Annons

Birgitta Forsberg:De har susat förbi alla varningssignaler

Ser inget. Hör inget. Vet inget. Det är så Danske Banks styrelse och ledning verkar ha agerat i frågan om penningtvätten i bankens estniska del. Som ett skenande tåg har Danske Bank susat förbi den ena röda varningssignalen efter den andra.

Under strecket
Publicerad

Från dagens presskonferens.

Foto: Mads Claus Rasmussen / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

Från dagens presskonferens.

Foto: Mads Claus Rasmussen / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1
Från dagens presskonferens.
Från dagens presskonferens. Foto: Mads Claus Rasmussen / TT NYHETSBYRÅN

Det började strax efter att Danske Bank köpt den estniska banken från finländska Sampo 2007. Då kom den estniska finansinspektionen med en kritisk rapport om den lilla banken.

Ungefär samtidigt fick Danske Banks ledning och styrelse information från den ryska centralbanken som pekade på möjlig skattesmitning och möjlig ”kriminell aktivitet i sin renaste form, inklusive penningtvätt”. Totalt gällde det miljarder rubel. Varje månad.

Uppseendeväckande, inte minst med tanke på att Sampos nuvarande ordförande Björn Wahlroos var vd för Sampo 2007. Bekvämt nog duckar den annars så frispråkige ”Nalle” nu.

År 2007 sa Danske Bank helt sonika till den danska finansinspektionen att den estniska finansinspektionen inte hittat något större fel på den estniska banken samt att Danske Bank hade infört sitt kontrollsystem för penningtvätt där.

Annons
Annons

Ingendera var riktigt sant. Den estniska banken hade sin egen IT-plattform och kunde agera som en egen svart låda.

Den estniska banken hade 2007–2015 totalt 15 000 kunder som inte bodde i Estland. Ännu en varningssignal med tanke på Baltikums nära kopplingar till Ryssland. Av de cirka 6 200 kunder som hittills undersökts av den advokatbyrå Danske Bank anlitat bedömer advokaterna de flesta som misstänkta.

Kundernas höga aktivitet, på runt 2 000 miljarder kronor under de nio åren, var ännu en röd varningssignal. Advokatfirman bedömer att en stor andel av betalningarna är misstänkta. Men Danske Bank har oberört tuffat vidare.

Inte heller rensade banken upp i de egna leden. Förrän nu. Åtta anställda är polisanmälda och ytterligare 42 anställda bedöms ha varit inblandade i någon misstänkt aktivitet.

På onsdagsmorgonen avgick vd Thomas Borgen, som tidigare haft ansvaret för den estniska banken. Visserligen har vd, styrelseordförande och styrelsen inte brutit sina lagliga skyldigheter mot banken, enligt advokatfirman. Men en vd och styrelse är givetvis ytterst ansvariga för vad som händer i en koncern.

Nu när amerikanska myndigheter, som är kända för att inte lägga fingrarna emellan, granskar penningtvätten gäller det att inte bara göra bondeoffer. Högt uppsatta måste också gå. Ingen av dem som satt i styrelsen 2007, när ledamöterna fick den uppseendeväckande informationen från Ryssland, finns dock kvar.

Ordförande Ole Andersen och vice ordförande Carol Sergeant drar nu i nödbromsen. Carol Sergeant berättade att utredningen kostat motsvarande 275 miljoner svenska kronor, men att styrelsen inte tvekat att göra den. En helt korrekt bedömning. Allt som kan sänka de miljardsanktioner som USA väntas kräva av banken är en bra investering.

Att banken ska skänka bort hela bruttointäkten från de kunder i Estland som inte bott i landet, 2 miljarder svenska kronor från åren 2007–2015, till en fond som ska bekämpa internationell ekonomisk brottslighet verkar dock mest märkligt. Det är ett antal år för sent att friköpa sig.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons