Annons

”Därför är M/KD-budget skadlig för jämställdhet”

Partier som tar jämställdhet på allvar bör se till att den budget man röstar på eller släpper fram i onsdagens budgetomröstning inte leder till ökad ojämställdhet. Moderaternas och Kristdemokraternas förslag innebär att Jämställdhetsmyndigheten riskerar att läggas ned, skriver Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby.

Under strecket
Publicerad

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i sin budgetreservation att Jämställdhetsmyndigheten ska avskaffas för att spara mellan 40 och 78 miljoner kronor årligen fram till 2021, skriver artikelförfattaren.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Clara Berglund.

Foto: Pressbild Bild 2 av 2

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i sin budgetreservation att Jämställdhetsmyndigheten ska avskaffas för att spara mellan 40 och 78 miljoner kronor årligen fram till 2021, skriver artikelförfattaren.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i sin budgetreservation att Jämställdhetsmyndigheten ska avskaffas för att spara mellan 40 och 78 miljoner kronor årligen fram till 2021, skriver artikelförfattaren.
Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i sin budgetreservation att Jämställdhetsmyndigheten ska avskaffas för att spara mellan 40 och 78 miljoner kronor årligen fram till 2021, skriver artikelförfattaren. Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | JÄMSTÄLLDHET

Mycket talar för att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation kommer att vinna onsdagens budgetomröstning i riksdagen. Enligt sin reservation vill partierna lägga ned Jämställdhetsmyndigheten och förstärka jobbskatteavdraget. Trots att jämställdhet var den tredje viktigaste frågan för väljarna och trots att behovet av jämställdhetsreformer är stort vill man montera ned förvaltningen av jämställdhetspolitiken och öka den ekonomiska ojämställdheten.

Hur ska kvinnors höga sjukskrivningstal minskas? Vad behöver göras för att förebygga sexualbrott så vittnesmålen från #MeToo-året inte var förgäves? Vilka insatser krävs för att minska skillnaderna mellan pojkars och flickors skolresultat? Dessa avgörande problem kan inte lösas med den typ av tidsbegränsade projekt och isolerade insatser som länge kännetecknat jämställdhetsarbetet. Istället krävs en sammanhållen, strategisk och långsiktig jämställdhetspolitik.

Annons
Annons

Med denna vetskap har Sveriges Kvinnolobby, flera statliga utredningar och en lång rad experter länge arbetat för att en myndighet som kan verkställa, samordna, stödja och följa upp jämställdhetspolitiken ska etableras. Sverige har också fått kritik från FN:s Kvinnokommitté för att vi har levt upp till Kvinnokonventions krav om använda alla till buds stående medel som lagstiftning och administrativa ordningar för att förverkliga kvinnors mänskliga rättigheter.

Den 1 januari 2018 var det dags. Jämställdhetsmyndigheten öppnade äntligen portarna. Men som vi som arbetar med kvinnors rättigheter vet så möter strukturellt jämställdhetsarbete alltid motstånd. Myndigheten har inte ens hunnit fira sin ettårsdag och är fortfarande under uppbyggnad, men är redan nedläggningshotad. Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i sin budgetreservation att Jämställdhetsmyndigheten ska avskaffas för att spara mellan 40 och 78 miljoner kronor årligen fram till 2021. Partiet vill alltså montera ned den myndighet som fått i uppdrag att se till att jämställdhetsarbetet ska leda till resultat och återgå till en ordning där jämställdhet är det enda politikområde som saknar en förvaltningsmyndighet.

Pengarna vill Moderaterna bland annat använda för att finansiera en förstärkning av jobbskatteavdragen. Det är en ekonomisk politik som är direkt skadlig för jämställdheten. Tidigare jobbskatteavdrag som infördes av alliansregeringen har gynnat män mer än kvinnor. Eftersom män tjänar mer har avdragen trots en viktning med högre procentuellt avdrag för lägre inkomster inneburit att större avdrag i kronor har betalats ut till män.

Annons
Annons

Clara Berglund.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

Jobbskatteavdraget har även inneburit mindre skatteintäkter och därmed lägre finansiering till offentliga tjänster – områden som kvinnors ekonomiska självständighet är starkt beroende av. Därutöver är jobbskatteavdragen också orsaken till att en skatteklyfta har växt fram mellan förvärvsarbetande och pensionärer. Även höjningen av gränsen för när personer ska betala statlig skatt, den så kallade brytpunkten, förväntas gynna män mer än kvinnor.

För att öka jämställdheten krävs att skatteförändringar utformas på ett sätt som utjämnar ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Det finns ingenting som tyder på att Moderaternas nya jobbskatteavdrag skulle ha en sådan effekt.

Sveriges Kvinnolobby tar inte ställning för något partis budget, men förväntar sig att alla partier som tar jämställdhet på allvar ser till att den budget man röstar på eller släpper fram i onsdagens budgetomröstning inte leder till ökad ojämställdhet.

Clara Berglund
generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

Clara Berglund.
Clara Berglund. Foto: Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons