Annons

Linda Bakkman:Kostråd utan belägg slår mynt av vår hälsoångest

Ovetenskapliga råd sprids som sanningar och motstridiga studieresultat basuneras ut av medierna. Varför är glappet mellan vad vi tror oss veta och vad som faktiskt är belagt så stort inom just kost och hälsa? Min analys är att det finns tre huvudsakliga skäl.

Under strecket
Publicerad
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Kost återfinns tillsammans med tobak överst i listan med riskfaktorer för förtida död och omfattande ohälsa i Sverige. Dessutom är det livsmedel som står för den största andelen av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp, strax före transporter. Vad vi äter har onekligen en väldigt stor påverkan på såväl vår hälsa som utsikterna för ett hållbart samhälle. Därför är det inte konstigt att vårt intresse för mat återspeglas i ett stort medialt utrymme och att livsstils- och kokböcker toppar bokhandlarnas försäljningslistor.

Samtidigt som intresset är stort så är förvirringen och desinformationen tyvärr utbredd. Som konsument kan det, med rätta, kännas svårt att värdera de många gånger motstridiga råd vi möts av.

Hur kommer det sig att det uppstått ett så stort glapp mellan vad konsumenter tror sig veta om kost och vad som är vetenskapligt underbyggt? Min analys är att det beror på i huvudsak tre skäl.

Annons

1. Ovetenskapliga påståenden sprids

Det råder ingen brist på livsstilsbloggar och andra forum där den ena självutnämnda experten efter den andra ger kostråd utan vetenskapligt stöd. ”Charlataner” kan med lätthet slå mynt av vår hälsoångest, som min näringsfysiologkollega Ingrid Larsson nyligen var inne på i en intervju med SvD.

Evidensbaserade råd som är okända för gemene man är ett misslyckande för kunskapssamhället, menar jag.

Men även inom den så kallade facklitteraturen förekommer allvarliga felaktigheter. Fem svenska medicinforskare gick nyligen ut på DN Debatt och föreslog att en oberoende aktör ska ges i uppdrag att granska böcker som uppges bygga på forskning för att säkerställa vetenskapligheten. En kvalitetssäkring med syfte främja kunskapsspridning och skilja facklitteratur från böcker baserade på hypoteser, känsloargument och spekulation.

Strategin kan inte vara att alla konsumenter ska förväntas kunna validera forskning. Med den uppsjö av otillförlitliga källor och felaktiga råd som finns är det viktigt att erbjuda en evidensbaserad och nyanserad motpool.

2. Korrekt information har svårt att nå ut

Att tillhanda korrekt information räcker dock inte, så länge kunskapen inte når fram till de som behöver den. Mirakelkuren som kullkastar ”gamla sanningar” har ett större nyhetsvärde och får i dag mer uppmärksamhet än den välgjorda studie som bekräftar det vi redan visste, trodde eller anade.

Livsmedelsverket är den myndighet som i Sverige har ansvar för att ge kostråd till befolkningen. Rekommendationerna vilar på en mycket god vetenskaplig grund – men det betyder inte att de är välkända för konsumenten.

Evidensbaserade råd som är okända för gemene man är ett misslyckande för kunskapssamhället, menar jag. Här har så väl medier, som myndigheter och alla vi som jobbar med att informera om kost och hälsa ett ansvar.

3. Vetenskapsområdet är komplext

En tredje orsak till förvirringen på området är, som jag ser det, att forskningen inte är entydig. Det är svårt att forska på kost och hälsa.

Frukostätare har generellt bättre hälsa, beror det på att frukost är hälsosamt eller att hälsosamma människor oftare tenderar äta frukost?

Många av de stora och omfattande studier som finns är epidemiologiska studier där man undersöker samband. En beståndsdel i kosten granskas (ofta genom att studiedeltagarna själva rapporterar sitt intag, vilket i sig är en potentiell felkälla) och sedan kontrollerar forskarna relationen mellan den beståndsdelen och risken att utveckla olika hälso- eller ohälsomarkörer. Men vad är hönan och vad är ägget? Frukostätare har generellt bättre hälsa, beror det på att frukost är hälsosamt eller att hälsosamma människor oftare tenderar äta frukost?

I så kallade interventionsstudier adderas eller utesluts olika komponenter ur kosten i syfte att undersöka vilket resultat åtgärden får. Svårigheten här är att renodla vad som faktiskt ligger bakom en eventuell effekt. Om jag utför en studie där några deltagare får äta mer frukt så kanske jag finner att den gruppen håller sig friskare än kontrollgruppen. Men det behöver inte betyda att orsaken är det ökade fruktintaget. Det är tänkbart att deltagarna som åt mer frukt i gengäld minskade sin konsumtion av fikabröd och att det är den egentliga förklaringen till att deras förbättrade hälsa.

Starkast evidens har metaanalyser. Där man väger samman och viktar resultaten från flera olika välgjorda studier. Det gör att det samlade bevisläget omprövas i takt med att nya studier tillkommer, inte att det man tidigare känt till upphör att gälla på grund av en enstaka undersökning från en ensam expert.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons