Annons

Göran Eriksson:Glädje för dansk S-ledare – men Löfvens plågor väntar

Mette Frederiksen har under hela den danska valrörelsen har varit favorit till att ta över statsministerposten.
Mette Frederiksen har under hela den danska valrörelsen har varit favorit till att ta över statsministerposten. Foto: René Schütze/Ritzau/TT

Alla tre nordiska EU-länder kan bli ledda av socialdemokrater om Mette Frederiksen blir statsminister i Danmark. Det vore en radikal röd comeback – men den första frågan är om Mette Frederiksen kommer att få betala ett lika högt pris som för makten som Stefan Löfven.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Den 1 juli tar Finlands nye socialdemokratiske statsminister Antti Rinne över ordförandeklubban i EU.

Med en hårsmån blev ju Socialdemokraterna större än Sannfinländarna i valet i april, och i helgen kunde Rinne så presentera sin regering, den första S-ledda regeringen i Finland sedan 2003.

Regeringen är enligt finsk tradition en bred koalition, men lämnar Sannfinländarna och Samlingspartiet – i svensk översättning Sverigedemokraterna och Moderaterna – i opposition. I just det avseendet finns det alltså paralleller till regeringsbildningen i Stockholm i januari.

Nu riktas Nordens blickar mot Danmark där Mette Frederiksen under hela valrörelsen har varit favorit till att ta över statsministerposten. Det vore också en socialdemokratisk comeback, även om Frederiksens företrädare Helle Thorning Schmidt regerade så sent som 2015.

Men om Mette Frederiksen lyckas ta makten så är det efter en dramatisk förvandling av de danska Socialdemokraterna.

Det kunde ha varit Jimmie Åkesson som talade, men det var alltså Löfvens danska partikamrat.

Annons
Annons

Mest uppmärksammat i Sverige är hur Frederiksen har närmat sig Dansk Folkeparti, och stramat åt flyktingpolitiken så hårt att svenska partivänner skamset slår ner blicken.

På en facklig kongress på Arlanda förra våren talade Frederiksen och Stefan Löfven satt i publiken. Hon sa att det går att hjälpa många fler flyktingar ”i närområdena” än om de kommer hit. Att den rådande politiken göder smugglare och människohandlare, och att många dör på vägen till Europa, och avslutade: ”Det är inte humant att försvara det nuvarande flyktingsystemet”.

Det kunde ha varit Jimmie Åkesson som talade, men det var alltså Löfvens danska partikamrat.

När SvD inför EU-valet i maj frågade Stefan Löfven – vars EU-kampanj var riktad mot högerextremism och nationalism – om det danska systerpartiets närmande till Dansk Folkparti svarade han undvikande:

”Jag kan det för dåligt, exakt vad de gör. De sitter ju inte i regering tillsammans, vi får se”.

Nu är valet över, och vi får se vad Mette Frederiksen kan göra av resultatet. För även om hon är favorittippad tror ingen att regeringsbildningen blir enkel och man har – som man gärna gör i Danmark – varnande pekat på den utdragna svenska processen.

Migrationspolitiken väcker alltid intresse i Sverige, mindre uppmärksammat är att de danska Socialdemokraterna också har gjort en vänstersväng i den ekonomiska politiken. Bortsvept är den ekonomisk-politiska mittenlinje som Thorning-Schmidt – gemenligen kallad ”Gucci-Helle” – stod för.

Inför det här valet har Socialdemokraterna flaggat för att man vill öka de offentliga utgifterna och satsningarna på välfärd. Partiet vill ha olika pensionsåldrar för arbetare och tjänsteman, och talar högt om arvsskatt och förmögenhetsskatt – som Danmark avskaffade innan Sverige gjorde det.

Annons
Annons

De danska Socialdemokraterna har alltså gått till val på den här ovanliga mixen: en tydligt vänsterinriktad ekonomisk politik och väldigt stram migrationspolitik.

Blir hon dansk statsminister styrs de tre nordiska EU-länderna av Socialdemokratiska statsministrar.

Det är ju inte omöjligt att Mette Frederiksen också, om hon ska lyckas manövrera sig fram till statsministerposten, tvingas kompromissa med budskapen från valrörelsen.

Stefan Löfven och de svenska Socialdemokraterna var inför det svenska valet i höstas inte alls lika hårda som danskarna i asylfrågan, och inte lika vänster i fördelningspolitiken.

Men för att få regeringsmakten tvingades Stefan Löfven betala med att acceptera en liberal ekonomisk politik, och en något mjukare flyktingpolitik.

Så frågan i Danmark nu är hur mycket av Löfvens plågor – en mycket utdragen regeringsbildning som slutade i mycket smärtsamma kompromisser – som också kommer att drabba Frederiksen?

Blir hon ändå dansk statsminister styrs de tre nordiska EU-länderna av socialdemokratiska statsministrar, vilket inte har hänt sedan 2001 då de hette Göran Persson, Paavo Lipponen och Poul Nyrup Rasmussen.

Och även om de nordiska Socialdemokraterna är svagare nu, än runt sekelskiftet, så är makten att leda en regering särskilt värdefull. Inte minst när EU:s medlemsländer nu kommer att spela en central roll i att utse nya personer till unionens toppjobb.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons