Annons

Vägen till en ny budget: Det händer nu

Tre dagar innan julafton. Senast då ska riksdagen ha röstat igenom den budget som ska styra Sverige nästa år. Men vägen dit är lång och riskerar att sluta med riktig smällkaramell. SvD guidar dig genom budgetdjungeln.

Uppdaterad
Publicerad

Finansminister Magdalena Andersson.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1

Del 1 av 5

Efter reklamen visas:
Vad innebär egentligen en övergångsbudget?

Regeringen blir historisk – 15 november

Den 15 november presenterade Stefan Löfvens röd-gröna regering en så kallad övergångsbudget som man enats om efter samtal med alla partier utom Sverigedemokraterna. Det är första gången i Sveriges historia som en regering tvingades att presentera en sådan budget.

Övergångsbudgeten innehåller inte några stora reformer. Undantaget är sänkt skatt för pensionärer, eftersom alla partier vill se en sådan reform.

Finansminister Magdalena Andersson.
Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Jonas Ekströmer/TT

I budgeten har vissa utgifter justerats upp nästa år för att till exempel göra det möjligt för landets myndigheter att betala för ökade hyror och löner för sina anställda.

Övergångsbudgeten tar också hänsyn till om det finns fler barn som behöver barnbidrag, eller fler eller färre sjuka och arbetslösa som behöver bidrag.

Övergångsbudgeten innehåller till exempel inte lika stora anslag till kommunerna och försvaret som partierna lovat dem i valrörelsen.

Annons
Annons
Annons

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Del 2 av 5

Oppositionen skuggar regeringen – 30 november

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den 30 november är sista dagen som partierna kan lägga fram sina egna budgetar (så kallade skuggbudgetar) som därmed kan konkurrera med övergångsbudgeten om riksdagens gunst i december.

Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har alla lagt fram sina egna budgetar, medan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har avstått från att göra så.

Det betyder att fem budgetar kommer att tävla mot regeringens övergångsbudget om vilken budget ska styra Sverige nästa år.

Annons
Annons
Annons

12 december fattas det så kallade rambeslutet i Riksdagen. Då bestäms hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Del 3 av 5

Dagen före Lucia – då röstar riksdagen

12 december fattas det så kallade rambeslutet i Riksdagen. Då bestäms hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället.
12 december fattas det så kallade rambeslutet i Riksdagen. Då bestäms hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nästa viktiga datum är den 12 december. Datumet är startskottet för en mängd omröstningar i riksdagen vars beslut kommer att forma statens budget för 2019.

Processen börjar den 12 december med att riksdagen fattar det så kallade rambeslutet som bestämmer hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, eller utgiftsområden.

För att beräkna hur mycket pengar staten kommer att ha till sitt förfogande måste politikerna då också rösta om vilka skatter och avgifter som ska gälla för nästa år.

Normalt brukar rambeslutet tas i slutet av november, men i år väntas det, som sagt, dröja tills en bra bit in i december.

För att rösta fram beslutet ställs det största budgetförslagen (utifrån stöd i riksdagen) mot den minsta. Den vinnande budgeten går vidare till en andra omgång där den ställs emot det näst minsta budgetalternativet – och så vidare tills riksdagen utsett en slutlig vinnare.

Vem vinnaren blir är fortfarande skrivet i stjärnorna, men striden kommer av all att döma att stå mellan övergångsbudgeten och Moderaternas budget.

Om M:s budget ska ha en chans att vinna måste den få stöd från Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, samtidigt som både Centerpartiet och Liberalerna lägger ned sina röster – och alltså inte röstar för övergångsbudgeten. Om ett partis budget förlorar en omröstning kan det rösta på ett annat partis budget i nästa omgång.

En moderat vinst skulle förståss vara en riktigt jobbig smällkaramell för övergångsregeringen som riskerar att behöva styra landet med en alliansinspirerad budget som innehåller innehåller breda skattesänkningar för landets löntagare.

Annons
Annons
Annons

Tre dagar innan julafton ska Riksdagen ha betat av alla utgiftsområden.

Foto: Grøtt, Vegard Wivestad/TT Bild 1 av 1

Del 4 av 5

Det roliga fortsätter fram tills den 21 december

Tre dagar innan julafton ska Riksdagen ha betat av alla utgiftsområden.
Tre dagar innan julafton ska Riksdagen ha betat av alla utgiftsområden. Foto: Grøtt, Vegard Wivestad/TT

Den 12 december har alltså riksdagen förhoppningsvis fattat ett beslut om ramarna för budgeten. Men det roliga slutar inte där.

Dagarna som följer ska riksdagens utskott (som till exempel skatteutskottet, socialutskottet etc) i ett andra steg bestämma vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till. Utgiftsområde efter utgiftsområde betas av i olika omröstningar fram tills den 21 december.

Tre dagar innan julafton ska allt vara klart så att politikerna kan spendera julen i lugn och ro.

Annons
Annons
Annons

Efter nyår ska den nya budgeten gälla.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1

Del 5 av 5

Festen fortsätter efter nyårsafton

Efter nyår ska den nya budgeten gälla.
Efter nyår ska den nya budgeten gälla. Foto: Anders Wiklund/TT

Det dröjer alltså tills strax innan julafton innan vi vet vilken budget som kommer att gälla efter nyår. Om övergångsbudgeten vinner kommer Sverige vara utan reformer när nästa år drar igång. Men det är inte hela världen.

Efter årsskiftet kan nämligen en ny regering – när den väl finns på plats – när som helst lägga fram så kallade ändringsbudgetar. Om politikerna vill ge mer pengar till exempelvis kommunerna eller försvaret kan de alltså göra det efter årsskiftet.

Regeringar brukar normalt lägga ändringsbudgetar i samband med regeringens vår- eller höstproposition, men det finns inget som hindrar dem från att presentera en ändringsbudget tidigare än så.

Det finns däremot en sak som regeringen inte kan ändra i ändringsbudgeten: sänkningar eller höjningar av inkomstkatten. De måste röstas igenom innan årsskiftet – annars får de vänta tills tidigast den 1 januari, 2020.

Det var bland annat därför som Moderaterna var så angelägna om att lägga fram en egen budget. Den innehåller nämligen bland annat breda inkomstskattesänkningar, men också sänkta anställningskostnader för äldre som arbetar, ett utökat RUT-avdrag, fler poliser och lärarassistenter och mer pengar till försvaret.

Det hela ska finansieras med besparingar på arbetsmarknadspolitiken, slopade byggsubventioner, avskaffad flygskatt och skattereduktion för fackföreningsavgifter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons