I samarbete med cowboy–indian-alliansen har konstnären John Quigley skapat gigantiska konstinstallationer, som bara har varit synliga från luften, på åkern.
I samarbete med cowboy–indian-alliansen har konstnären John Quigley skapat gigantiska konstinstallationer, som bara har varit synliga från luften, på åkern. Foto: Lou Dematteis/AP

Indian och cowboy-allians mot Trump: ”Få – men starka”

De trodde att de var färdiga med sin kamp för att förhindra att Keystone XL-rören grävs ner i deras åker. Men så utsågs Donald Trump till USA:s president. Han har vänt på 23 av Barack Obamas miljöförordningar.

SvD
Publicerad

Vi kommer att stå mitt i vägen för att stoppa bulldozrarna. Vi ska alla dö någon gång.

NELIGH, NEBRASKA ”Grannarna tycker att vi är galna, men de inser inte hur viktigt det här är”, säger 64‑åriga Helen Tanderup.

Tillsammans med sin 65‑åriga make Art står hon stabilt med stövlarna mitt i parets 65 hektar stora åker. Familjen har bott på gården i över ett århundrade. Nu kämpar hon för att förhindra nedgrävningen av en enorm oljeledning i den porösa jorden innan det är dags för nästa generation att överta gården.

Keystone XL-rörledningen har varit en av de stora symbolfrågorna i miljökampen i USA de senaste tio åren. Bolaget TransCanada vill bygga den 1 897 kilometer långa rörledningen för att frakta råolja och naturgas från oljesandsområdena i kanadensiska Alberta till raffinaderier i Texas.

– Vår egendom ligger mitt i deras rutt. Det kan vi aldrig gå med på, fastställer Art Tanderup.

Helen Tanderup växte upp på gården i Nebraska. För 15 år sedan beslutade makarna att flytta tillbaka. Intäkterna från jordbruket räcker inte ensamt till försörjningen, men fungerar som tillägg till pensionen de får.
Helen Tanderup växte upp på gården i Nebraska. För 15 år sedan beslutade makarna att flytta tillbaka. Intäkterna från jordbruket räcker inte ensamt till försörjningen, men fungerar som tillägg till pensionen de får. Foto: Kristoffer Rönneberg

Han pekar på träden som måste huggas ner för att göra det möjligt att gräva ner röret innan det kommer in på parets åker, som just nu täcks av ett ärggrönt lager av spirande kornplantor. Sedan pekar han med fingret i luften hur rutten skulle gå tvärs igenom parets egendom.

Annons

För ett och ett halvt år sedan trodde makarna Tanderup att kampen mot Keystone XL var färdig. De jublade när dåvarande presidenten Barack Obama – efter flera års tankepaus – nekade TransCanada tillstånd att bygga rörledningen. Men under sin valkampanj lovade Donald Trump att riva upp Obamas beslut om han valdes till president.

– Besvikelsen var därför enorm på valnatten. Vi visste vad som skulle komma, säger Helen Tanderup, som i likhet med maken och i motsättning till 84 procent av invånarna i kommunen röstar på demokraterna när det är val.

Och de fick rätt. Fyra dagar efter att Trump hade flyttat in i Vita huset undertecknade han en presidentorder, där han inviterade TransCanada att skicka in en ny ansökan om att bygga den kontroversiella rörledningen.

Och två månader senare tillkännagav Trump-administrationen att de hade gett det kanadensiska bolaget grönt ljus.

Fyra dagar efter att Donald Trump hade flyttat in i Vita huset undertecknade han en presidentorder, där han inviterade TransCanada att skicka in en ny ansökan om att bygga den kontroversiella rörledningen, som ska passera 150 meter från makarna Tanderups hus.
Fyra dagar efter att Donald Trump hade flyttat in i Vita huset undertecknade han en presidentorder, där han inviterade TransCanada att skicka in en ny ansökan om att bygga den kontroversiella rörledningen, som ska passera 150 meter från makarna Tanderups hus. Foto: Evan Vucci/AP
Annons

Trump gör om 23 av Obamas miljöförordningar

Det var en av flera åtgärder som president Trump har genomfört för att vända på president Obamas miljöpolitik. Enligt New York Times har presidenten under sina första hundra dagar i Vita huset påbörjat eller genomfört ändringar som nollställer 23 miljöförordningar.

Här är de tre viktigaste, i tillägg till den order han undertecknade om Keystone XL-rörledningen:

  • Grönt ljus för Dakota Access-rörledningen. Aktivister från hela landet samlades i North Dakota i vintras för att protestera mot denna rörledning, som president Obama slutligen sa nej till. President Trump ändrade ordern den 7 februari.
  • Kolbolag får förorena älvarna. En förordning från Obama-eran gjorde det svårt för kolbolagen att bli av med sitt avfallsvatten. President Trump ändrade förordningen den 16 februari.
  • Offshoreborrning tillåts. President Obama införde flera åtgärder för att förhindra oljeborrning i vattnen utanför USA. President Trump startade en process för att ändra detta med en presidentorder den 28 april.
Annons

Den norska oljefonden ägde vid årsskiftet aktier i TransCanada för omkring 3,1 miljarder norska kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket som föregående år. TransCanada planerar att bygga Keystone XL som ett komplement till den befintliga oljerörledningen som redan fraktar råolja från oljesandfälten i Alberta till Mexikanska golfen.

Bolaget hoppas kunna starta utbyggnaden av Keystone XL redan nästa år.

Men då måste de först vinna kampen mot makarna Tanderup och de andra Nebraska-bönderna som inte vill ha oljerör i sina åkrar. Omkring 90 landägare har vägrat att skriva under ett avtal med bolaget.

– De erbjöd oss ett engångsbelopp på 20 000 dollar. Det är mycket pengar på kort sikt, men kontraktet varar för evigt. Dessutom kunde TransCanada inte svara på vad som händer om det inträffar ett läckage. Vem ska täcka skadorna då?, säger Art Tanderup.

Art och Helen Tanderup har i åratal kämpat mot att Keystone XL-rörledningen ska grävas ned i deras åker. I september avgör en offentlig kommission om de vinner eller förlorar den kampen.
Art och Helen Tanderup har i åratal kämpat mot att Keystone XL-rörledningen ska grävas ned i deras åker. I september avgör en offentlig kommission om de vinner eller förlorar den kampen. Foto: Kristoffer Rönneberg
Annons

Det är en kamp mot övermakten. Vi är få, men vi är starka.

Alliansen mellan cowboyer och indianer

Makarna, som är stolta över sina norska, danska och tyska anor, är beredda att kämpa. I september ska en delstatlig kommission avgöra om rörledningen är av såpass stort offentligt intresse att jordägarna kan tvingas att ge ifrån sig sina rättigheter.

– Det är en kamp mot övermakten. Vi är få, men vi är starka, förklarar Art, som arbetade som lärare innan han pensionerade sig och flyttade till gården för 15 år sedan.

Det är inte första gången som makarna visar prov på stor uppfinnesrikedom. Flera gånger har de fått hjälp av konstnären John Quigley att skapa gigantiska konstinstallationer, som bara har varit synliga från luften, på åkern.

Och 2014 kom 8 600 människor till Tanderups gård för att se Neil Young och Willie Nelson ge en konsert i protest mot Keystone XL.

– Det var otroligt att ha dem här. Vi satt och pratade med Neil hela kvällen före konserten. Bara han, Helen och jag, säger Art stolt.

– Men det mest positiva med denna kamp är att det bildas nya allianser på tvärs av geografi och kultur. I kärnan har vi 'CIA', alltså cowboy–indian-alliansen, förklarar Art med ett stort leende.

Annons
1/3

”This Land is Your Land” sjöng Willie Nelson, hans son Lukas och Neil Young på Art och Helen Tanderups gård i Neligh, Nebraska, den 27 septembr 2014.

Foto: Matt Ryerson/AP
2/3

Willie Nelson och Neil Young under en pressträff tillsammans med representanter för urbefolkningen i samband med protestkonserten.

Foto: Matt Ryerson/AP
3/3

Polis stoppar en demonstrant mot Keystone XL i Philadelphia i mars 2014. Rörledningen kommer bidra till den globala uppvärmningen, menar proteströrelsen.

Foto: Matt Rourke/AP

Det hade varit mycket bättre om Nebraska kunde satsa på förnybar energi. Vi har några av de bästa förutsättningarna i USA för vindkraft.

Både Keystone XL- och Dakota Access-rörledningen längre norrut har skapat kraftigt motstånd även hos delar av urbefolkningen i dessa områden. Makarna Tanderup har knutit starka band till Tonka-stammen och deltog i vintras i en protest mot Dakota-rörledningen tillsammans med tusentals människor.

– Vi är inte villiga att kompromissa. Detta handlar om något mycket viktigare än oss. Om och när bulldozrarna slutligen kommer, kommer vi att stå mitt i vägen för att stoppa dem. Vi ska alla dö någon gång oavsett, konstaterar Art Tanderup, den här gången utan ett leende.

Makarna oroar sig både för läckage – de påpekar att ett oljerör i Kanada läckte 200 000 liter råolja i ett indianreservat tidigare i år – och för den mer långsiktiga kampen för miljön.

– Genom att bygga denna rörledning gör vi det enklare att arbeta med oljesandproduktion, vilket är en extremt förorenande metod för att utvinna olja. Det hade varit mycket bättre om Nebraska kunde satsa på förnybar energi. Vi har några av de bästa förutsättningarna i USA för vindkraft, säger Art Tanderup.

Annons
Keystone XL-rörledningen ska enligt planen sträcka sig 1 897 kilometer i USA, bland annat genom denna bit mark tillhörande Helen och Art Tanderup utanför Neligh, Nebraska.
Keystone XL-rörledningen ska enligt planen sträcka sig 1 897 kilometer i USA, bland annat genom denna bit mark tillhörande Helen och Art Tanderup utanför Neligh, Nebraska. Foto: Kristoffer Rönneberg

Donald Trump lovade tidigare i år att rörledningen skulle skapa 28 000 nya arbetsplatser, men det är oklart varifrån han har fått denna siffra.

Han påpekar att en satsning på förnybar energi också hade skapat långsiktiga arbetsplatser. En rapport från det amerikanska utrikesdepartementet drog 2014 slutsatsen att rörledningen skulle skapa cirka 42 000 arbetsplatser under utbyggnadsprocessen, men att det sedan bara skulle krävas 35 heltidsanställda för att hålla Keystone XL i drift.

Donald Trump lovade tidigare i år att rörledningen skulle skapa 28 000 nya arbetsplatser, men det är oklart varifrån han har fått denna siffra. TransCanada påpekar att de 27 kommunerna som omfattas av utbyggnaden tillsammans kommer att kunna hämta in 55,6 miljoner dollar (cirka 490 miljoner svenska kronor) i egendomsskatt det första året efter att oljan har börjat strömma genom rören.

Annons

TransCanada har avböjt att kommentera utmaningarna som bolaget har stött på i Nebraska. Terry Cunha, en talesman för TransCanada, säger till New York Times att den föreslagna rutten genom Nebraska är den ”säkrast möjliga rutten”.

– Detta projekt har genomgått en rad evalueringar och vi tror fortsatt att det har värde, förklarar han.

Mars 2013. På en skylt nära Bradshaw, Nebraska, står: ”Stoppa Transcanadas rörledning”.
Mars 2013. På en skylt nära Bradshaw, Nebraska, står: ”Stoppa Transcanadas rörledning”. Foto: Nati Harnik/AP

Bolaget kommer däremot inte att bidra till att hålla Donald Trumps löfte om att enbart använda amerikanskt stål om utbyggnaden blir av.

– Jag har godkänt Keystone-rörledningen och andra rörledningar. Jag vill att de ska använda amerikanskt stål och amerikanska produkter. Jag vill att det ska produceras här. Och jag gjorde dessa ändringar strax innan jag skrev under projektet. Jag frågade var stålet kommer ifrån.

Annons

Under en intervju med en lokal tv-station i Wisconsin den 16 april sa Trump att ”alla rörledningar som kommer in till landet från och med nu ska vara tillverkade av amerikanskt stål, det är en stor faktor”.

Men webbplatsen Politifact påpekar att det inte föreligger något konkret krav på bolagen; det är bara ett förslag.

TransCanada har oavsett gjort det klart att bolaget har ingått avtal om inköp av de 821 000 ton stål som krävs för att bygga Keystone XL.

Enligt bolaget kommer omkring hälften av stålet från USA medan resten hämtas från Kanada, Italien och Indien.

Art Tanderup är förberedd på kamp under de kommande månaderna: ”Vi ska göra allt vi kan för att förhindra att Keystone XL blir av”.
Art Tanderup är förberedd på kamp under de kommande månaderna: ”Vi ska göra allt vi kan för att förhindra att Keystone XL blir av”. Foto: Kristoffer Rönneberg

Trump har vänt på 23 av Obamas miljöåtgärder

1. 26 januari: Tog bort regel som bidrog till att konsumenter köper mer bränsleeffektiva däck.*

2. 3 februari: Representanthuset röstade för att ta bort begränsningarna för metanutsläpp på statligt ägd mark. Senaten har ännu inte röstat.*

Annons

3. 7 februari: Godkände Dakota Access-rörledningen.

4. 16 februari: Ändrade regel som förhindrade kolbolag från att dumpa avfall i lokala älvar.

5. 22 februari: Sköt upp ändringar i ett nytt prissättningssystem för olja, gas och guld från statligt ägd mark.*

6. 28 februari: Beordrade genomgång och borttagning av regler som skyddar utsatta myrområden.

7. mars: Upphävde förordning som krävde bättre inrapportering av metangasutsläpp.

8. 13 mars: Sköt upp ändringar som skulle skärpa säkerhetsrutinerna vid konstgödselfabriker och andra anläggningar som hanterar farliga ämnen.*

9. 15 mars: Sköt upp regeländringar som hade gjort enskilda offentliga byggnader mer energieffektiva.*

10. 15 mars: Sköt upp ändringar som var avsedda att modernisera motorvägar i USA genom att bland annat införa striktare miljökrav.*

11. 15 mars: Beordrade evaluering av utsläppskraven för bilar och lastbilar.

12. 24 mars: Godkände Keystone XL-rörledningen.

13. 27 mars: Ändrade på begränsningar för att leta efter naturresurser på offentlig mark.

14. 28 mars: Beordrade "omedelbar evaluering" av den viktiga miljölagen Clean Power Plan.

15. 29 mars: Ändrade på ett förbud mot ett potentiellt farligt insektsmedel.

16. 29 mars: Upphävde förbud mot att låta kolbolag teckna nya hyreskontrakt på offentlig mark.

17. 3 april: Ändrade på förbud mot att jaga rovdjur i viltreservat i Alaska.

18. 5 april: Upphävde krav på att federala byråer måste beräkna växthusgasutsläpp i sina rapporter.

19. 12 april: Beordrade högre gränser för utsläpp av giftiga ämnen från kraftverk i älvar på statlig mark.

20. 18 april: Beordrade genomgång av regler som begränsar metanutsläpp vid nya olje- och gasfält.

21. 26 april: Beordrade genomgång av alla nationalparker som har bildats sedan 1996.

22. 27 april: Sköt upp juridisk process mot en regeländring som hade reglerat kvicksilverutsläpp från kraftverk.

23. 28 april: Beordrade evaluering av regelverket för offshoreborrning.*

*Slutgiltigt beslut har ännu inte fattats.

Kristoffer Rønneberg

Aftenpostens korrespondent i USA

Helen Tanderup växte upp på gården i Nebraska. För 15 år sedan beslutade makarna att flytta tillbaka. Intäkterna från jordbruket räcker inte ensamt till försörjningen, men fungerar som tillägg till pensionen de får.

Foto: Kristoffer Rönneberg Bild 1 av 10
Bild 2 av 10

Fyra dagar efter att Donald Trump hade flyttat in i Vita huset undertecknade han en presidentorder, där han inviterade TransCanada att skicka in en ny ansökan om att bygga den kontroversiella rörledningen, som ska passera 150 meter från makarna Tanderups hus.

Foto: Evan Vucci/AP Bild 3 av 10

Art och Helen Tanderup har i åratal kämpat mot att Keystone XL-rörledningen ska grävas ned i deras åker. I september avgör en offentlig kommission om de vinner eller förlorar den kampen.

Foto: Kristoffer Rönneberg Bild 4 av 10

”This Land is Your Land” sjöng Willie Nelson, hans son Lukas och Neil Young på Art och Helen Tanderups gård i Neligh, Nebraska, den 27 septembr 2014.

Foto: Matt Ryerson/AP Bild 5 av 10

Willie Nelson och Neil Young under en pressträff tillsammans med representanter för urbefolkningen i samband med protestkonserten.

Foto: Matt Ryerson/AP Bild 6 av 10

Polis stoppar en demonstrant mot Keystone XL i Philadelphia i mars 2014. Rörledningen kommer bidra till den globala uppvärmningen, menar proteströrelsen.

Foto: Matt Rourke/AP Bild 7 av 10

Keystone XL-rörledningen ska enligt planen sträcka sig 1 897 kilometer i USA, bland annat genom denna bit mark tillhörande Helen och Art Tanderup utanför Neligh, Nebraska.

Foto: Kristoffer Rönneberg Bild 8 av 10

Mars 2013. På en skylt nära Bradshaw, Nebraska, står: ”Stoppa Transcanadas rörledning”.

Foto: Nati Harnik/AP Bild 9 av 10

Art Tanderup är förberedd på kamp under de kommande månaderna: ”Vi ska göra allt vi kan för att förhindra att Keystone XL blir av”.

Foto: Kristoffer Rönneberg Bild 10 av 10