Annons

Janerik Larsson:Dags lägga av med 30-talsreferenserna?

 Medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen var på plats i Almedalen och delade bland annat ut sin tidning Nordfront
Medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen var på plats i Almedalen och delade bland annat ut sin tidning Nordfront Foto: Janerik Henriksson
Under strecket
Publicerad

När jag följt rapporteringen om det svenska valet i internationella medier så har en fråga förblivit obesvarad. Men jag har funderat över om svenska mediers bevakning av nynazistiska NMR påverkat bilden av Sverigedemokraterna med dess historiska politiska arv.

Jag har inget svar på den frågan. Men jag tror den är värd att fundera över.

Nästa steg på den tankebanan är om de väljare som röstade SD gjorde så på grund av en önskan om någon sorts nazistisk ordning i Sverige.

I den internationella rapportering jag sett har dessa kopplingar aldrig varit särskilt tydliga, men jag gissar att en del av förvåningen över SDs framgångar i valen 2014 och i år har med en sådan tankebana att göra.

Peter Santesson skrev på Facebook en kommentar till en skribent som bl a skrev: Sverige är inte som 30-talets Tyskland. Inte ens nära. Så lägg av med 30-talsreferenserna. De börjar bli gamla.

Santesson:

Det visar sig att stödet för nazipartier har *halverats* under de fyra år då kommentariatet har fyllt spalterna med 30-talsreferenser.

I riksdagsvalet 2014 fick nazistiska Svenskarnas parti 4189 röster. Därefter lades partiet ned, bland annat på grund av fiaskot i valet.
Nu är rösterna räknade, och i årets val fick alltså de facto arvtagaren NMR hälften så många röster.

Annons
Annons

Kan man nu förvänta sig krönika efter krönika som diskuterar detta glädjande faktum? För hur var det nu, man ska ju inte bara fokusera på det negativa i samhället?

DNs Niklas Orrenius skrev nyss på Twitter:

Märkligt se hur NMR:s valresultat används som argument för att det skrivs för mycket om NMR. Vi skriver ju ej om NMR för att de ställer upp i val, utan för att det är en våldsam, farlig terrorsekt. IS skulle nog ej heller få många röster i svenska val. Ändå viktigt skriva om dem.

Jag känner mig av flera skäl inte särskilt övertygad av det Orrenius skriver, men det har att göra med att proportionerna i bevakningen av NMR tycks mig varit överdrivna. (Jämförelsen med IS är inget bra argument.)

Det finns aspekter på SD-bevakningen som jag tycker saknats och som kanske skulle skapat en bättre balans.

När jag hörde Mattias Karlsson i Ekots lördagsintervju tänkte jag på den uppenbara klyfta som tycks finnas mellan SD-ledningen och dess engagerade valarbetare - de som Karlsson skrev sin sällsamma Facebook-text för - och de väljare som förmodligen hade betydligt mindre hysteriska skäl för sin SD-röst.

Ett sådant skäl som nu verkar bortglömt i eftervalsanalyserna är Decemberöverenskommelsen som ju fungerade hela mandatperioden och som sannolikt fick en hel del som röstat borgerligt 2014 att nu rösta SD i protest.

Bortom det politiska spel som nu pågår finns det nog en hel del eftervalsanalys som återstår att göra - inte minst vad gäller mediebevakningen och dess vinklar och proportioner.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons