Annons

Cykla på Åland

Åland är ett paradis av öar, skärgård och stilla landsbygd. Över de 6 500 öarna i Östersjön vilar ett slags overkligt avslappnat skimmer. Få platser är bättre lämpade för att finna ro åt en stressad själ. 90 mil allmänna vägar löper över öarna och cykeln är ett av de trevligaste sätten att ta sig fram. Ibland är det som att cykla på vattnet.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1
Bild 1 av 1

Gunhild Söderlund är ensam anställd i lanthandeln på ön Seglinge. Den lilla affären ligger mellan prunkande björkar i det gamla skolhuset och är öppen året runt. Men sommaren är bäst. Försäljningen under en enda vecka i juli motsvarar tre hela månader på vintern. På ön finns 30 bofasta.

– Vi överlever härute tack vare turismen, säger John Holmberg som köper en limpa av mörkt lokalbakat kumlingebröd. Godaste brödet som finns, konstaterar han.

John Holmberg arbetar med Skärgårdsleden, ett samarbetsprojekt mellan Sverige, Roslagen, Åland och Finland som knyter ihop de totalt över 60 000 öarna mellan länderna och gör det möjligt att på ett enkelt sätt boka boende och transporter i hela arkipelagen.

– De flesta turister väljer att cykla härute. Men tiden då folk cyklade runt med konserver, tält och trangiakök är borta. Nu vill man ha bra boende och god lagad mat på kvällarna. Och det finns gott om alternativ för just det, säger John Holmberg.

Annons
Annons

Tillsammans besöker vi öns gamla väderkvarn och Norrträsket, en liten sjö med badbrygga. Sedan lämnar jag Seglinge med den lilla färjan. Den är bemannad dygnet runt och kommer inom tio minuter efter att jag tryckt på en knapp vid färjeläget. En kort stunds cykling tar mig till min förbokade stuga i Kumlinge by och en middag bestående av en utsökt lagad grillbiff med klyftpotatis och örtsmör. Efter middagen går jag upp på en kulle för att bevittna hur den rödglödande solen sänker sig bakom Björnklobbarna, Hulkarörarna och Stora Tullskär.

Om jag skulle ha valt att cykla och öluffa hela sträckan mellan Stockholm och Helsingfors skulle jag ha behövt mellan två och tre veckor. Nu nöjer jag mig med fyra dagars cykling i den åländska skärgården. Tiden är fullt tillräcklig för att hinna med en vacker runda och känna på äkta skärgård. På dagarna transporterar jag mig mellan två och fyra platta cykelmil med lätt packning och matsäck på cykeln. Färjorna här ute är fulla av turister med cykel, men vägarna är så förgrenade och cykelalternativen så många att jag sällan möter andra cyklister mellan färjelägena. Vägen mellan Sandö och Simskäla på min tredje dag går rakt över havet. Vågorna slår mot stenarna på båda sidor om vägbanken. Simskälafjärden är hav åt alla håll.

På kvällarna bor jag på små lokala värdshus och stugbyar och äter alltid förträffliga middagar. Ofta med lokala råvaror, nyfångad fisk och mustig finsk öl.

Stämningen på Åland, det lugna vattnet, de grönlummiga öarna och de leende människorna, som alltid stannar upp och hjälper till, gör det svårt att förstå att dessa öar för drygt 85 år sedan var orsaken till vad som kunde ha blivit ett krig mellan Sverige och Finland. Ålands öar har alltid varit strategiskt viktiga mitt i Östersjön. De åländska rederierna har skickat ut stora handelsfartyg på världens hav i över 150 år. I dag består ekonomin till 40 procent av sjöfart. Men läget har också skapat internationella spänningar. Historiskt har Åland mest styrts från Sverige tills Ryssland bröt loss öarna, och hela Finland, 1809. När Finland drygt hundra år senare blev självständigt var Landskapet Åland en del av det nya landet men ålänningarna, som pratade svenska och kulturellt låg närmare Sverige än Finland, ville hellre tillhöra Sverige. Oenigheten var djup och Ålandsfrågan fick år 1921 lösas av Nationernas Förbund, mellankrigstidens motsvarighet till FN. Lösningen är tämligen unik i världen och innebär att Åland är underställt den finske presidenten men att den lokala regeringen har stor egen makt och bland annat stiftar egna lagar. Åland är enspråkigt svenskt och inom EU fungerar området som en speciell skattezon som gör det möjligt att handla skattefritt på resa till och från öarna.

Annons
Annons

Lösningen har hittills varit mycket lyckosam för Åland och förklarar delvis varför ålänningarna i dag åtnjuter en av de högsta levnadsnivåerna i hela Europa. En femtedel av de omkring 26 000 människor som bor här jobbar i egna företag, åtta av tio bor i egna hus. Alla täppor och trädgårdar är pyntade och vältrimmade och till och med brevlådorna, som sitter samlade invid vägarna, är ofta målade med färgglada landskap och utrustade med tegelpannstak.

Cykelfärjan mellan Västra Simskäla och Tengsödavik är full av cyklister. Från fören på den lilla träbåten Kajo ser vi Långbergen och där bakom reser sig Ålands högsta berg, Orrdals Klint, 129 meter över havet. Sara Borell och Lovisa Lind sitter inne i båtens styrhytt. De är 13 år gamla och redan erfarna cyklister. Tillsammans med Saras mormor och farmor har de lagt många tidigare sommarlovsveckor på cykeln och cyklat både längs Göta kanal och på Utö, Ornö och Möja. Men de är överens om att Åland är bäst av alla ställen de cyklat på.

– Naturen är underbar, här finns massor av bad, fina vägar, lite trafik och backarna är alldeles lagom branta, säger Sara Borell.

Marcus Haraldsson

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons