Annons

Här fanns kälkbackarna i Stockholm 1869

En unik karta från 1869 visar vilka kälkbackar som då var tillåtna i Stockholm. Det mottogs med glädje av stockholmarna, eftersom kälkåkning i perioder ansett så farligt att det varit helt förbjudet. Även i dag finns ju ett antal backar runt om i Stockholm som är tillåtna att åka pulka i – några exempel får ni i slutet av artikeln.

Uppdaterad
Publicerad
  • Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. Då hade motståndet mot kälkåkning lättat. Tidigare hade det funnits perioder då det till och med var straffbart att åka kälke. Foto: Stadsmuseet
  • Foto: Johan Lindberg
  • Här var det tillåtet att åka kälke i Stockholm 1869.
  • SvD den 12 januari 1886.
  • Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. På berget i fonden byggdes Sofia kyrka 1903-1906. Foto: Stadsmuseet
  • Kvastmakarbacken 10 västerut från Trädgårdsgränd. Pojkar åker skidor och kälke 1903. Foto: Stadsmuseet
  • Barn åker på sin kälke i Kronobergsparken i januari 1937. Foto: Stadsmuseet

Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. Då hade motståndet mot kälkåkning lättat. Tidigare hade det funnits perioder då det till och med var straffbart att åka kälke.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 3
Bild 2 av 3
Foto: Stadsmuseet Bild 3 av 3

Del 1 av 7

Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. Då hade motståndet mot kälkåkning lättat. Tidigare hade det funnits perioder då det till och med var straffbart att åka kälke.
Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. Då hade motståndet mot kälkåkning lättat. Tidigare hade det funnits perioder då det till och med var straffbart att åka kälke. Foto: Stadsmuseet

En rolig och okänd uppgift om Guldfjärdsterassen vid Södermalmstorg är att det faktiskt gick att åka kälke här på 1800-talet. Det här var en av de 14 platser i stan där kälkåkning var tillåtet år 1869.

Den försvunna gatan där kälkbacken låg hette Guldgränd (den går numera i östlig riktning alldeles intill). Hotell Hilton har tagit över kälkbackens plats – en karta över platsen visar 1863 jämfört med i dag.

Platsen förändrades när Centralbron började byggas tidigt på 1950-talet. En bild på dåvarande Guldgränd från 1951 visar hur det ser ut precis innan backen försvinner – det var alltså här, tätt intill huset, som det åktes kälke under många år:

Foto: Stadsmuseet

Nästa bild visar hur det ser ut i dag:

Annons
Annons
Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 2
Foto: Lennart Helleday Bild 2 av 2

Del 2 av 7

Foto: Johan Lindberg

Platsen är dock upphöjd, så början på backen låg under huset. För att få en känsla av vad platsen ligger exakt får ni här en bild – tagen av läsaren Lennart Helleday – från andra hållet där ni ser Centralbron. Ringen visar var kälkbacken började en gång i tiden.

Foto: Lennart Helleday
Annons
Annons

Här var det tillåtet att åka kälke i Stockholm 1869.

Bild 1 av 2

Kungörelsen som satte stopp för kälkåkning i Stockholm 1742.

Foto: Stadsarkivet Bild 2 av 2

Del 3 av 7

Var fick man åka kälke 1869? Stadsarkivet har på en karta placerat ut de tillåtna kälkbackarna. Klicka gärna upp och titta närmare – ingen av platserna går att åka kälke på i dag:

Här var det tillåtet att åka kälke i Stockholm 1869.
Här var det tillåtet att åka kälke i Stockholm 1869.

Som ni ser fanns flera alternativ för kälkåkning på Södermalm 1869 och även i City, Vasastan, Kungsholmen och Östermalm. Det tydliggjordes dock att kälkåkning ”icke fick äga rum nattetid eller senare än klockan 9 på aftonen”. Men reglerna var inte särskilt hårda jämfört med hur det var på 1700-talet. Då kom flera förordningar som faktiskt förbjöd alla former av kälkåkning. Som den här från 1742:

Kungörelsen som satte stopp för kälkåkning i Stockholm 1742.
Kungörelsen som satte stopp för kälkåkning i Stockholm 1742. Foto: Stadsarkivet

I kungörelsen framgår att myndigheterna i staden har fått nog av ”sielfswåldige Gåszar och andre Personer” som ”hwarest Backar eller Brinckar äro” åker på ”Kiälckar eller små Slädar”. Föräldrar och husbönder uppmanas att ha bättre uppsikt över sina barn och tjänare. De gossar som fortsätter att åka ska fängslas.

Annons
Annons

SvD den 12 januari 1886.

Bild 1 av 3

Barnen åker kälke på Hammarbygatan. Hammarbygatan österut vid nr. 13. Nu Bohusgatan 47. Bilden tagen någon gång mellan 1887 och 1918.

Foto: Stadsmuseet Bild 2 av 3

SvD den 16 januari 1899.

Bild 3 av 3

Del 4 av 7

Svenska Dagbladet grundades år 1884 och en titt i det digitala arkivet visar hur många olyckor som på den tiden skedde med kälkar. Här ett exempel från 1886 där en kvinna har blivit pååkt på Stora Badstugatan:

SvD den 12 januari 1886.
SvD den 12 januari 1886.

Det märks tydligt på formuleringen ”ett äldre fruntimmer" att vi befinner oss på 1800-talet. ”Enkefru Olson" skadade sig alltså i huvudet och bröt höger arm efter att ha blivit påkörd ”af en kälkåkande flicka vid 10-tiden”. Samma år finns också en artikel om att ett skolbarn i Göteborg avled efter att ha blivit påkörd av en kälke.

Barnen åker kälke på Hammarbygatan. Hammarbygatan österut vid nr. 13. Nu Bohusgatan 47. Bilden tagen någon gång mellan 1887 och 1918.
Barnen åker kälke på Hammarbygatan. Hammarbygatan österut vid nr. 13. Nu Bohusgatan 47. Bilden tagen någon gång mellan 1887 och 1918. Foto: Stadsmuseet

1899 finns fler notiser om kälkåkning. En handlar om ”fröken Wall, boende i villan Valhalla, Haga”, som har skadat sig under kälkåkning och sedan förts till Sabbatsbergs sjukhus:

SvD den 16 januari 1899.
SvD den 16 januari 1899.

Här framgår också att polisen har förbjudit kälkåkning tills vidare i Vandadislunden efter flera olyckor. Backarna är ”på alla sidor omgifna af djupa bergschackt eller stor stenrösen”, står det i artikeln.

Annons
Annons

Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. På berget i fonden byggdes Sofia kyrka 1903-1906.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 1

Del 5 av 7

Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. På berget i fonden byggdes Sofia kyrka 1903-1906.
Vinterbild från Vita Bergen norrut, tagen någon gång mellan 1885 och 1895. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. På berget i fonden byggdes Sofia kyrka 1903-1906. Foto: Stadsmuseet

En av de tillåtna backarna på Södermalm 1869 låg på Stora Bondegatan. Per Anders Fogelström har i boken Mina drömmars stad en målande skildring av en kälkfärd år 1873 på Stora Bondegatan från höjden vid Vita Bergen och ner till Hammarby sjö:

”[De] For mellan de tomma vita fälten, mellan små grå kåkar som stack upp ur snön, förbi tekniska fabrikens gula stenhus, över Sopgränden, mellan kolerakyrkogården och Seniorberget vid Barnängen, där gubbarna från Träffen hackade makadam på vardagarna. Här avtog hastigheten, det bar nästan uppför ett ögonblick. Men den fart som fanns kvar räckte för att övervinna det lilla motlutet och så for de iväg igen, den branta sista biten av Stora Bondegatan ner till Barnängsbryggan och ut på isen. Där fick Henning bråttom att bromsa, några risker ville han inte ta, bara några dagar tidigare hade en hel pojkskock kört ner i en vak.”

– I en enda kälkfärd lyckas Per Anders Fogelström i det här citatet att fånga ett helt områdes historia, säger Stadsarkivets Mats Hayen.

Annons
Annons

Kvastmakarbacken 10 västerut från Trädgårdsgränd. Pojkar åker skidor och kälke 1903.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 2

SvD den 31 december 1934.

Bild 2 av 2

Del 6 av 7

Kvastmakarbacken 10 västerut från Trädgårdsgränd. Pojkar åker skidor och kälke 1903.
Kvastmakarbacken 10 västerut från Trädgårdsgränd. Pojkar åker skidor och kälke 1903. Foto: Stadsmuseet

Gunnar Englund, född 1925, minns hur han åkte på Kungsholmen.

– Det gick så otroligt fort. Då åkte vi från Kungsklippan ner till Bergsgatan där vi i full fart gjorde en skarp högersväng. Sedan susade vi vidare över Pipersgatan och Scheelegatan innan kälken stannade av vid Pilgatan. Det var förstås farligt vid Scheelegatan där det kunde komma enstaka bilar och hästskjutsar, men jag minns aldrig att någon skadade sig, säger Gunnar Englund till SvD.

På 1920-talet börjar antalet artiklarna om kälkåkning avta i SvD och även mängden kälkbackar i Stockholm. På nyårsafton 1934 kommer en SvD-artikel som osar av besvikelse över att folknöjet kälkåkning har försvunnit:

SvD den 31 december 1934.
SvD den 31 december 1934.

”Alla gator inne i staden och alla vägar utomkring äro i motorismens våld och stadsträdgårdsmästaren sörjer för att parksluttningarna i god tid före snöns ankomst bli avspärrade”, står det i artikeln. 

SvD har intervjuat några privatpersoner som är kritiska till de avspärrade kälkbackarna. De som tillfrågas är apotekare Lundqvist, Nockeby, dr Kuylenstierna, Äppelviken och stadsingenjör Eggert, Djursholm. ”Uppriktigt sagt tror jag inte det vore så farligt om man exempelvis uppläte någon sluttande mindre trafikerad väg till kälkåking”, säger dr Kuylenstierna. Ni kan läsa deras fullständiga svar på arkivsidan här. 

Fastighetsdirektör Axel Dahlberg svarar i artikeln och lovar bättring när det gäller kälkbackar. Men han ger också Dr Kuylenstierna lite bakläxa. ”Att göra trafikerade vägar hur litet trafikerade de än äro till kälkbackar tycker icke är tillrådande. Vi hade ett varnande exempel häromdagen på den saken då en lastbilschaufför, som kom körande gamla Drottningholmsvägen fram, med fara för sitt eget liv hjältemodigt kastade bilen i det branta diket för att icke köra över en barnunge som kom åkande kälke nedför Mossens väg”, säger han.

Annons
Annons

Barn åker på sin kälke i Kronobergsparken i januari 1937.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 6
Bild 2 av 6
Foto: Stadsmuseet Bild 3 av 6
Bild 4 av 6
Bild 5 av 6
Foto: Lennart Helleday Bild 6 av 6

Del 7 av 7

Barn åker på sin kälke i Kronobergsparken i januari 1937.
Barn åker på sin kälke i Kronobergsparken i januari 1937. Foto: Stadsmuseet

Ni läsare får gärna komma med egna historier från förr eller nu om kälkåkning i Stockholm. Gärna bilder förstås också om ni har. Stockholm har ju ett antal officiella pulkabackar, där säkerheten hålls efter genom att alla fasta föremål i närheten av backen madrasseras. Exempelvis dessa:

• På Östermalm finns Humlegården och Ruddammsparken.

• På Kungsholmen: Kronobergsparken, Kristinebergs strandpark och i Stadshagen i parken vid Mariedalsvägen/Hornsbergs strand.

• På Norrmalm: Vasaparken, Observatorielundens nedre del, Bellevueparken och Norrbackatäppan.

• På Södermalm: Ivar Los park, Bergsgruvan, Vitabergsparken, Högalidsparken, Långholmen, Lumaparken, Drakenbergsparken och Sockerbruksgränd 10.

Pelle Zandén berättar om en kälkupplevelse från förr: ”När jag var barn i början av 1960-talet monterade de varje vinter upp en kälkbana i trä i ”allén” från Karlavägen ner mot KB, i anslutning till lekplatserna vid Karlavägen. Det var ungefär som en timmerränna som spolades med vatten. Det var en  stor och rejäl konstruktion som det, om jag minns rätt tog ett flertal gubbar flera dagar att få på plats. Jag vågade aldrig åka i den, men det vore kul om någon kunde berätta mer om denna märkliga kälkbana.”

Tord Hultman: ”Min Mormor (gammal söderböna) berättade om kälkåkningsplatsen vid Guldgränd men även om Sofiakyrkans backar. Själv uppvuxen på Sturegatan och med Humlegården som lekplats, kunde jag på 40-talet åka i kälkbacken (bobbacken), en iordninggjord isbana som startade på parkens högsta topp ”Floras kulle”. Därifrån åkte man ner mot Humlans lekplats och i en ganska skarp kurva svänga ner i allén mot Karl von Linnés staty for att slutligen svänga av mot Sturegatan ett tiotal meter. Även i denna backe skedde olyckor när folk körde ur banan (ett fall där mor å barn råkade illa ut, gick snacket bland oss ungar att de dog av skadorna, naturligtvis helt ogrundat, men se ungar)

Här två bilder av banan. Den första strax innan den övre skarpa svängen:

Tord Hultman: ”På 50-talet började isbanan istället från en uppbyggd startbacke – se nästa bild – men då hade man ju redan bytt intresse till ishockey å tjejer.”

Foto: Stadsmuseet

I SvD:s digitala arkiv finns möjlighet att söka fler artiklar – med fina bilder som den här på den dåvarande kronprinsen Carl Gustaf i december 1950:

Skriv in ord som exempelvis ”kälkåkning” eller ”kälkbacke” i sökverktyget här:

Laddar…

Läsaren Frederik har hittat en artikel om kälkåkning just från Guldgränd från 29 december 1916:

Flera läsare har mejlat in bilder som denna från Lennart Helleday på utsikten från Hilton:

Foto: Lennart Helleday
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons