X
Annons
X
Danskt Folkeparti får konkurrens.
Danskt Folkeparti får konkurrens. Foto: TT

Danskt ”invandringsval” – trots lyckad integration

Danmark skulle slippa ännu ett ”invandringsval” – nu får de två på raken. Två nya främlingsfientliga partier utmanar i EU-valet och Folketingsvalet – trots rekordfå asylsökande och stora framgångar med integrationen.

Uppdaterad
Publicerad
Dansk Folkeparti har fått konkurrens av två nya partier på högerflanken.
Dansk Folkeparti har fått konkurrens av två nya partier på högerflanken. Foto: Daniel Nilsson

 

KÖPENHAMN De senaste åren har en våg av invandringskritiska partier vuxit sig starka över hela Europa. Invandring beskrivs som ett av EU-valets viktigaste frågor, framförallt i länder som Polen, Ungern, Italien, Tyskland och Danmark.

Förebilden för många av de partier som har minskad invandring som sin viktigaste fråga finns i Danmark. När Marine Le Pen, partiledare för franska Nationell samling, i april besökte Köpenhamn hyllade hon Dansk Folkeparti.

– Det är en stor glädje för mig att vara här och möta den första rörelsen i Europa som var klarsynt nog att märka de problem och känslor som många människor har. Invandring är en oro för många, sa hon på en improviserad presskonferens utanför Dansk Folkepartis kontor.

Marine Le Pen, i mitten, besökte Danmark och Christiansborg i Köpenhamn den 26 april i år. Søren Espersen till höger.
Marine Le Pen, i mitten, besökte Danmark och Christiansborg i Köpenhamn den 26 april i år. Søren Espersen till höger. Foto: Mads Claus Rasmussen/TT

Bredvid en leende Marine Le Pen stod Søren Espersen i svart kostym, en central figur i Dansk Folkepartis ledning, och prisade det kommande samarbetet mellan partierna i EU-parlamentets nya nationalkonservativa block (EAPN).

I Danmark har flyktingar och integration dominerat samhällsdebatten i snart två decennier. Sedan Dansk Folkeparti 2001 blev stödparti till den borgerliga regeringen har de satt avtryck både i den förda politiken och i debatten. Och lyckats driva stora delar av det politiska spektrat, inte minst Socialdemokraterna, i sin riktning i invandringsfrågan.

Så länge människor rör sig bort från våra gemensamma värderingar, kommer det att stå högt på dagordningen.

Vid Folketingsvalet i juni får Dansk Folkeparti ny konkurrens, när två nybildade främlingsfientliga partier ställer upp upp. Nye borgerlige med partiledare Pernille Vermund i spetsen kombinerar nyliberal ekonomisk politik med totalt asylstopp. Stram kurs med partiledare Rasmus Paludan, som blivit känd genom sina provokativa Youtube-videor, går ett steg längre. Han vill utvisa ungefär en halv miljon muslimer från Danmark.

Det fanns de som hoppades att Danmark för första gången på många år skulle få ett Folketingsval och ett EU-val som handlade om något annat än invandrare. Rasmus Paludans inträde på scenen har förändrat situationen i grunden.

Den bohemiska stadsdelen Nørrebro har varit plats för flera oroligheter och manifestationer av högerextrema.
Den bohemiska stadsdelen Nørrebro har varit plats för flera oroligheter och manifestationer av högerextrema. Foto: Daniel Nilsson

Stämningen på Blågårds plads på Nørrebro är spänd lördagen före påsk. I den invandrartäta stadsdelen mitt i Köpenhamn är man van vid bråk. Här har det ofta blivit sammandrabbningar mellan polis och stenkastande ungdomar genom åren. Rasmus Paludan står innanför avspärrningsband, på avstånd omgiven av poliser och åskådare. Hans medarbetare filmar och Rasmus Paludan plockar fram en grön Koran. Han kastar upp den i luften, tappar den ibland och kastar den till sin kollega som om han spelade boll.

– Vad gör du? skriker en åskådare.

– Det är ju den stora horboken, skriker Rasmus Paludan tillbaka och ler.

Han har redan deklarerat att hans avsikt är att bränna Koranen.

Rasmus Paludan demonstrerar i Hellerup 17 april i år.
Rasmus Paludan demonstrerar i Hellerup 17 april i år. Foto: Mads Claus Rasmussen/TT

En minut senare kastar sig några svartklädda killar fram, men innan de når Paludan brottas de ner av polisen. Paludan förs in i polisbilen som därefter lämnar. Kvar är ett Nørrebro som kokar. Bilar och containrar sätts i brand, gatsten och smällare kastas mot polisen i sammandrabbningar som fortsätter i två dagar efteråt.

Inom loppet av några veckor efter oroligheterna har Rasmus Paludan samlat de 20 000 namnunderskrifter som krävs för att ställa upp i Folketingsvalet. När statsminister Lars Løkke Rasmussen i tisdags steg upp i talarstolen och utlyste valet som ska hållas den 5 juni var det med Stram kurs som en av konkurrenterna.

Det innebär att Rasmus Paludan nu, enligt dansk praxis, blir inbjuden till alla partiledardebatter i radio och tv. I den allra första tv-debatten, som sändes samma dag som valet utlystes, kallade han de andra partiledarkollegorna för landsförrädare.

Migrationsfrågan är dominerande i både EU-valet och . Folketingsvalet i Danmark.
Migrationsfrågan är dominerande i både EU-valet och . Folketingsvalet i Danmark. Foto: Daniel Nilsson

Samma tankegångar ger partiledaren för Nye borgerlige, Pernille Vermund uttryck för. Hon startade sitt parti 2015 för att som hon säger ”inte förlora Danmark”.

– För mig handlar det mycket om värderingar. Om människor kan omfamna våra värderingar och leva som laglydiga medborgare i vårt land. Men medan kriminaliteten sjunker bland danskar så växer den bland muslimer, säger hon på en knagglig telefonledning på väg till ännu en valdebatt i Helsingör.

Pernille Vermund ställer krav på statsminister Lars Løkke Rasmussen, bland annat totalt asylstopp.
Pernille Vermund ställer krav på statsminister Lars Løkke Rasmussen, bland annat totalt asylstopp. Foto: Ida Marie Odgaard/TT

Dansk Folkeparti har helt enkelt inte förvaltat sina mandat som de borde, enligt Vermund. Sedan 2001 har andelen icke-västliga migranter som kommer till Danmark fördubblats och de har inte lyckats komma till rätta med problemen.

– Samtidigt kan man säga att utan Dansk Folkeparti hade vi ju haft ”svenska förhållanden”, säger hon och använder ett begrepp som i Danmark signalerar utanförskap och våld i förorterna.

Nye borgerlige har tre ultimata krav för att stödja statsminister Lars Løkke Rasmussen – totalt asylstopp, utvisning av kriminella utlänningar och inga bidrag till utländska medborgare. De som hoppas på att invandrardebatten snart har nått sin slutpunkt kommer att bli besvikna, menar Pernille Vermund.

Adam Holm är debattör som jobbar för bland annat DR och har varit programledare för Deadline.
Adam Holm är debattör som jobbar för bland annat DR och har varit programledare för Deadline. Foto: Daniel Nilsson

Första gången författaren, journalisten och debattören Adam Holm hörde om Rasmus Paludan var genom sina tonårssöner som upptäckt honom på Youtube. När han väl tog sin en närmare titt blev han inte så förvånad.

– Om man tittar på  deras partiprogram så är ju Stram kurs betydligt mer extremistiska än Dansk Folkeparti. Men den fientliga tonen mot muslimer är inte ny. Han är helt enkelt ett resultat av femton års hård debatt härhemma.

När jag hör politikerna tala helt emot fakta så undrar jag om de helt enkelt är intellektuellt lata som inte läser de resultat som faktiskt finns.

Precis som många andra danskar är Anders Holm delad när det kommer till debatten om invandring och integration. Vi har stängt ögonen för reella problem med segregation, hederskultur och utanförskap, och de sakerna måste man kunna diskutera, menar han. Men Danmark har samtidigt fått en brutal debatt som splittrar landet.

Valfeber råder i Danmark. Några valarbetare släpar fram bokstäver för partier Alternativet på Köpenhamns gator.
Valfeber råder i Danmark. Några valarbetare släpar fram bokstäver för partier Alternativet på Köpenhamns gator. Foto: Daniel Nilsson

Men varför just Danmark varit föregångare för denna högernationella trend som nu spridit sig över Europa finns det inget enkelt svar på, menar Adam Holm.

– Det finns en nationell föreställning om att vi är ett litet land, och vi måste vara försiktiga. Många danskar hyllar en sorts nationalistisk, romantisk bild av ett Danmark som inte längre finns.

Till skillnad från i Sverige – där nationalistiska partier som konkurrerar med Sverigedemokraterna, som Alternativ för Sverige, aldrig varit i närheten att väljas in i riksdagen – ser de två danska partierna ut att komma över den danska Folketingsgränsen på 2 procent. Det innebär att Danmark i juni kan har tre högernationella partier i Folketinget. I nuläget ställer de däremot inte upp i EU-valet.

– Jag trodde att Dansk Folkeparti var så långt åt höger vi kunde komma. Nu vet jag inte var det slutar.

Grafik: Alexander Rauscher
Grafik: Alexander Rauscher

Finns det i Danmark en koppling mellan dålig integration och framväxten av nya främlingsfientliga partier? Inte om man frågar professor i statsvetenskap, Jørgen Goul Andersen vid Ålborgs universitet som i många år forskat på integration. I statistiken pekar nämligen alla siffror uppåt när det gäller människor med utländsk bakgrund, säger han.

– Vi har fler i arbete, både pojkar och flickor ligger på ungefär samma utbildningsnivå som danska elever, och fler engagerar sig i samhälls- och föreningslivet. Kriminaliteten minskar. Det är en succé, men det är svårt att nå ut med, säger han.

Förra året fick 1 600 personer asyl i Danmark, vilket är den lägsta siffran på tio år. Danmark har även slutat ta emot kvotflyktingar. I ett land med mer än fem miljoner människor kan det vara svårt att förstå att frågan är så dominerande i debatten.

– Politikerna har ett ”problem-underskott”. När jag hör politikerna tala helt emot fakta så undrar jag om de helt enkelt är intellektuellt lata som inte läser de resultat som faktiskt finns, säger Jørgen Goul Andersen.

Debattlören Khatera Parwanis har kämpat mycket mot förtryck i invandringstäta miljöer.
Debattlören Khatera Parwanis har kämpat mycket mot förtryck i invandringstäta miljöer. Foto: Daniel Nilsson

En tisdag i maj, några veckor efter Rasmus Paludans demonstration, är Blågårds plads lugn och stilla. Några ensamma valplakat fladdrar i vinden, tre äldre människor sitter på en bänk och dricker öl, ett gäng killar med huvtröjor står och pratar.

Khatera Parwani tittar sig ändå runt en extra gång när hon närmar sig torget. Som feminist, jurist, socialarbetare och debattör har hon ofta tagit striden mot de patriarkala strukturerna inom det muslimska samfundet.

I sitt arbete som jurist har hon de senaste åren sett ett stigande antal hatbrott med överfall på bland annat kvinnor med slöja.

– Förr blev man misstänkliggjord för om man var religiös eller ej, i dag misstänkliggörs du enbart baserat på var du kommer ifrån. Det kan man ju varken hjälpa eller göra något åt.

Dansk Folkepartis inflytande på de senaste 20 årens migrations- och integrationspolitik och samhällsdebatt kan inte underskattas, menar hon. Och hon tror att varken statsminister Lars Løkke Rasmussen eller hans motståndare socialdemokraten Mette Fredriksen innerst inne tycker om den kurs som Danmark slagit in på.

– Det som har hänt är däremot att befolkningen har flyttat sig och hittat ett sätt att ge andra skulden. Vi har misslyckats med att ta hand om vår välfärdsstat, vi har svikit allt från de äldre till de psykiskt sjuka. Allt det blir invandrarnas fel.

Integrationsforskaren Jørgen Goul Andersen hänvisar till siffror som visar att arbetslösheten bland människor med utländsk bakgrund minskar i Danmark.
Integrationsforskaren Jørgen Goul Andersen hänvisar till siffror som visar att arbetslösheten bland människor med utländsk bakgrund minskar i Danmark. Foto: Daniel Nilsson

Så tycker de svenska partierna om migrationspolitiken inför EU-valet

Dansk Folkeparti har fått konkurrens av två nya partier på högerflanken.

Foto: Daniel Nilsson Bild 1 av 11

Marine Le Pen, i mitten, besökte Danmark och Christiansborg i Köpenhamn den 26 april i år. Søren Espersen till höger.

Foto: Mads Claus Rasmussen/TT Bild 2 av 11

Den bohemiska stadsdelen Nørrebro har varit plats för flera oroligheter och manifestationer av högerextrema.

Foto: Daniel Nilsson Bild 3 av 11

Rasmus Paludan demonstrerar i Hellerup 17 april i år.

Foto: Mads Claus Rasmussen/TT Bild 4 av 11

Migrationsfrågan är dominerande i både EU-valet och . Folketingsvalet i Danmark.

Foto: Daniel Nilsson Bild 5 av 11

Pernille Vermund ställer krav på statsminister Lars Løkke Rasmussen, bland annat totalt asylstopp.

Foto: Ida Marie Odgaard/TT Bild 6 av 11

Adam Holm är debattör som jobbar för bland annat DR och har varit programledare för Deadline.

Foto: Daniel Nilsson Bild 7 av 11

Valfeber råder i Danmark. Några valarbetare släpar fram bokstäver för partier Alternativet på Köpenhamns gator.

Foto: Daniel Nilsson Bild 8 av 11

Grafik: Alexander Rauscher

Bild 9 av 11

Debattlören Khatera Parwanis har kämpat mycket mot förtryck i invandringstäta miljöer.

Foto: Daniel Nilsson Bild 10 av 11

Integrationsforskaren Jørgen Goul Andersen hänvisar till siffror som visar att arbetslösheten bland människor med utländsk bakgrund minskar i Danmark.

Foto: Daniel Nilsson Bild 11 av 11