Annons

Damberg: Sverige borde ha fler topposter i FN

Sverige borde ha fler topposter inom FN. Det anser näringsminister Mikael Damberg (S). Dessutom anser Damberg att Sverige inte har lyckats placera toppkrafter i FN-organisationen.

Under strecket
Publicerad

Näringsminister Mikael Damberg (S).

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

Näringsminister Mikael Damberg (S).

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1
Näringsminister Mikael Damberg (S).
Näringsminister Mikael Damberg (S). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Svenska bolag ska blir mer aktiva i FN-upphandlingar. Regeringen lägger runt 10 miljoner kronor årligen på detta i den exportstrategi som släpps på måndag. Mikael Damberg tror på satsningen men är samtidigt frustrerad över hur Sverige hittills är representerat i FN.

– En allmän bild är att Sverige har haft svårt att placera riktigt duktigt folk i FN-systemet. Med det stora engagemang som vi har i Sverige för FN så är det märkligt att Sverige inte har fler människor på insidan i FN-systemet på viktiga strategiska positioner, säger Mikael Damberg, socialdemokratisk närings- och innovationsminister, till SvD Näringsliv.

Men i och med den exportstrategi som regeringen presenterar på måndag vill Damberg ändra på detta. Det ska ske genom att, bland annat, nyanställa experter inom FN-upphandling.

Annons
Annons

– Vi ska rekrytera folk som kan det här och som gör att både vår utrikesförvaltning och våra främjarorganisationer i övrigt jobbar strategiskt med de här frågorna, säger Mikael Damberg.

Exakt vad dessa satsningar kommer att kosta är inte klart i nuläget. En bedömning är att det rör sig om cirka 10 miljoner kronor årligen. Pengarna finns inom den exportstrategi på totalt 800 miljoner kronor som regeringen presenterar på måndag.

När det gäller just FN-upphandlingar finns följande åtgärdslista, som SvD Näringsliv tagit del av:

  • En samlad strategi för att öka svensk försäljning av varor och tjänster till FN-systemet ska tas fram.
  • Förändra FN-systemets upphandlingskrav så att hållbarhet i högre grad vägs in i besluten.
  • Sekonderingen av svensk personal till FN-myndigheter, utvecklingsbanker och internationella finansiella institutioner ska breddas.
  • Undersöka möjligheterna att göra Sverige till kandidat vid etablering av nya FN-kontor.

Enligt näringsminister Damberg har FN:s upphandling ökat de sensate åren till följd av flyktingkatastrofer, kriser och krig. Under 2014 köpte FN-systemet varor och tjänster för 17,2 miljarder dollar. Av detta fakturerades från Sverige 0,16 procent.

Medan bolag som exempelvis Ericsson och Skanska upplevs som duktiga på området så ser det inte lika ljust ut för mindre företag med under 50 anställda.

– Vi har framförallt många små och medelstora företag som är duktiga på just vattenrening, sanitet, energi och säkerhet och katastrof, säger Mikael Damberg, och menar att dessa verkligen skulle kunna sälja till FN-systemet.

Annons
Annons

Några konkreta mål för detta arbete kan regeringen i nuläget inte precisera.

– Vi ska öppna dörrarna så möjligheten finns för företagen. Jag tror att det vore fel att sätta en procentsats på detta. Men svenska företag ska se detta som en marknad som är viktig, säger Mikael Damberg.

– Vi har många företag i Sverige som både vill tjäna pengar och som vill förbättra verkligheten för människor på plats i svåra situationer, säger Mikael Damberg.

Finns det något dilemma eller andra svårigheter med att tjäna pengar på katastrofer?

– Skulle vinstintresset bara styra hur man arbetar i fattiga länder så tror jag inte att det är bra. FN måste ha perspektivet och titta på vilka behov som finns i olika länder och utifrån det försöka hitta den bästa lösningen, säger Damberg.

– Jag tror inte att man ska tro att fattiga eller katastrofdrabbade länder ska ta sig helt ur en sådan situation utan privata företag, utan handel eller investeringar. Det kommer att behövas ett samarbete mellan både offentligt och privat kapital för att lyfta de här länderna och regionerna, säger Mikael Damberg.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons