Illustration Henrik Malmsten
Illustration Henrik Malmsten Foto: Henrik Malmsten

Därför är det farligare att byta åsikt än att få corona

Hur kan det komma sig att faktaresistensen exploderar i takt med coronautbrottet? Enligt sociologiprofessor Mikael Klintman är svaret glasklart. Vet du bäst själv? Läs inte det här.

Uppdaterad
Publicerad

Professor Klintman kommer farande på en liten hopfällbar cykel och förklarar att det handlar om att snabbt kunna förflytta sig – oavsett stad. Att alltid ha med ett eget färdmedel för kortare sträckor är bra dels ur smittosynpunkt och för att han kan fokusera på det som är viktigt.

I hans fall: kunskapsresistens, dess orsak och verkan.

En särskilt viktig fråga i en tid när åsiktskrampande debattörer dödar varje form av tankeöppnande samtal och när nyfikenhet på andras åsikter ersatts av polarisering och allmän smutskastning. Och där självutnämnda pandemiexperter lägger ut texten i bestämda ordalag på sociala medier.

Det gäller att själv stå stadigt och möta människors oro om man ska kunna motverka kunskaps- och faktaresistens. Det menar Mikael Klintman är professor i sociologi vid Lunds universitet.
Det gäller att själv stå stadigt och möta människors oro om man ska kunna motverka kunskaps- och faktaresistens. Det menar Mikael Klintman är professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Kunskaps- och faktaresistens är ett ökande problem i vår samtid, något som knappast förvånar Mikael Klintman.

– När vi möter budskap som riskerar våra sociala band är de flesta av oss kunskapsresistenta och gruppens åsikter blir till och med viktigare än fakta, förklarar Mikael Klintman, som just utkommit med boken ”Knowledge resistance – how we avoid insight from others”.

Vissa grupper har redan av hävd tagit avstånd från Folkhälsomyndighetens problembeskrivning av covid-19. Men det är ännu för tidigt att kunna se exempelvis politisk polarisering i Sverige vad gäller coronapandemin, menar Mikael Klintman.

Annons

– Om något positivt skulle komma ut av coronaepidemin, trots all personlig tragedi och samhällelig oreda den ställer till med, så är det att den tvingar oss att inse allt onödigt vi normalt sysslar med och att vi bör fortsätta med delar av det återhållsamma leverne som smittan tvingar oss till även efter att den är över.

Han nämner annars klimat, genmodifierade grödor, genus, 5G och vaccinationer som områden där olika gruppers övertygelser är så starka att det kan vara ett socialt självmord att ändra sin uppfattning.

Och i fallet med en pandemi kan beteenden bli farliga om tillräckligt många människor markerar sin grupptillhörighet genom att exempelvis strunta i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– I förlängningen kan vi nog förvänta oss att vissa normer kommer att förändras. Som att vi har ansetts duktiga om vi gått till jobbet även om vi varit lite krassliga, till att ses som oansvarig om man går till arbetet och inte är helt frisk, säger Mikael Klintman.

Det kan tyckas futtigt att behöva tänka ideologiskt smart för att få med fler i en tid när en pandemi rasar och klimatlarmen haglar. Men enligt Klintman är det alltså inga konstigheter att vi inte vill ta till oss information som strider mot det vi redan tycker oss veta.

Annons

Han förklarar att under människans tid som jägare och samlare löpte män 25 procents risk att bli dödade av en annan grupp än sin egen. Tillit, lojalitet och överenskommelser inom den egna gruppen om vad som var sant och falskt stärkte sammanhållningen och ökade chanserna att överleva.

Lägg därtill komplicerade påfund som religion, politik, ekonomi, kulturella strukturer som har lett till nya möjligheter och det blir lättare att förstå att människor vägrar att beblanda sig med sina åsiktsmotståndare. För det krävs nämligen både kunskap och mod.

Jakten på bekräftelse av gruppens världsbild blir också en grogrund för påhittade ”alternativa” fakta, välfyllda filterbubblor och regelrätta desinformationskampanjer. Det senare kan exemplifieras med tobaksindustrin på 1970-talet som insåg att det inte gick att visa att rökning var ofarligt och i stället – mycket framgångsrikt – satsade på att skapa osäkerhet kring påståenden om rökningens skadeverkningar.

Ett mer nutida exempel på sanningsglidning är från i år då en republikansk kongressman publicerade ett foto där Barack Obama skakar hand med Irans president Hassan Rouhani. Problemet är att bilden är falsk och männen på bilden aldrig har träffats. Det visste Paul Gosar, men han valde ändå att sprida den på Twitter. Och det i en extremt känslig tid efter att den iranske befälhavaren Qasem Soleimani hade dödats i en amerikansk drönarattack i början av året och hela världen höll andan. Varför då? För att han plockar poäng bland sina egna – oavsett om det han påstår är sant eller inte.

Annons

Allt detta är välkänd fundamenta för Donald Trump, som utan att röra ett hårstrå sprider falska påståenden som ofta appellerar till gängse uppfattning i hans väljarbas. Som att coronaviruset snart ska försvinna och att allt är under kontroll, något han mer eller mindre har backat från nu.

Enligt Washington Posts Fact Checker har den amerikanske presidenten farit med lögner eller spridit missledande påståenden över 16 000 gånger under sin tid i Vita huset. Det innebär naturligtvis inte att allt han säger är felaktigt eller falskt, men det är något som både väljare, politiska motståndare och medier som ständigt är i skottgluggen för Trump – måste förhålla sig till.

Sanning, att återge det verkliga förhållandet på ett riktigt sätt, är bevisligen inte längre ett lika eftersträvansvärt mål. Det är något som inte bara politiker ägnar sig åt. Strategisk ignorans handlar om att blunda för det som inte kommer att gynna dina egna eller ditt företags syften. Med en annan kunskapsinhämtning, hade resorna till italienska alperna kunnat stoppats tidigare och minskat smittspridningen av coronaviruset?

Annons

Men ändamålen helgar allt som oftast medlen och det är också förtecknen för politisk retorik vilket leder exempelvis till personangrepp.

Hur kommer det sig att Donald Trump, världens kanske mäktigaste man, gett sig på Greta Thunberg och beskrivit henne som en person som måste ta tag i sina aggressionsproblem?

– Han angriper Greta Thunberg för att det ger eko i de egna leden. Trump har varit klimatförnekare som backat från Parisavtalet, även om han på senare tid verkar ha svängt en aning, säger Mikael Klintman.

I slutet av förra året rasade debatten i Sverige om huruvida Greta Thunberg använde sig av vänsterretorik eller inte. SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström hamnade i blåsväder efter att ha påstått att Thunbergs budskap blivit alltmer vänsterpopulistiskt.

”Greta talar om folket mot de styrande. Hon låter alltmer som en vänsterpopulist. Jag tror klimataktivisterna måste bredda sitt budskap om de ska nå ut till fler”, skrev hon på Twitter.

Det resulterade i en hatstorm där Bjerström kallades nazist, klimatförnekare och påstods vara köpt av oljebolagen.

Annons

Thunberg har vid ett flertal tillfällen sagt att hon inte stöttar något politiskt parti och under Världsekonomiskt forum i Davos förklarade hon:

”Ingen politisk ideologi eller ekonomisk struktur har kunnat tackla nödläget för klimatet och miljön, eller skapat en sammanhängande och hållbar värld.”

Hur ser du på Thunbergs retorik, är den politisk?

– Tidigare sa hon bara ”lyssna på forskarna”, men nu går hon mer in på vad vi behöver göra och då blir det mer politiskt.

Han refererar till den svenska klimataktivistens känsloladdade tal på FN:s klimattoppmöte i september.

”Allt ni kan prata om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni?”

– När hon pratar om omfördelning av resurserna, blir konservativa oroliga. Och hon har dessutom använt ett antal moralfundament, som svek och tillfogande av skada, vilket brukar användas i politisk retorik, säger han.

Professor Mikael Klintman menar att man måste sätta in sina argument i en större kontext för att nå sina meningsmotståndare.
Professor Mikael Klintman menar att man måste sätta in sina argument i en större kontext för att nå sina meningsmotståndare. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Om Greta Thunbergs syfte hade varit att nå fler konservativa kunde hon exempelvis inkludera andra värden, som att värna det egna närområdet eller landet. För enligt Mikael Klintman finns många också på högerkanten som är beredda att förändra sitt leverne för klimatets skull, men vill inte bli ålagda det ovanifrån. Frivillighet är ett honnörsord för liberaler och människor på högerkanten. Och att Greta Thunberg ställer krav, ställer då till det för vissa.

– Vi tänker binärt, är hon en av oss eller en av de andra? Vågar vi sälla oss till henne, eller innebär det att jag kommer att hamna utanför min vanliga grupp, säger Mikael Klintman.

En internationell forskargrupp med bas vid Chalmers i Göteborg arbetar med kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse. När det nya forskningsprogrammet lanserades – och artikeln ”Klimatförnekelse starkt kopplad till högernationalism” spreds – lät inte reaktionerna vänta på sig. Både svenska och internationella medier skrev. Kritiker höjde rösten och menade att det här inte var vad Chalmers tekniska högskola borde ägna sig åt. Men de fortsätter ihärdigt att undersöka frågan, varför inte klimatvetenskapen tas på allvar trots att många allvarliga faktum har varit kända i flera decennier?

Annons

Mycket finns kvar att göra på området, men det är tydligt att många högernationalistiska partier i Europa har klimatförnekelse som en viktig grundvärdering. Och det är välkänt hur olje-, kol- och gasindustrin agerar lobbyister som dessutom är med och finansierar republikanerna med Trump i spetsen. Lägg därtill att falska nyheterna har 70 procent högre sannolikhet att retweetas – delas vidare på Twitter – än sanna berättelser, enligt en studie som publicerades i tidskriften Science 2018.

Mikael Klintman slår dessutom hål på myten att kunskap per definition fungerar som en sköld mot falsarier och alternativa synsätt.

– Ju mer vi kan inom ett specifikt område, desto mer obenägna blir vi att ändra synsätt. Högre status i gruppen gör att fallhöjden blir större, säger han.

Och enligt Mikael Klintman finns det en sak som människan är mer rädd för än något annat: smitta.

– I människans långa historia kan man se hur oro för smitta och rädsla/fientlighet inför främlingar är tätt knutna till varandra. Vissa evolutionsforskare hävdar att främlingsfientlighet har sin biologiska grund i arters rädsla för smitta. Bara några dagar efter coronalarmen blev några asiater misshandlade i London.

Annons

Utmaningarna är många, men det finns också vägar att gå för att nå fram till meningsmotståndare, påverka förnekare och slå omkull de mest fuskbyggda elfenbenstornen, men då behövs kunskap om människors rädslor.

– Ta klimatfrågan igen. Egentligen är det inte fakta om klimatförändringarna man vänder sig emot, utan det handlar om en oro över vilka konsekvenser de kommer att få för samhället. Om vi i stället börjar diskutera vilken framtid vi vill ha, så kommer utfallet att bli ett helt annat, säger Mikael Klintman, som nu fått upp ångan till en helt ny nivå.

– Många förnekare börjar direkt intressera sig för lösningar när de inser att det möjligen finns tekniska innovationer som kanske skulle kunna lösa samma problem de tidigare förnekat, säger Mikael Klintman.

Att däremot fortsätta att försöka övertyga sina motståndare med ännu fler siffror och diagram är utsiktslöst. För vi vill – oavsett politisk åskådning – bli bekräftade i det vi redan tror, så kallat bekräftelsebias.

Får man mothugg tar känslorna lätt över och där orden tar slut riskerar nävarna att ta vid.

Annons
Mikael Klintman har skrivit med boken ”Knowledge Resistance – how we avoid insight from others”.
Mikael Klintman har skrivit med boken ”Knowledge Resistance – how we avoid insight from others”. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Andra möjliga framkomliga vägar är enligt professor Klintman att skapa heterogena grupper och väva in budskap i en större berättelse för att öka förståelsen utan att gå i klinch. Han exemplifierar med vaccinmotståndare som inte övertygas av studier som visar att det inte finns ett samband mellan mässlingvaccin och autism. Men att föra samtal om statens inblandning och medicinföretagens makt, kan vara en väg att gå.

– Inte sällan är det där oron ligger. Och människors rädslor blir lätt till hinder, säger Mikael Klintman.

Vi tror alltså det vi vill och inte det vi har goda skäl att tro. Fakta- och kunskapsresistens blir ett slags skydd för den egna identiteten. Och gruppens åsikter ger trygghet i en föränderlig värld, vilket är påtagligt mitt under brinnande coronapandemi.

Klart att det då inte blir lika viktigt om det man tror på är sant eller inte.

Mikael Klintman börjar packa ihop och upp sin cykel innan vi skiljs åt och han trampar vidare:

– Vår sociometer är känslig. Jakten på en tumme upp eller ett hjärta kan driva människor långt.

Det gäller att själv stå stadigt och möta människors oro om man ska kunna motverka kunskaps- och faktaresistens. Det menar Mikael Klintman är professor i sociologi vid Lunds universitet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Professor Mikael Klintman menar att man måste sätta in sina argument i en större kontext för att nå sina meningsmotståndare.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Mikael Klintman har skrivit med boken ”Knowledge Resistance – how we avoid insight from others”.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman