Annons

Olle Wästberg:Dags att rusta för vår tids kalla krig

Behovet av propagandaanalys är större än någonsin i historien.
Behovet av propagandaanalys är större än någonsin i historien. Foto: Thomas Winje Øijord/TT

Eftersom tekniken för att sprida propaganda blivit alltmer ­effektiv satsade Sverige redan på 50-talet på att utbilda medborgarna i källkritik. ­I dessa ­dagar av accelererande digital desinformation finns det all anledning att återupprätta det ”psykologiska försvaret”. 

Under strecket
Publicerad

Svenskarna utsätts för propaganda. Det handlar bland annat om ryska ”trollfabriker” i St Petersburg, där statsavlönade – några svenskspråkiga – personer sitter och skriver i kommentarsfälten i västliga medier. Avsikten är inte bara att föra fram ryska synsätt, utan i än högre grad om att underminera trovärdigheten hos medier och den demokratiskt valda överheten. Man vill bidra till en polarisering som minskar samhällsgemenskapen, något som i ett allvarligt läge försvagar länders försvarsförmåga.

Det finns stora mängder exempel på hur ryska källor inför vårens EU-val spridde desinformation i europiska länder. EU-kommissionen har en särskild grupp som arbetar med ryska informationsangrepp. Som EU-ordföranden Donald Tusk har konstaterat: ”Det finns externa antieuropeiska krafter som försöker påverka européernas demokratiska ställningstagande.”

Det skedde också i Sverige där några rubriker som cirkulerat med utländska källor var: ”Svenska feministregeringen beordrar polisen att inte utreda våldtäkter” och ”Svensk stad tillåter muslimska böneutrop, men förbjuder kyrklig klockringning”.

Annons
Annons

De antidemokratiska aktiviteterna på nätet är omfattande. Ungdomsbarometern redovisade för några år sedan att olika konspirationsteorier (exempelvis att världen styrs av hemliga sällskap) fått fäste hos många ungdomar.

Att Sverige utsätts för propaganda är inget nytt. Det skedde från nazityskt håll inför och under andra världskriget. Direkt efter kriget kartlades detta i den statliga utredningen ”Den tyska propagandan i Sverige under krigsåren 1939–1945” och 1962 i Åke Thulstrups bok ”Med lock pock. Tyska försök att påverka svensk opinion 1933–45.”  

Det var i en tid då tryckta medier spelade huvudrollen. Nazityskland stödde svenska tyskvänliga tidningar, där­ibland den tidigare socialistiska Folkets Dagblad, som blev nazistisk 1942. En viktig del av den tyska propagandan var att vända sig mot svenska medier och mot Bonniers.

Vad som hänt under världskriget fanns med i det svenska medvetandet i ett drygt decennium. 1957 kom en viktig utredning från Skolöverstyrelsen, ”Propagandakritik och samhällssolidaritet i skolundervisningen”. Redan då menade man att ”tekniska hjälpmedel för att sprida propaganda blivit allt mer effektiva”. Det handlade om film och om rotationspressar som gjorde det enklare att få fram flygblad och broschyrer. Hur det skulle se ut idag kunde naturligtvis ingen ens ha gissat.

Eftersom jag själv var kronvrak blev jag krigsplacerad i det psykologiska försvaret 1964.

Dock konstaterade utredningen att ”skapandet av en propagandakritisk hållning är en uppfostranssak”. Resultatet blev att propagandakritik och samhällssolidaritet lades in i skolornas läroplan.

Annons
Annons

Det som sedan hände var en helt annan typ av påverkan från Sovjetunionen och kommunistiska Östtyskland. Den under decennier ledande svenske skolpolitikern Stellan Arvidsson var också ordförande i Förbundet Sverige-DDR. Stora grupper lärare reste till Östtyskland och hade pedagogiska kontakter. Det ledde till en indirekt påverkan av svensk opinion.

Beredskapsnämnden (senare Styrelsen) för psykologiskt försvar inrättades 1954 eftersom erfarenheterna från kriget visade att Sverige behövde en från militären självständig myndighet som kunde kartlägga propagandaangrepp och förbereda Sveriges fria informations- och medieföretag för kris eller krig. 

Det svenska psykologiska försvaret växte fram ur en reaktion mot andra världskrigets svenska självcensur; mot Statens informationsstyrelse som sände ut de ”grå lapparna” med varning att inte publicera för statsnyttan olämpliga nyheter. Att överheten heller inte bara gav vänskapliga råd visades av ingreppen mot Torgny Segerstedts Handelstidningen, J A Selanders Eskilstuna-Kuriren och Ture Nermans Trots Allt – tidningar som vågade kritisera och håna Hitler och Nazityskland. 

Eftersom jag själv var kronvrak blev jag krigsplacerad i det psykologiska försvaret 1964. Jag deltog regelbundet i beredskapsövningar och blev så småningom krigsplacerad som avdelningschef i Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Det gav insikt i hur öppet Sverige låg för propagandaangrepp.

Digitaliseringen av information och debatt har lett till att vi numera ligger vidöppna.

Ett av syftena med den psykologiska försvarsmyndigheten var att den skulle värna om pressens frihet också i en krissituation. De stora övningarna blottlade nästan alltid en diametralt motsatt syn på öppenhet hos militären och det civila psykologiska försvaret. Jag minns en övning i Enköping 1981 då det i spelet inkom uppgifter om att kriget på Gotland lett till en stor flyktingström. En färja med 1 800 flyktingar hade torpederats och sjunkit. Hur skulle vi informera? Inte alls, sa militären. Från SPF påpekade vi dels att en del anhöriga skulle börja undra och dels att influtna kroppar i Östergötlands skärgård skulle leda till samhällsfarlig ryktesspridning.

Annons
Annons

Digitaliseringen av information och debatt har lett till att vi numera ligger vidöppna. Mot den bakgrunden var det märkligt att alliansregeringen 2008 lade ner Styrelsen för psykologiskt försvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick i stället en grupp för psykologiskt försvar. Den är kompetent, men tyvärr tämligen anonym och drunknar i alla arbetsuppgifter MSB har, som att ta hand om skogsbränder. 

Lyckligtvis ska nu en ny myndighet för det psykologiska försvaret inrättas. En utredning – ledd av Anders Danielsson, tidigare chef för Säpo och för Migrationsverket – tillsattes nyligen. En sådan myndighet måste arbeta med offentlighet, göra kartläggningar av informationsangrepp och omedelbart redovisa dem för allmänheten. Dessutom är det viktigt att den nya myndigheten samarbetar med och beställer oberoende forskning kring den psykologiska krigföringen.

Efter det som hittills kommit ut från Robert Muellers utredning i USA ska inte Donald Trump själv ha samarbetat med Ryssland under valkampanjen 2016. Dock vet vi att Ryssland spelade en roll. Ryska källor hackade Hillary Clintons dataserver och kunde se till att hennes mejl publicerades. Och vi vet att Trump-anhängare betalade ungdomar i Makedonien för att lägga ut lögner och konspirationsteorier på nätet. Också i Europa förekommer ständiga ryska desinformationskampanjer. EU:s myndighet Stratcom har redovisat 4 500 exempel på rysk desinformation och inblandning i valkampanjer under de senaste fyra åren.

Det är väsentligt att den nya svenska myndigheten får en övergripande samordningsuppgift. Inte minst gäller det cybersäkerheten, där Sverige saknar en bra samordning. För drygt tio år sedan var jag på en övning där statliga funktioner, militärt och civilt psykologiskt försvar övade tillsammans. Bland övningsförutsättningarna var att ”fienden” hackat Stockholms tunnelbana samt alla trafikljus. Följden var krockar i tunnelbanan, mängder av svåra trafikolyckor, hundratals döda och totalt kaos. 

Annons
Annons

Den som googlar på ”Förintelsen” riskerar att hamna på skickligt uppbyggda nazistiska hemsidor.

Det var inget orealistiskt scenario. Cyberwarfare har blivit ett närmast självklart första steg i en militär aggression. 2015 attackerades elnätet i Ukraina och släcktes ner för nästan 100 000 människor. Att stärka beredskapen mot cyberangrepp är nödvändigt.

Skolöverstyrelsens utredning från 1957 lade alltså in propagandakritik i läroplanerna. Det har försvunnit sedan dess, men behovet av källkritik och nätkunskap har ökat drastiskt. 

I samband med de svenska valen har man undersökt hur människor hämtar sin information. I 2014 års val hade förstagångsväljarna Facebook som huvudsaklig informationskälla. I 2018 års val skedde en dramatisk förändring av väljarnas medieinformation. Väljare under 50 år prioriterade helt de sociala medierna och avstod oftast från lokala tidningar. I vårens EU-val var de sociala medierna helt dominerande. Vad som händer på sociala medier är centralt för människors verklighetsbild och öppnar upp för utländsk påverkan.

Det gör att behovet av propagandaanalys är större än någonsin i historien. Webbens ständigt pågående flöde gör det svårare att skilja sanning från lögn. Den som googlar på ”Förintelsen” riskerar att hamna på skickligt uppbyggda nazistiska hemsidor.

Skolan och dess förmåga att förmedla en källkritisk hållning är nyckeln till förtroendet för demokratins institutioner och former.

En undersökning från Skolverket för några år sedan visade att majoriteten av eleverna lärde sig kritisk granskning och källkritik, men att det fanns tydliga brister. Exempelvis uppgav en dryg tredjedel av högstadieeleverna att de inte alls fick någon undervisning i källkritik. I en undersökning av Statens medieråd framgick att skillnaderna mellan lärarutbildningarna vid olika högskolor var stora när det gäller medie- och informationskunskap. En internationell undersökning från 2013 visade att de svenska lärarna i årskurs 8 fick mindre kompetensutveckling avseende it-användning i undervisning än lärare från andra europeiska länder.

Annons
Annons

Skolan och dess förmåga att förmedla en källkritisk hållning är nyckeln till förtroendet för demokratins institutioner och former. Därför föreslog vi i 2014 års Demokratiutredning åtgärder för kunskaper som ökar elevernas motståndskraft mot propaganda och konspirationsteorier. Nu sitter också en statlig utredning som nästa höst ska föreslå en nationell satsning på medie- och informationskunnighet.

Den nya psykförsvarsmyndighetens uppgift blir naturligtvis inte att få svenskarna att ställa upp bakom regering, myndigheter eller speciella åsikter, utan just att kartlägga den utländska påverkan. Samtidigt vet vi från bland annat Ungern och Polen att de auktoritära populistiska regeringarna omedelbart genomfört en politisering av myndigheter för att skapa kontroll över medier och opinionsbildning. En ny – helt annorlunda – svensk regering ska inte kunna använda psykförsvarsmyndigheten som propagandacentral. Det är därför nödvändigt att den nya myndigheten verkligen blir självständig med höga trösklar mot politisk påverkan. 

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons