Annons

Dalibor Rohac: Ett konservativt försvar för EU?

Dalibor Rohac är forskaren som tog fram argument för brexit på mörkblå tankesmedjor, men som nu tycker att det behövs ett konservativt försvar för EU.

Under strecket
Publicerad

Varje månad flyttar EU-parlamentet från Bryssel till Strasbourg. 751 ledamöter, staber, tusentals funktionärer, till och med chaufförer och bilar transporteras – med tåg – de 40 milen, till en årlig kostnad om över 100 miljoner euro. Varför ska jag betala för det?

– Om jag bestämde skulle parlamentet inte hatta fram och tillbaka. Men precis som alla andra fel och brister i EU är flytten en detalj i ett större sammanhang.

– Den bredare bilden av EU är övervägande positiv. Sedan andra världskriget har Europa blivit mer demokratiskt, fredligt och välmående, delvis på grund av de amerikanska säkerhetsgarantierna men också tack vare detta projekt av ekonomisk och politisk integration. Det är något vi borde uppskatta mer.

Du har skrivit essän ”Ett konservativt försvar för EU”. Varför?

– Jag fruktar att folk på min konservativa, libertarianska eller marknadsliberala sida i politiken har glömt den sorts fundamenta jag just beskrev. Sett historiskt funkar EU hyggligt. Dagens Europa står under press geopolitiskt, säkerhetsmässigt och från auktoritära ledare. Då är det viktigt att välja sida. Jag oroas över att konservativa ska dras till populister som vill rulla tillbaka efterkrigstidens framsteg.

Annons
Annons

Det senaste decenniet har Ryssland tagit ton. Turkiet har blivit islamistiskt. Södra Europa har stagnerat. Britterna går ur EU. Det låter inte riktigt som en konservativ framgångssaga …

– Det du missar är att Europas historia fram till 1945 var mycket värre. Det senaste decenniet har varit nedslående, men det betyder snarare att vi måste stärka de strukturer som gjort Europa ekonomiskt och demokratiskt stabilt. Jag är från Öst. Möjligheten att integreras i Europa har gett hundra miljoner människor chansen att leva i en civiliserad, demokratisk och rik värld.

EU-kritiska SD fick 17,5 procent i valet. Enligt statsvetaren Eric Kaufmann beror sådana partiers framgångar på majoritetsbefolkningars oro för att förlora sina positioner, som en följd av invandring och demografi. Hur mycket av EU-skepsisen härrör ur tanklös invandringspolitik?

– Invandring har en avgörande roll. Statsvetarna bråkar om huruvida det är socioekonomiska eller kulturella faktorer som driver på populismen, men jag menar att bägge samspelar. När människor upplever att ekonomin är ett nollsummespel, så skärps alla skillnader, rädslor och motsättningar. Det gör att folk söker extrema svar på politiska problem. I decennier har vi fört en invandringspolitik på tvärs mot vad som synts i opinionen. Det har gått, så länge migrationsfrågan har legat långt ner på väljarnas agenda. Men när folk började tvivla på att den ekonomiska pajen kunde växa, och därtill chocken 2015 med inflödet av asylsökande, steg oron. Resultatet blev Trump, brexit och ihållande framgångar för populistpartier över hela Europa.

Annons
Annons

Britterna försöker lämna EU. Lyckas de?

– Brexit visar att det finns ett pris, både för integration i unionen och för att försöka trassla sig ur den. Det är många illusioner som avslöjas. Vissa påstod att man skulle kunna lämna, återta kontroll och håva in stora pengar genom att bryta med EU. Verkligheten är betydligt mer komplicerad. En rad gemensamma institutioner, harmoniserade regelverk och allehanda teknikaliteter har gynnat britterna ekonomiskt, och de vinsterna kommer de att förlora.

Vilka utsikter finns det för EU-reformer i marknadsliberal riktning utan britter?

– Det blir svårt. Jag ser inte fram emot ett EU utan britter. Det kommer att kräva kreativitet och koalitionsbyggen för ekonomiskt öppna länder som Sverige och Nederländerna, som inte vill att kontinenten ska styras som Italien, Spanien eller Grekland. Vi måste åter till EU-projektets intellektuella rötter.

– Rötterna är faktiskt klassiskt liberala. Namn som Hayek, Ostrom, Tocqueville.

Hur skulle du som konservativ lösa den uppenbara konflikten mellan nationell suveränitet och ”en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken”.

– ”En allt fastare sammanslutning” är fel mål. Vi behöver genuin federalism. Nu menar jag något annat än hur ordet federalism används i Bryssel. Federalism innebär att makt fördelas över olika politiska nivåer.

– Säkerhet, försvar, handel, migrationspolitik – det är Europatäckande frågor och där måste EU spela en stor roll. Sedan finns det mycket som ska stanna hos nationella regeringar eller rentav på kommunal nivå.

Du brukade jobba med EU-kritik för konservativa tankesmedjor. Vad fick dig att byta ståndpunkt?

Annons
Annons

– Jag tror jag var 17 när jag skrev min första EU-kritiska debattare, mot euron. Den går säkert att hitta i någon vrå på internet. I åratal har jag hackat på EU, dagligen.

– Men det som fick mig att tänka till var en enkel observation. Jag är född och uppväxt i Slovakien. Länder som hade chans att komma med i EU gjorde mycket bättre ifrån sig efter kommunismens fall än de som inte fick möjligheten. Polen hade samma utgångsläge som Ukraina 1990. I dag är Polen tre gånger så rikt, oavsett mått på välstånd, och gapet växer. Till skillnad från i Ukraina hade Polens politiska elit ett hägrande EU-medlemskap att locka med, för att få stöd för nödvändiga ekonomiska och politiska reformer.

– Samma mekanism fungerar även inom EU. Italien och Frankrike skulle knappast vara marknadsliberala paradis om det inte vore för att EU har tvingat dem att öppna marknader och privatisera.

I Sverige gick L till val på löftet att gå med i EMU. De fick 5,5 procent. Varför?

– Om jag vore svensk skulle jag inte heller rösta för euron. Riksbanken gör ett bra jobb, de ekonomiska fördelarna för Sverige vore försumbara. För andra länder, i Central- eller Östeuropa, är det en annan femma. Euron ger ett geopolitiskt ankare, som kan vara värdefullt när lojaliteter ifrågasätts och när Rysslands inflytande ökar.

Dalibor Rohac, förresten. Man bara måste älska ditt namn. Det vore perfekt för en Bond-skurk. Är du säker på att detta inte bara är en komplott mot Hennes majestät drottningen?

– Haha! Det håller jag i så fall hemligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons