Karin Ström, underläkare på Danderyds sjukhus.
Karin Ström, underläkare på Danderyds sjukhus. Foto: Zachary Roberts

Antikroppar säger inte allt: ”Vanlig missuppfattning”

Läkaren Karin Ström vill veta om hon har antikroppar mot covid-19 och anmäler sig till sjukhusets stora studie. Men kommer testet, hur avancerat det än är, att visa om hon har haft sjukdomen? Det är inte säkert, menar professor Klas Kärre, och förklarar varför det är mer komplicerat än så.

Uppdaterad
Publicerad

När Danderyds sjukhus erbjuder alla medarbetare att vara med i en studie och genomgå ett KTH-designat, supervässat antikroppstest, känns det som att jag har kammat hem jackpotten. Jag är underläkare på sjukhuset och lyckas till slut få en plats i studien.

Jag får fylla i frågor om var jag jobbar, om jag haft symptom och när de uppkom. Jag försöker komma ihåg exakt när nästäppan jag hade för några veckor sedan började, och infinner mig sedan på mottagningen på utsatt tid. Provet går snabbt, jag är klar på några minuter.

”Det kan ta allt från två dagar till två veckor att få svar”, säger sjuksköterskan. Nytt otåligt väntande. Men sen. Att veta.

En vanlig missuppfattning kring antikroppar är att det är något binärt. Att man antingen har antikroppar eller inte.

Eller? Är det så enkelt? Kommer svaret att berätta om jag har haft infektionen?

Klas Kärre är professor i molekylär immunologi och tidigare ordförande för Karolinska Institutets Nobelkommitté. Han var också den professor som introducerade immunsystemet för oss studenter när jag gick på läkarlinjen.

Klas Kärre.
Klas Kärre. Foto: Zachary Roberts

– En vanlig missuppfattning kring antikroppar är att det är något binärt. Att man antingen har antikroppar eller inte. Tyvärr är det inte så enkelt. Har man haft en mild infektion kanske man bara fick ett mindre omfattande antikroppssvar, som kanske inte når upp till gränsen för vad som räknas som ett positivt test, och som kanske inte heller ger den efterlängtade totala immunitet som vi hoppas att infektionen innebär, säger Klas Kärre och fortsätter:

Annons

– Värt att understryka är också att immunförsvaret har många olika sätt att bekämpa infektioner på. Det finns enstaka patienter med en ärftlig, ovanlig immunbristsjukdom som gör att de inte kan producera antikroppar, som ändå tillfrisknat från covid-19. Och det finns också exempel på personer som utvecklat ett starkt antikroppssvar, och ändå utvecklat den svåra, dödliga formen av covid-19.

B-cell

Antikropp

Antikroppar är Y-formade proteiner som

används av immunförsvaret för att upptäcka

och identifiera främmande ämnen (till

exempel virus) och bildas av B-celler (vita

blodkroppar). Ju bättre deras antigen-

receptorer binder till det främmande ämnet

ju effektivare bekämpning av virsuet.

Sars-cov-2

Så går antikroppsbildning till

B-celler med olika antikroppar

1

Varje B-cell kan göra endast en typ av antikropp, men olika

B-celler gör olika typer av antikroppar, som passar mer eller

mindre bra till olika smittämnen. När kroppen blir infekterad av

sars-cov-2 prövar B-cellerna om deras antikropp binder

bra till viruset.

B-cell med hyfsad

antikropp

2

De flesta passar inte alls men en B-cell (eller några) gör en

antikropp som binder hyfsat bra till viruset.

Den cellen aktiveras och delar sig, de dotterceller som uppstår

delar sig också. Till slut har en klon med flera miljoner celler

bildats – alla med förmågan att göra den speciella antikroppen.

Celldelningar

3

Under delningsprocessen

kan det arvsanlag som

Antikropp

Virus

styr produktionen av antikroppar

förändras vilket gör att det uppstår

varianter med ännu bättre

förmåga att bekämpa viruset.

