstat nej till mer kontroll av kontorspengarna, som till exempel i omröstningen i oktober, och varför hon påstår att hon har drivit frågan om transparens.

”Anledningen till att hela M röstade emot resolutionen som helhet är att den innebar en ökning av budgeten och därmed den svenska EU-avgiften, vilket vi är emot”, svarar moderaten i ett mejl.

EU-avgiften för varje EU-land fastställs vart sjunde år, och de olika EU-institutionerna tilldelas då en viss procent av den totala EU-budgeten för sina omkostnader.

Det är sedan upp till varje institution att ommöblera i utgifter och göra nya prioriteringar som den vill, utifrån de ekonomiska ramar den fått. Nya administrationskostnader – i detta fallet att anställa fler revisorer till EU-parlamentets interna revision – ger inte per automatik en större EU-budget och följaktligen inte heller höjda, nationella EU-avgifter.

För en tid sedan beslutade EU-parlamentet till exempel att av säkerhetsskäl köpa in en egen bilpark och heltidsanställa 110 chaufförer till att köra omkring ledamöterna i Bryssel och Strasbourg – ett system som skulle spä på EU-parlamentets utgiftsnota med omkring 40 miljoner kronor per år. Detta helt utan att en diskussion om de nationella EU-avgifterna utlöstes.

De oredovisade kontorspengarna kostar EU:s skattebetalare omkring 400 miljoner kronor varje år.

Annons
Annons

SvD:s granskning av röstlängderna visar att det bara var Corazza Bildt av de tre svenska moderaterna som röstade nej till nya krav för kontorspengarna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
SvD:s granskning av röstlängderna visar att det bara var Corazza Bildt av de tre svenska moderaterna som röstade nej till nya krav för kontorspengarna.
SvD:s granskning av röstlängderna visar att det bara var Corazza Bildt av de tre svenska moderaterna som röstade nej till nya krav för kontorspengarna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det är alltså inte heller sant att moderaterna i Bryssel i oktober alla röstade nej till nya krav kring kontorspengarna: SvD:s granskning av röstlängderna visar att det bara var Corazza Bildt av de tre svenska moderaterna som röstade nej.

Corazza Bildt skriver också att hon i april i år däremot röstade ja till ett förslag om att kontorspengarna visserligen ska sättas på ett särskilt bankkonto (inte ledamöternas egna), att alla kvitton ska sparas och att oanvända kontorspengar ska returneras – men att detta system måste sättas i bruk utan att det innebär några nya kostnader för EU-parlamentets administration.

Det har aldrig föreslagits att EU-parlamentets revisorer ska lusläsa varje kvitto för kontorsutgifter. Däremot har flera politiker i huset laborerat med tanken att göra stickprover på en mindre del av potten – en exercis som de facto skulle innebära att EU-parlamentet kan bli tvunget att anställa fler revisorer.

Även kristdemokraten Anders Sällström meddelar att han i oktober röstade mot resolutionen av kontorspengarna för att ”den föreslog en substantiell budgetökning som påtagligt skulle påverka den svenska EU-avgiften”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons