Efter reklamen visas:
krita på tavla_1.mp4

Då blir coronaviruset en vanlig förkylning

Efter framgångarna mot coronaviruset pratar Kina nu om att snart låta livet återgå till det normala. Men lärdomar från historien visar att det är en dålig idé.

Uppdaterad
Publicerad

Glad musik, vårdpersonal som gör tummen upp, matbutiker som håller öppet som vanligt, barn som leker på gatan.

Budskapet i de videoklipp som publicerats av statliga kinesiska medier den senaste veckan är tydligt. Katastrofen är över.

Samma tongångar finns i ett pressmeddelande som den kinesiska ambassaden skickade ut i fredags.

”Vi är trygga i att vi snart har besegrat epidemin helt, och att 1,4 miljarder kineser fullt ut kan återgå till sina vanliga jobb och sina liv”, stod det.

Förändringen är stor i Mittens rike. För bara några veckor sedan visade samma kinesiska medier filmklipp som såg ut att komma från en Hollywoodfilm om apokalypsen – tomma gator och personer i skyddsdräkter som sprejade desinfektionsmedel från stora dunkar på sina ryggar.

Och visst finns det skäl till optimism. Förra veckan upptäcktes knappt några nya inhemska fall av personer som smittats av det nya coronaviruset i Kina.

Men historien visar att Kinas bedömning ändå troligen är fel.

Det hade varit en tuff höst. Efter månader av stängda skolor, förbud mot att vistas på offentliga platser och införandet av en lag som tvingade medborgarna att bära ansiktsskydd kom till sist signalen.

Det var den 21 november 1918 och i San Francisco blåste stadens sirener meddelandet ”faran över”.

Livet återgick till det normala. Men det var en felaktig bedömning.

Snart ökade antalet insjuknade igen, och utan de hårda frihetsinskränkande åtgärderna var det svårt att stoppa smittan. Missen bidrog till att San Francisco fick värre dödstal än nästan alla andra amerikanska städer.

Annons

Den gången hette döden spanska sjukan, sjukdomen som enligt vissa bedömningar dödade fler människor än digerdöden.

Det San Franciscos ledare inte förstod var att pandemier alltid kommer i vågor.

Så här står det i en forskningsgenomgång som publicerades i samband med svininfluensan 2009:

”Åtminstone de senaste 200 åren har influensapandemier, en luftvägsinfektion med medelmåttig överföring, aldrig smittat hela befolkningen samtidigt. De har återkommit en eller flera gånger innan de införlivats bland de vanliga säsongsbundna endemiska sjukdomarna.”

Covid-19, sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset, är visserligen ingen influensa. Men lärdomar från tidigare pandemier visar att fastän det kanske känns så, så står vi inte just nu inför ett slutgiltigt avgörande slag.

Det handlar nog om längre tid än ett år, kanske flera år.

I stället är vi i ett pågående krig mot viruset, och kampen lär fortsätta ett bra tag med frontlinjer som flyttas fram och tillbaka.

– Det handlar nog om längre tid än ett år, kanske flera år. Mest troligt är att viruset finns kvar ett tag på ett eller annat sätt, säger Joacim Rocklöv, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet.

Annons

Vi som bor norr om ekvatorn, där coronaviruset nu skördar flest dödsoffer, har en fördel. För coronaviruset och andra luftvägsinfektioner gillar inte sommaren.

Virus sprids oftast inte lika bra i varmt och fuktigt väder, och under de varma månaderna trängs vi inte lika ofta på små ytor inomhus.

Det är därför virusutbrott sällan varar längre än några månader åt gången.

De europeiska ländernas massiva åtgärder mot pandemin kommer att lyckas trycka tillbaka coronaviruset, precis som i Kina. Det säger den före detta statsepidemiologen Annika Linde.

– Det är viktigt att man behåller beredskapen om man nu får en paus efter den här första attacken. Då kan man bygga upp nya försvar mot en eventuell andra attack, säger hon.

Det provisoriska ”spanska sjukhuset” i Östersund 1918. Det var den andra vågen av spanska sjukan som var den dödligaste.
Det provisoriska ”spanska sjukhuset” i Östersund 1918. Det var den andra vågen av spanska sjukan som var den dödligaste. Foto: TT

Vid flera tidigare pandemier har den andra vågen varit värre än den första. Spanska sjukan, som dödade tiotals miljoner människor 1918–1919, brukar ofta delas in i tre eller fyra vågor där den andra – hösten 1918 – var dödligast.

Annons

Även Hongkonginfluensan, som slog till 1968–1969, skördade fler människoliv i Europa och Asien under den andra vågen.

En omständighet som påverkar coronavirusets möjlighet att återvända i en ny våg är hur många som smittades den första gången och som därmed –åtminstone kortsiktigt – blivit immuna mot viruset.

Detta hänger samman med ett uttryck som den senaste tiden väckt väldigt mycket känslor över världen.

Flockimmunitet.

Ordet syftar på det stadium då tillräckligt många i ett samhälle blivit immuna mot en sjukdom att smittspridningen bromsar in av sig själv. Det kan ske antingen genom att personerna smittats och tillfrisknat, eller genom massvaccinering.

Andelen immuna i ett samhälle är en av de avgörande faktorerna när epidemin eller pandemin går över i våg två.

Hur allvarlig situationen kommer att bli i Europa i höst när viruset troligen återvänder beror alltså till viss del på hur många som hunnit bli immuna tills dess.

Ett scenario är att immuniteten då är lägre bland äldre och andra riskgrupper eftersom dessa nu uppmanas att hålla sig undan onödiga sociala kontakter.

Annons
Asiaten drabbade främst unga under första vågen 1957. På Vivalliusskolan i Örebro var lärarinnan Barbro Ogenvall  ensam med den ende friska eleven Kjell Hagberg.
Asiaten drabbade främst unga under första vågen 1957. På Vivalliusskolan i Örebro var lärarinnan Barbro Ogenvall ensam med den ende friska eleven Kjell Hagberg. Foto: TT

En sådan situation uppstod när ”asiaten” drog över världen under slutet av 50-talet. Under den första vågen 1957 drabbades framför allt unga personer, vilket gjorde att äldre personer fortfarande var sårbara när sjukdomen återvände året efter, förklarar Annika Linde.

– Året därpå fick man en epidemi bland äldre människor och en hel del av dem dog. Och man tror att det beror på att smittan inte nådde in bland de äldre 1957.

Vilka slutsatser ska man dra av tidigare pandemiers vågmönster?

En är att länderna som varit framgångsrika i att stoppa viruset, som Kina, Sydkorea och andra östasiatiska länder, tyvärr inte kommer att kunna helt återgå till sitt normala liv på länge, trots optimismen från den kinesiska regimen.

Annons

– Kina har ingen flockimmunitet. Om de återgår till sitt normala liv så kommer det att ta fart där igen, säger Tom Britton, professor vid matematiska institutionen på Stockholms universitet, som har lång erfarenhet av att följa epidemier ur ett statistiskt perspektiv.

Men även om historien visar oss att stora virusutbrott oftast kommer i vågor – och ibland med ökande styrka – finns skäl till hopp. För svininfluensapandemin 2009 visade att världen förändrats sedan 1900-talets pandemier.

Svininfluensan återkom inte i en andra våg, åtminstone inte på samma sätt som tidigare.

Det beror på att nutidens sammankopplade värld gör att sjukdomar som covid-19 och svininfluensan sprids enklare än tidigare, och med större kraft i sin första våg.

Och de vetenskapliga framstegen gör att vaccin och antivirala läkemedel kan tas fram fortare än förut. Annika Linde tror att Europa kommer att vara bättre rustat vid en andra våg av coronaviruset senare i år.

– Jag hoppas att många kommer att vara immuna då, att det kommer finnas betydligt bättre testmöjligheter, och bättre tillgänglighet till intensivvård och kanske även läkemedel, säger hon.

Annons

Men coronaviruset kan ställa till stor skada på andra håll i sommar när västvärlden får sitt förväntade andrum.

Vaccinering mot svininfluensan på Ystads lasarett hösten 2019.
Vaccinering mot svininfluensan på Ystads lasarett hösten 2019. Foto:  Drago Prvulovic/TT

En inflytelserik utvärdering visade att Afrika och andra områden drabbades mycket hårdare av svininfluensapandemin än vad som var känt under själva virusutbrottet.

Enligt den officiella statistiken dog bara 168 personer i Afrika under pandemins kulmen, men det verkliga talet var troligen omkring 66 000, alltså omkring 400 gånger högre, enligt studien.

Hittills finns bara en väldigt liten andel av de konstaterade fallen av covid-19 i Afrika.

Men kanske har coronaviruset redan börjat skörda många människoliv i tysthet i utvecklingsländerna.

En sak är åtminstone säker. Coronaviruset är här för att stanna.

Om pandemin utvecklar sig som de senaste influensapandemierna så kommer sars-cov-2, som viruset heter, att bli en naturlig del av de så kallade säsongsbundna infektionerna.

Annons

Men vaccinering, flockimmunitet, antivirala läkemedel och ökad beredskap kommer troligen att hålla nere dödstalen och göra att vi slipper gigantiska utbrott som det vi nu genomlever.

För det är faktiskt inte första gången vi överlever ett coronavirus. Vi har gjort det fyra gånger förut.

Det dröjer ett antal år innan sars-cov-2 får samma effekt som de coronavirus vi är vana vid sedan många år.
Det dröjer ett antal år innan sars-cov-2 får samma effekt som de coronavirus vi är vana vid sedan många år. Foto: Shutterstock

HKU1, NL63, OC43 och 229E. Så heter coronavirusen som återkommer hos oss varje vinter. I enstaka fall kan de här virusen ge allvarligare luftvägsinfektioner, men vanligen drabbar de barn, och ger enbart lite snuva.

Det är inte otroligt att de här coronavirusen också kom till oss från djur, likt det nya coronaviruset, och att även de till en början orsakade större skada än de nu gör.

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska universitetet, är en av forskarna bakom en ny studie som undersökte vad de fyra vanliga coronavirusen kan säga oss om sars-cov-2.

Slutsatsen är att det nya coronaviruset troligen är lika säsongskänsligt som de andra, och att det möjligen kommer att ebba ut i Europa i sommar för att sedan återvända i en andra våg i höst eller i vinter.

– Jag skulle inte bli förvånad om det så småningom blir en del av coronavirusen som vi är vana vid sedan många år, säger Jan Albert.

I så fall går det nya coronaviruset ett väldigt odramatiskt öde till mötes. Om ett antal år kommer vi då bara rycka på axlarna när vi ser ett nytt fall och kalla det för något enklare: en vanlig förkylning.

Det provisoriska ”spanska sjukhuset” i Östersund 1918. Det var den andra vågen av spanska sjukan som var den dödligaste.

Foto: TTBild 1 av 4

Asiaten drabbade främst unga under första vågen 1957. På Vivalliusskolan i Örebro var lärarinnan Barbro Ogenvall ensam med den ende friska eleven Kjell Hagberg.

Foto: TTBild 2 av 4

Vaccinering mot svininfluensan på Ystads lasarett hösten 2019.

Foto:  Drago Prvulovic/TTBild 3 av 4

Det dröjer ett antal år innan sars-cov-2 får samma effekt som de coronavirus vi är vana vid sedan många år.

Foto: ShutterstockBild 4 av 4