Annons

Här är Sveriges alla missade ansökningar

En del anser att en bomb hade betydelse för att OS-beskedet blev negativt för Agneta Andersson, Olof Stenhammar och Björn Borg.
En del anser att en bomb hade betydelse för att OS-beskedet blev negativt för Agneta Andersson, Olof Stenhammar och Björn Borg. Foto: TT

”Godhjärtade svenskar med dalahästar och sill.” De raljanta orden har varit många genom åren – SvD ger här en snabbgenomgång av Sveriges alla OS-försök inför avgörandets stund på måndag.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

SvD den 29 maj 1909.

Bild 1 av 12

OS-invigningen 1912 – Sverige tog emot världen i en orolig tid.

Foto: TT Bild 2 av 12

SvD den 14 maj 1956.

Bild 3 av 12

OS-flaggan hissas åter i Stockholm i juni 1956.

Foto: SvD Bild 4 av 12

SvD den 19 maj 1978.

Bild 5 av 12

SvD med facit redan före beslutet... Sune Sylvén dömer ut Falun den 28 september 1981.

Bild 6 av 12

SvD den 18 oktober 1986.

Bild 7 av 12

SvD den 16 september 1988.

Bild 8 av 12

SvD den 16 juni 1991.

Bild 9 av 12

SvD den 17 juni 1995.

Bild 10 av 12

SvD den 6 september 1997.

Bild 11 av 12

SvD den 9 augusti 1997.

Bild 12 av 12

SvD den 29 maj 1909.

Bild 1 av 2

OS-invigningen 1912 – Sverige tog emot världen i en orolig tid.

Foto: TT Bild 2 av 2

Ansökan Stockholm 1912 – JA

SvD den 29 maj 1909.
SvD den 29 maj 1909.

1909 beslutas att OS 1912 skulle avgöras i Stockholm. ”Det är en stor heder för vårt land och första gången världens förnämsta idrottsfest arrangeras i en småstats huvudstad”, skriver SvD. Det står också att spelen ska leda till förbrödring mellan de olika nationerna, icke till inbördes ”split och käbbel”. Denna punkt fick sig en smäll två år efter OS då första världskriget satte världen i brand.

Att Sverige får OS anses beror på att landet jämte England och USA har en ledande ställningen inom den moderna idrotten. En annan orsak är ”landets beundransvärda organisationsförmåga”.

Omröstningen: Enhälligt beslut.

OS-invigningen 1912 – Sverige tog emot världen i en orolig tid.
OS-invigningen 1912 – Sverige tog emot världen i en orolig tid. Foto: TT
Annons
Annons

SvD den 14 maj 1956.

Bild 1 av 3

OS-flaggan hissas åter i Stockholm i juni 1956.

Foto: SvD Bild 2 av 3

SvD den 19 maj 1978.

Bild 3 av 3

Ansökan Stockholm 1956 – JA

SvD den 14 maj 1956.
SvD den 14 maj 1956.

Melbourne hade beviljats sommar-OS 1956 men på grund av landets stränga karantänsregler får ridsporten egna spel. 1954 fattas beslutet att uppdraget går till Stockholm. SvD konstaterar att det var ett logiskt beslut eftersom Sverige var bästa nation i ryttardelen av senaste OS – 1952 i Helsingfors.

Omröstningen: Stockholm 25, Paris 10, Rio 8, Los Angeles 2, Berlin 2.

OS-flaggan hissas åter i Stockholm i juni 1956.
OS-flaggan hissas åter i Stockholm i juni 1956. Foto: SvD

Ansökan Göteborg 1984 – NEJ

SvD den 19 maj 1978.
SvD den 19 maj 1978.

Sverige försöker locka med ”billiga olympiska spel”, men till ingen nytta. 1978 tas beslut om vinter-OS 1984 som tilldelas Sarajevo i Jugoslavien. Det faller på de långa avstånden – förutom tävlingarna i Göteborg var även Falun, Hammarstrand och Åre med i kandidaturen. Besvikelsen är stor och SvD:s sportchef Martin Lehman är kritisk: ”Agent 007 eller polis Paulus Bergström kunde säkert ha mullvadat i god tid och fått fram en prognos så att ansökan tidigt hade kastats i papperskorgen”, skriver han apropå att Sverige blott fick 10 av 74 röster (4 utanför Norden). Martin Lehman konstaterar också att Sverige nu knappast kommer söka något mer OS före sekelskiftet. Men det skulle bli fler försök...

Annons
Annons

SvD med facit redan före beslutet... Sune Sylvén dömer ut Falun den 28 september 1981.

Bild 1 av 2

SvD den 18 oktober 1986.

Bild 2 av 2

Omröstningen: Sarajevo vinner före Sapporo. Göteborg utslaget i första röstningsrundan.

Efter reklamen visas:
Hur många gånger har Sverige sökt OS– egentligen?

Ansökan Falun 1988 – NEJ

SvD med facit redan före beslutet... Sune Sylvén dömer ut Falun den 28 september 1981.
SvD med facit redan före beslutet... Sune Sylvén dömer ut Falun den 28 september 1981.

Redan till nästa vinter-OS är Sverige tillbaka med ett nytt försök – nu med Falun som svensk frontstad. Men precis som senast spricker det på avstånden. Även tävlingar i Åre ingår i arrangemanget och då väljer IOK att förlägga spelen i Calgary. ”Jag är fruktansvärt besviken, på gränsen till gråtfärdig”, säger Torsten Åhlander, ordförande i skidorienteringsförbundet. ”Det borde innebära att punkt sätts för lång tid för våra ansträngningar att få OS”, skriver sportchef Sune Sylvén – men så särskilt lång tid skulle det inte ta...

Omröstningen: Calgary vinner före Falun (48–31). Cortina utslaget i första rundan.

Ansökan Falun 1992 – NEJ

SvD den 18 oktober 1986.
SvD den 18 oktober 1986.

”Oförskämt att IOK:s majoritet sätter sin egen bekvämlighet före de aktivas intressen.” Det skriver Sune Sylvén sedan franska Albertville snuvat Falun på den olympiska festen. Även denna gång lyfts avstånden mellan Falun och Åre som ett huvudskäl, men även att norska Lillehammer splittrade rösterna som vill se ett OS i Norden. ”Nu när tidernas mest uppumpade svenska ballong spruckit kan det inte vara meningsfullt för Sverige att söka igen”. Men snart skulle det vara dags igen...

Annons
Annons

SvD den 16 september 1988.

Bild 1 av 2

SvD den 16 juni 1991.

Bild 2 av 2

Omröstningen: Albertville vinner före Sofia (51–25). Falun klarade sig till femte röstningsomgången, men åker där ut. Lillehammer, Cortina, Anchorage och Berchtesgaden åkte ut tidigare.

Ansökan Östersund 1994 – NEJ

SvD den 16 september 1988.
SvD den 16 september 1988.

”Jag var mentalt förberedd på Anchorage eller Sofia kunde vinna. Lillehammer kom däremot som en bitter överraskning”, säger Leif Forsberg, ordförande i Östersunds marknadsföringskommitté efter smällen i Söul. ”Eftersom just Lillehammer får spelen finns det förmodligen ingen chans för Sverige att få OS på lång tid. Nu är det slutsökt”, säger Forsberg. Men snart var det dags igen...

Omröstningen: Lillehammer vinner i avgörande omröstningen mot Östersund med 45–39. Utslagna tidigare var Anchorage och Sofia.

Ansökan Östersund 1998 – NEJ

SvD den 16 juni 1991.
SvD den 16 juni 1991.

”Det svenska alternativet duger inte. Det börjar vila ett löjets skimmer över de svenska ständigt avvisade kandidaturerna till vinter-OS”, skriver Sune Sylvén efter ännu ett bakslag då Östersunds delegation tvingas se på när japanska Nagano jublar över att ha fått OS 1998. ”De godhjärtade svenskarna, som bara har tunnbröd och sill och snaps och lite dalahästar att komma med, kan snabbt svepas undan. Om jag fick bestämma skulle de svenska OS-planerna läggas i malpåse för många år framöver”, skriver Sylvén. Men svenskdelegationen skulle snabbt ladda om...

Annons
Annons

SvD den 17 juni 1995.

Bild 1 av 2

SvD den 6 september 1997.

Bild 2 av 2

Omröstningen: Nagano vinner över Salt Lake City i avgörande omröstningen med 46–42. Östersund åkte i tredje omgången. Jacca och Aosta sökte också.

Ansökan Östersund 2002 – NEJ

SvD den 17 juni 1995.
SvD den 17 juni 1995.

”Vi kan leva vidare ändå”, säger Östersunds kommunalråd Jens Nilsson efter ännu ett bakslag – Salt Lake City får OS 2002. ”Kan det verkligen vara meningsfullt att lägga ner miljoner på kampanjer som aldrig går hem”, skriver SvD:s sportchef Sune Sylvén. Men den här gången vet man direkt att det blir en ny svensk ansökan – Stockholm siktar på sommar-OS 2004.

Omröstningen: Salt Lake City 54, Östersund 14, Sion 14, Quebec 7.

Ansökan Stockholm 2004 – NEJ

SvD den 6 september 1997.
SvD den 6 september 1997.

”Det lokala motståndet och attentaten”. Det var två viktiga faktorer som fällde Stockholm skriver Sune Sylvén efter att Aten har tilldelats sommar-OS 2004. Inför omröstningen blev de tydligt i undersökningar att invånarna i Aten och Rom var mer sugna på OS än stockholmarna. Samtidigt poängterar Sylvén att Aten är ”ett utmärkt val” och att den grekiska huvudstaden har gripande historiska rötter.

Annons
Annons

SvD den 9 augusti 1997.

Bild 1 av 1

Flera attentat skedde i huvudstaden inför beslutet – bland annat en bomb på Stockholms stadion i augusti. Inga människor skadades, men tidtagningsapparaturen, högtalarsystemet, den nyinköpta målfotokameran förstörs liksom kommentatorsbåsen och delar av pressläktaren.

SvD den 9 augusti 1997.
SvD den 9 augusti 1997.

Polisen lyckades aldrig binda någon till brottet även om organisationen ”Vi som byggde Sverige”, som motsatte sig OS, tog på sig attentatet. Mordbranden mot Lidingö tennishall samma år fick dock en upplösning när den så kallade OS-bombaren Mats Hinze dömdes till sju års fängelse. Attentatens påverkan på OS-beslutet har debatterats, men det troligaste är att spelen hade gått till Aten ändå.

Omröstningen: Aten vinner före Rom (66–41). Sedan följer Kapstaden, Stockholm och Buenos Aires.

Måndagen den 24 juni kommer ett nytt ödesbeslut för den svenska OS-drömmen. Ska Stockholm få vinter-OS 2026? Skriv gärna i kommentarsfältet nedan om vad ni tror och hoppas på.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons