Annons

Daniel Schatz:Daniel Schatz: Slaget om USA:s roll i världen avgörs nu

Det finns klara skillnader mellan de amerikanska presidentkandidaternas utrikespolitik. Men det viktigaste för oss är inte vem av dem som till slut kommer att sitta i Vita Huset. Det mest avgörande är skillnaderna mellan Europa och USA i synen på diplomati och militärmakt och hur vi hanterar dem.

Under strecket
Publicerad

Hillary Clinton förordar, i likhet med ledande republikaner, en kraftfull utrikes- och säkerhetspolitik.

Foto: Matt Rourke / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

Hillary Clinton förordar, i likhet med ledande republikaner, en kraftfull utrikes- och säkerhetspolitik.

Foto: Matt Rourke / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1
Hillary Clinton förordar, i likhet med ledande republikaner, en kraftfull utrikes- och säkerhetspolitik.
Hillary Clinton förordar, i likhet med ledande republikaner, en kraftfull utrikes- och säkerhetspolitik. Foto: Matt Rourke / TT NYHETSBYRÅN

President Barack Obama har under åtta år i Vita huset gjort genomgripande förändringar av den amerikanska utrikespolitiken. Den sittande presidenten gick 2008 till val på att återupprätta den internationella diplomatin i kölvattnet av åtta års republikanskt styre under föregångaren George W Bush, två krig och en djup finanskris.

Kampanjlöftet om att möta USA:s utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar med diplomati istället för militära maktmedel var så imponerande att den norska Nobelkommittén omedelbart delade ut 2009 års fredspris till en något generad amerikansk president.

Hotet från den internationella terrorismen, Irans kärnvapenprogram och IS våldsamma framfart i Syrien och Irak har bidragit till att de utrikespolitiska frågorna åter intagit en framträdande roll under den pågående presidentvalrörelsen.

Annons
Annons

De republikanska presidentkandidaterna har kritiserat Obama för att inte stå upp för USA:s unika roll i den internationella politiken. Republikaner som den unga Floridasenatorn Marco Rubio och den värdekonservativa Texassenatorn Ted Cruz och fastighetsmagnaten Donald Trump menar att USA:s globala maktposition har försvagats till följd av Obamaadministrationens utrikespolitiska obeslutsamhet. Frånvaron av ett globalt amerikanskt ledarskap har lett till ett internationellt maktvakuum där aktörer som Kina och Ryssland tillåtits flytta fram sina positioner, lyder kritiken.

Medan republikanerna förenas i ambitionen att förpassa demokraternas idéer från maktens korridorer i Washington skiljer sig kandidaternas utrikespolitiska ställningstaganden åt. Den stora segraren i New Hampshire, Donald Trump, som gått till val på att göra USA stort, mäktigt och starkt igen, besitter begränsad utrikespolitisk erfarenhet. Den omåttligt populära och ogenerat populistiska presidentkandidaten har tilltalat de republikanska kärnväljarnas sämsta instinkter genom att rikta kritik mot påstådda samhällsförändringar som lett till att USA inte längre är en ”vinnare”.

Den ständige affärsmannen och underhållaren från New York menar dock att han är den enda av presidentkandidaterna som kan hantera Vladimir Putin och poängterar att den ryske presidenten uttalat sitt starka stöd för honom själv och att han har hyllat honom som en briljant ledare. ”The Donald”, som han kallas i folkmun, har uttryckt missnöje över internationella handelsavtal och militära allianser, som han anser missgynnar Washington, men han presenterar få alternativa lösningar. Trump har inte presenterat mer avancerade idéer än att bygga en permanent mur längs gränsen med Mexiko, ”skära huvudet” av IS, deportera elva miljoner papperslösa invandrare och förbjuda muslimer att resa till USA.

Annons
Annons

Den blott 44-åriga utmanaren Marco Rubio – som tog en femteplats i New Hampshire efter att ha kommit trea i Iowa – har hunnit skaffa sig utrikespolitisk erfarenhet i egenskap av ledamot i senatens underrättelse- och utrikesutskott. Den kubansk-amerikanska senatorn – som det republikanska etablissemanget gärna ser som en kompromisskandidat i höstens val –  framhäver betydelsen av internationella frihandelsavtal. Försvarsvännen Rubio, som framställts som en “republikansk Obama”, vill förstärka Washingtons militära kapacitet. Han menar vidare, som ett eko av George W Bush, att USA:s utrikespolitiska ställningstaganden bör utgå från ett konsekvent försvar av frihetens och demokratins värderingar. Rubio delar övertygelsen att Washington har en historisk och moralisk förpliktelse att leda den fria världen och försvara den liberala världsordningen, principer han summerade i ett tal nyligen vid Council on Foreign Relations: ”In this century, we must restore America’s willingness to think big, to state boldly what we stand for and why it is right”. 