Förbättrad bindning

Plasmacell

Minnescell

4

En del av B-cellerna mognar till

plasmaceller som producerar stora

mängder antikroppar. De dör när

infektionen är över men några lever kvar

som minnesceller. Så fort vi blir infekterade

igen kan immunförsvaret snabbt plocka

fram minnescellerna och göra

nya delningscykler.

Vi får fler och bättre antikroppar under infektionens förlopp, och det ger oss framtida skydd mot viruset.

Grafik: Liv Widell

Källa: Klas Kärre /Karolinska Institutet

Jag söker upp Klas Kärre för att fräscha upp mina kunskaper om antikroppar och sätta in dem i detta nya, brännheta sammanhang. Han är noga med att poängtera att han inte är någon expert på sars-cov-2, och att han var ”lika naiv som de flesta andra” när han först hörde talas om det nya coronaviruset, som han trodde skulle gå att bekämpa lika bra som man lyckades kväsa sars och mers.

Men när det gäller att förklara immunsystemet vet jag att han är oslagbar. Med självklar stjärnstatus och metaforer från modeindustrins produktutveckling guidade han oss korvstoppningströtta studenter genom immunförsvarets snillrikhet på det enda sätt som hjärnan orkar förstå det: Genom att berätta hur vi människor upptäckte och kartlade det.

Annons

För att testa om det verkligen stämde förde han in material från en mjölkerskas ko-koppa i huden

Detta kartläggande har tagit runt 130 år och resulterat i 15 Nobelpris under resans gång. Klas Kärre ger mig en snabbrepetition av de första dokumenterade erfarenheterna av immunitet, och för att hitta dessa får vi gå tillbaka flera sekel.

Klas Kärre förklarar klonal selektion.
Klas Kärre förklarar klonal selektion. Foto: Zachary Roberts

– Inom folkmedicinen i Kina, Mellanöstern och Afrika fanns en sedvänja som dokumenterades skriftligt i Kina redan 1549, och som gick ut på att ta smittämnen från en person med en mildare smittkoppsinfektion – till exempel från en intorkad sårskorpa – och ge till en frisk person, till exempel genom en rispa i huden. Den friska personen utvecklade i bästa fall en mild form av sjukdomen i form av ett enda smittkoppsutslag, överlevde och blev immun, men ibland blev infektionen oväntat så kraftig att den friska personen avled.

Annons

Minnesbilder av vanställda ansikten, täckta av smittkoppor, från Klas Kärres introduktionföreläsning väcks till liv. Eftersom smittkoppor hade en dödlighet på mellan 20 och 30 procent i sitt naturalförlopp föredrog ändå många människor att försöka få en mild infektion på detta sätt, och sedan slippa rädslan för att bli smittad för resten av livet. Tekniken, som kom att kallas variolisation, spred sig så småningom till Europa – det finns tidiga brev mellan läkare som tyder på att tekniken funnits i Wales redan runt 1600 – men den betraktades länge som folktro inom läkarkåren.

Vi befinner oss i Cancerfondens lokaler på David Bagares gata i Stockholm. De senaste åren har det skett stora forskningsframsteg inom tumörimmunologin vilket har lett till nya cancerläkemedel som hjälper immunsystemet att besegra cancern. I den forskningen är Klas Kärre en frontfigur, men han har också ett långt yrkesliv bakom sig som grundforskare. I mitten av 80-talet upptäckte han en av mekanismerna för hur immunförsvarets natural killer cells identifierar sina målceller och dödar dem. Klas Kärre hyser en djup fascination för immunförsvarets komplexitet och älskar att förklara framför vita tavlan.

Annons
Edward Jenner, 1749–1823.
Edward Jenner, 1749–1823. Foto: TT

Han berättar historien om den unga läkaren Edward Jenner som arbetade på landsbygden i England i slutet av 1700-talet. Jenner hade i många år hört talas om att mjölkerskor inte kunde få smittkoppor om de redan hade smittats av ko-koppor, en infektionssjukdom hos kor som kan sprida sig till människor i form av blåsor på händerna.

– För att testa om det verkligen stämde förde han in material från en mjölkerskas ko-koppa i huden på sin trädgårdsmästares åttaårige son James Phipps. Det fanns två olika metoder att göra detta på: antingen rispa i skinnet och gnugga in pulveriserade koppor eller vätska från koppor, eller picka försiktigt med en lansett som doppats i vätska från en koppa. Pojken fick feber och lite ont i sin armhåla, men tillfrisknade sen. Två månader senare varioliserade han pojken på brukligt vis – det vill säga upprepade proceduren, men med material från en smittkoppa i stället. När pojken inte utvecklade det sedvanliga enda smittkoppsutslaget förstod Jenner att något från ko-kopporna gav pojken immunitet mot smittkoppor, säger Klas Kärre.

Annons

Den revolutionerande ”upptäckten” – som folkmedicinen och boskapsskötarna ju redan kände till – reproducerades och dokumenterades av Jenner, och i 1800-talets början spred sig tekniken snabbt över hela världen.

Von Behring och hans medhjälpare överförde blodserum från tillfrisknade immuna till insjuknade.

1967 sjösatte WHO The Smallpox Eradication Programme för att utrota smittkoppor i de delar av världen där smittan fortfarande fanns kvar, och 1980 kunde man proklamera att världen var fri från smittkoppsviruset.

Men antikropparna, som låg bakom skyddet som kokoppsinfektionen gav mot smittkoppsinfektionen, eftersom virusen var tillräckligt lika, skulle inte upptäckas förrän 100 år efter Jenners experiment.

Katherina Aguilera, biomedicinsk analytiker på Danderyds sjukhus, överför plasman från blodprovet till 30 mindre rör.
Katherina Aguilera, biomedicinsk analytiker på Danderyds sjukhus, överför plasman från blodprovet till 30 mindre rör. Foto: Zachary Roberts
Annons

1901 gick det första Nobelpriset i medicin till den tyske läkaren och bakteriologen Emil von Behring för det som kan sägas vara upptäckten av antikropparna.

– Den belönade forskningen gick ut på att behandla effekterna av de sjukdomsframkallande toxiner som utsöndras av bakterier som orsakar antingen difteri eller mjältbrand. Von Behring och hans medhjälpare överförde blodserum – det som är kvar av blodet när man avlägsnat blodkroppar och koagulationsproteiner – från tillfrisknade immuna till insjuknade. När de sjuka blev friska förstod man att serumet innehåller något som kan neutralisera toxiner och därmed behandla de sjukdomar toxinerna ger upphov till. Detta något gavs namnet antikroppar, berättar Klas Kärre.

Upptäckten väckte nya frågor. Vad är antikroppar för sorts kemiska ämnen, hur ser de ut och hur fungerar de? Under 1920-talet visade man att antikropparna i blodet måste vara proteiner. Samtidigt pågick forskning om var antikroppar produceras och hur smittämnen kan sätta i gång produktionen av dem.

Annons

B-celler producerar färdiga antikroppar redan innan smittämnet har kommit in i kroppen.

Den svenska forskaren Astrid Fagreus visade i slutet av 1940-talet att antikroppar produceras av så kallade plasmaceller i bland annat blod och lymfknutor. Senare skulle det visa sig att dessa plasmaceller utgör ett sent mognadsstadium av immunförsvarets B-celler. Kring mitten av 1900-talet klarnade också den stora frågan om hur produktionen av antikroppar initieras, genom en revolutionerande teori som kom att lägga grunden till hela den moderna immunologin.

– Tidigare hade man trott att smittämnet på något sätt utgör en mall som kan användas för att skapa antikroppar och sätta i gång deras produktion i kroppen. Men nu kunde man visa att den hypotesen var helt fel. B-celler producerar färdiga antikroppar redan innan smittämnet har kommit in i kroppen. Genom att det i förväg finns en stor mängd olika antikroppar som tillverkats på ett delvis slumpartat sätt, så lyckas kroppen alltid ha åtminstone några antikroppar som binder tillräckligt bra till det smittämne som råkar infektera oss, berättar Klas Kärre.

Annons
Under dessa huvar överförs plasman från större provrör till 30 olika mindre rör.
Under dessa huvar överförs plasman från större provrör till 30 olika mindre rör. Foto: Zachary Roberts

När smittämnet kommer in i kroppen hittas det av just den antikropp som råkar binda till det. Eftersom antikroppen sitter fast på B-cellen som producerat den, så känner B-cellen av att ett smittämne har bundit till dess antikropp. Detta aktiverar B-cellen att börja dela på sig och bilda mängder av dotterceller i en klon som alla producerar den specifika antikroppen.

Dessa B-celler förvandlas sedan till plasmaceller, antikroppsfabriker vars viktigaste uppgift är att producera antikroppar.

Antikroppar kan hjälpa till i kampen mot smittämnena på många olika sätt: de kan neutralisera mikrober, och de kan hjälpa andra delar av immunförsvaret att förgöra den invaderande mikroben.

Upptäckten utgör grunden för all modern forskning kring immunitet och vacciner.

Annons

På några veckor bildas det miljontals plasmaceller som kan bilda kopiösa mängder av exakt de antikroppar som kan bekämpa och eliminera smittämnet. Under infektionens gång kan det dessutom uppstå mutationer i de antikroppsproducerande B-cellerna som förändrar deras antikroppar en aning, och de som binder allra bäst till smittämnet väljs nu ut för att fortplanta sig och bilda nya kloner genom ytterligare celldelningar.

Undersköterskan Anna Weimer tar blodprov på Karin Ström på Danderyds sjukhus.
Undersköterskan Anna Weimer tar blodprov på Karin Ström på Danderyds sjukhus. Foto: Zachary Roberts

När detta är klart, överlever en del B-celler med kapaciteten att tillverka stora mängder starkt bindande antikroppar. De kallas minnesceller, och nästa gång man drabbas av samma smittämne sätter de snabbt i gång och spottar ur sig produktförädlade, högspecialiserade antikroppar.

Annons

– Infektionen kan därmed kväsas i sin linda vid nästa smittotillfälle – man har blivit immun mot den. Allt detta kallas ”de utvalda klonernas teori” och belönades med Nobelpris 1984. Upptäckten utgör grunden för all modern forskning kring immunitet och vacciner, säger Klas Kärre.

Nyhetssajternas rubriker tillkännager att de preliminära resultaten från första veckan på Danderyds antikroppsstudie, där mitt blodprov är ett av 527, visar att runt 20 procent av deltagarna har antikroppar mot covid-19.

Jag läser om utdömda antikroppstest, som människor ändå är villiga att betala åtskilliga hundralappar för, desperata efter att få svar. Även jag vill ha svar, och svaret jag vill ha är givetvis att jag har antikroppar, även om vi inte vet om det ger immunitet.

Dessa antikroppar kanske har en blygsam effekt, eller så räcker de för att dämpa infektionen så mycket att den blir lindrigare i symptom

Att ha antikroppar kan nämligen inte likställas med att vara immun. Idealsituationen är att immunförsvaret efter genomgången rejäl infektion har bildat tillräckligt många minnesceller, som dessutom har genomgått en förädling, det vill säga ökat bindningsstyrkan till smittämnet. Då finns det ett immunologiskt minne med bra kvantitet och kvalitet, som kan kväsa en ny infektion snabbt innan den resulterar i sjukdom.

Annons

Problemet är att utvecklingen av bra antikroppar är en process som sker gradvis, och ibland krävs flera infektioner i rad för att detta ska ske.

– Det är mycket möjligt att man vid olika tillfällen under den resans gång har antikroppar som kan mätas med ett visst test, men som inte räcker till för att helt förhindra ny infektion. Dessa antikroppar kanske har en blygsam effekt, eller så räcker de för att dämpa infektionen så mycket att den blir lindrigare i symptom, varaktighet och smittsamhet, vilket ju i och för sig är bra, säger Klas Kärre.

– Men risken för att man på detta sätt utvecklar mätbara antikroppar som ger en blygsam eller partiell immunitet är nog särskilt stor om infektionen man har är mycket lindrig eller till och med asymptomatisk, och så verkar det ju ofta vara med detta virus, fortsätter Klas Kärre.

Man kan också tänka sig att en del människor klarar av att bekämpa infektionen utan antikroppssvar.

Samtidigt diskuteras resultaten av antikroppstest just nu. WHO rapporterade häromveckan att det ser ut som om färre människor i världen än man trodde har antikroppar mot covid-19. Men betyder det att lika få har varit smittade?

Annons

Nej, inte nödvändigtvis, menar Klas Kärre.

– Dels kan det finnas falskt negativa provsvar, framför allt från vissa snabbtester, det vill säga man får inget utslag fast man har utvecklat antikroppar. Men man kan också tänka sig att en del människor klarar av att bekämpa infektionen utan antikroppssvar, genom andra delar av sitt immunförsvar, särskilt den medfödda första försvarslinjen. Det finns redan flera exempel på detta beskrivna i vetenskapliga artiklar. Frågan nu är hur vanligt detta är, och framför allt, vad innebär det för de individernas framtida immunitet och bidrag till flockimmuniteten?  

– Även om denna motståndskraft är begränsad och inte representerar "riktig immunitet", så kanske den räcker även nästa och nästa gång som dessa individer blir smittade, och då kommer ju detta att bidra till flockimmuniteten. Här krävs det fler studier av dem som testar positivt för virus utan att de utvecklar symptom, eller bara lindrig sjukdom.

Foto: Zachary Roberts
Annons

Nästa dag plingar det äntligen till i telefonen från sll.se. Pulsen ökar. ”Vid detta blodprovstillfälle visar testet inga tecken på att du har utvecklat antikroppar (IgG) mot sars-cov2, dvs inga tecken på immunsvar för covid-19.”

Jag har åkt tunnelbana till jobbet varje dag, men hållit avstånd och tvättat händerna tills de blöder. Sveriges strategi verkar fungera, åtminstone på mig. Alternativt har min kropp bekämpat sjukdomen utan hjälp av något större antikroppssvar.

Men att testet skulle vara falskt negativt verkar mindre troligt. I alla fall om man får tro Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik, som är projektledare för det nya KTH-testet. Hennes labb har sysslat med antikroppar sedan 2003 och var mitt uppe i ett annat forskningsprojekt när de valde att ställa om för att göra ett antikroppstest inriktat på sars-cov-2.

– Ett virus består av många olika molekylstrukturer, och varje molekylstruktur kan binda en specifik sorts antikropp. Testet som vi använder i Community-studien på Danderyds sjukhus kan hitta antikroppar mot många olika molekylstrukturer hos sars-cov-2, berättar Sophia Hober.

Annons

Eftersom vi följer våra deltagare över ett år kan vi också studera hur immunförsvaret utvecklar sig vid detta nya virus.

Vissa andra test som finns på marknaden just nu ger ett positivt svar om man hittar antikroppar mot endast ett av virusets proteiner. Men eftersom olika virus ibland har gemensamma strukturer skulle det kunna betyda att man har blivit angripen av ett virus som liknar sars-cov-2, till exempel ett annat coronavirus. Alltså skulle de enklare testen i teorin kunna ge ett positivt svar om personen haft ett äldre coronavirus.

– Nu har vi gallrat fram 5-10 antikroppar som är de allra mest specifika för just det här viruset. För att få ett positivt svar i vårt test krävs det att man har antikroppar mot minst två av virusets proteiner, säger Sophia Hober.

Parallellt med testningen av Danderyds personal pågår en validering av testet som görs på blod från 100 patienter med bekräftad covid-19, där det ju bör finnas antikroppar, och blod från 400 patienter från 2019 och bakåt, där det inte kan finnas några antikroppar. Än så länge har varje test prickat rätt – positivt när det kom från covid-19-patienter, och negativt när det kom från blod från 2019 – vilket är avsevärt bättre än de andra test som finns på marknaden.

Annons

Cytokiner är signalämnen som kan aktivera eller hämma immunförsvarets celler.

Charlotte Thålin.
Charlotte Thålin. Foto: Zachary Roberts

Läkaren och forskaren Charlotte Thålin är ansvarig för studien på Danderyds sjukhus. Hon var mitt i ett forskningsprojekt om cancermarkörer som fick avbrytas på grund av covid-19. Det tomma labbet, fullt utrustat med personal och centrifuger, i kombination med Danderyds sjukhus 3 600 anställda, blev en utmärkt arena för KTH:s nya test. När vi kommer dit råder full aktivitet. Blodproven centrifugeras i tio minuter för att plasman ska skiljas från blodkropparna. Plasman överförs sedan till 30 små rör, som skickas vidare för antikroppsanalys.

– Projektet växte snabbt med hjälp av närmare 20 medarbetare, säger Charlotte Thålin när vi möter henne i labbet.

Annons

Det främsta syftet med studien är att testa, utvärdera och utveckla det nya KTH-testet. Parallellt med detta kommer forskarna att titta på hur stor andel av de anställda med milda eller inga symptom som har utvecklat antikroppar, samt hur stor andel av de med milda eller inga symptom som verkar utveckla immunitet.

– Det ska bli mycket intressant att se huruvida grad av exponering mot viruset korrelerar till antikroppssvar. En del av oss arbetar inte med patienter alls, och en del av oss befinner oss nästan dagligen i vad som skulle kunna vara en luftburen smitthärd. Eftersom vi följer våra deltagare över ett år, och potentiellt även längre, kan vi också studera hur immunförsvaret utvecklar sig vid detta nya virus, säger Charlotte Thålin.

I den febrila jakten på antikroppstest är det lätt att tro att antikropparna är vårt enda hopp i kampen mot covid-19. Men antikropparna är, som vi tidigare har varit inne på, inte allena avgörande för infektionsbekämpning och immunitet.

Andra delar av immunförsvaret kan bidra dels till att man blir frisk efter infektionen, men också till att man blir immun. Dessutom kan dessa delar av immunförsvaret sannolikt bidra till den svåra sjukdomsbild som en del patienter utvecklar, så kallad cytokinstorm. Klas Kärre förklarar.

Annons

– En cytokinstorm innebär en enormt stark immunreaktion, så stark att den orsakar skador på normala celler i ett eller flera olika organ i kroppen, exempelvis lungorna. Cytokiner är signalämnen som kan aktivera eller hämma immunförsvarets celler. De skall normalt driva immunförsvaret i en viss riktning på ett fast och kontrollerat sätt – dämpa eller stimulera, säger Klas Kärre.

Antikroppens struktur kartlades slutgiltigt under 1960-talet och Nobelprisbelönades 1972.
Antikroppens struktur kartlades slutgiltigt under 1960-talet och Nobelprisbelönades 1972. Foto: Zachary Roberts

Denna storm i immunsystemet har tidigare iakttagits hos vissa cancerpatienter som får behandling med immunterapi, och här har cancerforskningen bidragit med kunskap om hur tillståndet kan behandlas med ytterligare läkemedel som blockerar cytokinerna.

Klas Kärre, som själv forskar inom tumörimmunologi och är ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, följer noga forskningen om hur dessa cytokinblockerande läkemedel fungerar för covid-19-patienterna.

Annons

– Dessa läkemedel prövas nu på covid-19-patienter i studier världen över. Den viktiga frågan är om man kan dämpa den farliga immunreaktionen utan att hämma försvarsreaktionerna mot viruset så mycket att det sprider sig mer i lungor och övriga delar av kroppen.

Från andra studier om antikroppar mot sars-cov-2, huvudsakligen från Kina och Italien, vet man att antikroppar börjar produceras inom en knapp vecka från infektionstillfället, och sedan produceras i flera veckor, eller till och med månader, efter insjuknandet.

Nu pågår flera kontrollerade undersökningar, även i Sverige, så vi bör snart ha ett svar om det fungerar.

Kan vi då tappa de tillfrisknade på blod och ge till de sjuka, ungefär som von Behring gjorde i den forskning som belönades med det första Nobelpriset i medicin?

– Kinesiska läkare gjorde detta redan för flera månader sedan och såg en del positiva resultat, men detta genomfördes inte som kontrollerade prövningar – där man har en kontrollgrupp som får en annan behandling men är lika i övrigt – och då blir slutsatserna högst osäkra. Nu pågår flera kontrollerade undersökningar, även i Sverige, så vi bör snart ha ett svar på om det fungerar.
Klas Kärre är försiktigt optimistisk. Han tror att detta kan påverka förloppet om man ger det tidigt till medelsvårt sjuka patienter.

Annons

– En nackdel är att det kan bli logistiskt svårt att få tillräckliga mängder blodplasma, och att effekten varierar beroende på blodgivaren.

Anna Weimer var en av de många undersköterskor på som tog blodprov på deltagarna i studien på Danderyds sjukhus.
Anna Weimer var en av de många undersköterskor på som tog blodprov på deltagarna i studien på Danderyds sjukhus. Foto: Zachary Roberts

Ett alternativ är massproducerade och kvalitetssäkrade antikropps-läkemedel. Forskning på sådana pågår också, bland annat i Sverige, men som med alla nya läkemedel skulle de ta minst ett år att kvalitetssäkra.

– Det är liknande orsaker som gör att det tar tid att få fram ett vaccin. Att utveckla ett vaccin kan en kompetent och väl förberedd forskargrupp göra på några veckor eller månader, men att säkerställa vaccinets säkerhet och effekt tar i regel flera år, säger Klas Kärre.

Jag får gå vidare i coronaovissheten. Väldigt lite i naturen är binärt och medicin är ingen exakt vetenskap. Kanske har jag de eftertraktade antikropparna när jag testas igen om tre månader. Kanske är vi då närmare svaret på frågan vad antikroppar mot sars-cov-2 faktiskt betyder i fråga om skydd.

Termen immunitet kommer från latinets immunitas, och betydde i det antika Rom att man var undantagen från att betala skatt och utföra allmänna tjänster. Undantagen från covid-19, undantagen från detta undantagstillstånd – det är drömmen som hägrar för oss alla.

Källor förutom Klas Kärre:

Arthur Boylston – The origins of inoculation

Stefan Riedel – Edward Jenner and the history of smallpox and vaccination

Klas Kärre.

Foto: Zachary Roberts

Klas Kärre förklarar klonal selektion.

Foto: Zachary Roberts

Edward Jenner, 1749–1823.

Foto: TT

Katherina Aguilera, biomedicinsk analytiker på Danderyds sjukhus, överför plasman från blodprovet till 30 mindre rör.

Foto: Zachary Roberts

Under dessa huvar överförs plasman från större provrör till 30 olika mindre rör.

Foto: Zachary Roberts

Undersköterskan Anna Weimer tar blodprov på Karin Ström på Danderyds sjukhus.

Foto: Zachary Roberts
Foto: Zachary Roberts

Charlotte Thålin.

Foto: Zachary Roberts

Antikroppens struktur kartlades slutgiltigt under 1960-talet och Nobelprisbelönades 1972.

Foto: Zachary Roberts

Anna Weimer var en av de många undersköterskor på som tog blodprov på deltagarna i studien på Danderyds sjukhus.

Foto: Zachary Roberts