Rubios republikanska konkurrenter Ted Cruz och Ohioguvernören John Kasich har trots vissa utrikespolitiska meningsskiljaktigheter, framhållit behovet att sätta in stridande marktrupper för att bemöta terrorgrupper som IS. De lovar att fördjupa de amerikansk-israeliska förbindelserna och omintetgöra Obamaadministrationens nukleära avtal med Iran.

Bland de demokratiska presidentkandidaterna predikar den självutnämnde socialisten Bernie Sanders – som vigt sin kampanj åt sociala och ekonomiska frågor – nej till frihandel och militära interventioner. Den 74-årige senatorn från Vermont vann tisdagens primärval med oväntat stor segermarginal. Han har länge varit kritisk mot USA:s utrikespolitik,från Latinamerikapolitiken på 1970-talet till Irakkriget 2003. New Hampshire-segraren menar att konflikten i Syrien bör lösas med hjälp av en internationell koalition som inbegriper ett större engagemang från regionala stormakter som Saudiarabien.

Annons
Annons

Den utstuderat oglamourösa Sanders – som under studenttiden engagerade sig i freds- och medborgarrättsrörelsen – har i takt med att valets fokus förflyttats till utrikespolitik och nationell säkerhet, tvingats försäkra väljarna att han inte är ”pacifist” utan redo för den överbefälhavarroll som presidentämbetet medför.

New Yorksenatorn och tidigare utrikesministern Hillary Clinton försöker i motsats till Sanders att profilera sig som en progressiv kandidat med en stor dos av utrikespolitisk pragmatism. Clinton förordar, i likhet med ledande republikaner, en kraftfull och muskulös utrikes- och säkerhetspolitik.

Etablissemangskandidaten har under primärvalssäsongen, trots ledande demokraters rädsla för att distansera sig från Obama, uppvisat en offensiv linje i utrikespolitiska frågor från förhållandet till Ryssland till kriget mot den internationella terrorismen. Trots att Clinton kan sägas vara mer hökaktig än både Obama och Sanders, intar hon en mer moderat linje än flera av sina republikanska medtävlare.

Amerikanska presidentval avgörs traditionellt i den politiska mittfåran. Trots att det politiska landskapet kan förändras radikalt fram till valdagen den 8 november, talar oddsen mot att ytterkandidater som Trump eller Sanders lyckas ta hem nomineringarna. Möjligen kommer kraftmätningen till sist att stå mellan de mer valbara presidentkandidaterna Clinton och Rubio, som båda gått till val på en muskulös utrikes- och säkerhetspolitik.

Den konservativa utrikespolitiska kommentatorn Robert Kagan diskuterar i bästsäljaren Om paradiset och makten (2003) varför USA och Europa inte förstår varandra. Hans spetsfundiga sammanfattning är att "amerikaner är från Mars" och "européer från Venus" vad gäller dagens internationella frågor; de är inte överens om mycket och de förstår varandra än mindre.

Medan Europa har lämnat maktpolitik till fördel för mellanstatligt samarbete och multilaterala lösningar ser USA fortfarande internationella relationer som en dragkamp mellan gott och ont. Kagan menar att Washington kommer att fortsätta förespråka politiska, ekonomiska och militära maktmedel som lösningar på utrikespolitiska utmaningar.

Det kommer – oavsett om han har rätt eller kommande president heter Trump, Clinton, Rubio eller Sanders – att krävas politiska ansträngningar på båda sidorna av Atlanten för att hantera framtida meningsskiljaktigheter och främja det transatlantiska samarbete som varit och förblir av central vikt för bevarandet av internationell fred och säkerhet.

DANIEL SCHATZ är doktorand i statsvetenskap, fristående skribent och Visiting Scholar vid Columbia University i New York. Tidigare var han knuten till Harvard, Georgetown och Stanford University. Skriv till honom: daniel@danielschatz.se

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons