Annons

”Därför är språktest en dålig idé”

Hur definierar man vilka språkliga kunskaper som behövs för att vara medborgare? Vi menar att detta inte går. Istället verkar språktest för medborgarskap handla om det symboliska värdet av att ställa krav på en viss grupp i samhället, skriver språkforskarna Maria Rydell och Tommaso Milani.

Under strecket
Publicerad

Maria Rydell och Tommaso Milani.

Foto: PrivatBild 1 av 1

Maria Rydell och Tommaso Milani.

Foto: PrivatBild 1 av 1
Maria Rydell och Tommaso Milani.
Maria Rydell och Tommaso Milani. Foto: Privat

DEBATT | MEDBORGARSKAP

I den överenskommelse som stiftats mellan S, MP, C och L i dagarna har det framkommit att den nya regeringen kommer att föreslå ett språktest och ett samhällsprov för nya medborgare. Vi som flerspråkighetsforskare och språkvetare är djupt oroade över denna utveckling.

Att lära sig svenska är självklart viktigt. I språklagen, som i år fyller 10 år, lyfts fram att ”var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska”. För att uppnå det är det viktigt att satsa på kvalitativ språkundervisning, lärarutbildning och goda förutsättningar för både lärare och elever. Det finns inget vetenskapligt bevis som tyder på att ett språktest för medborgarskap gynnar vuxna invandrares språkinlärning.

Annons
Annons

Dagens testforskning lyfter fram att för att test ska ha bra kvalité behöver man definiera vad det är man ska testa. Man måste också kunna argumentera för hur proven används, dess konsekvenser och att testtagare blir rättvist bedömda. Hur definierar man vilka språkliga kunskaper som behövs för att vara medborgare? Vi menar att detta inte går och att ett sådant prov saknar validitet, vilket är en grundläggande testkvalitet.

Förespråkarna för språktest lyfter ofta fram att många andra länder använder sig av språktest för medborgarskap. Det stämmer. Men tittar man närmare på hur det ser ut kan man konstatera att den språkliga nivå som är satt på språktest varierar. Språktest för medborgarskap handlar alltså inte i huvudsak om språkanvändning och vad som behövs språkligt för att tillgodose sina rättigheter och skyldigheter som medborgare. Istället verkar språktest för medborgarskap handla om det symboliska värdet av att ställa krav på en viss grupp i samhället.

Vad innebär då ett språktest för medborgarskap? Främst innebär det att man använder språkkunskaper för att skilja mellan människor i ett samhälle och i slutändan, vilka rättigheter olika personer ges tillgång till.

Som flerspråkighetsforskare är vi även oroade över den syn på språkinlärning som förslaget bygger på. Vi har de senaste åren sett en ökad kravdiskurs i relation till invandrare i Sverige med ord som ”utbildningsplikt” och ”språkplikt” och nu senast, ett språktest för medborgarskap. Det bygger på en tanke om att språkinlärning bara handlar om individens vilja och ansträngningar och att det skulle finnas ett problem med bristande motivation att lära sig svenska. Att så skulle vara fallet är inget vi har sett i den forskning som finns om vuxnas andraspråksinlärning i Sverige. I stället påverkas andraspråksinlärning av en mängd olika faktorer så som tidigare skolbakgrund, vana att studera språk, ålder, tillgång till kvalitativ språkundervisning och möjlighet att använda språket. En livssituation som är psykiskt stressande kan påverka språkinlärning negativt. Ur det perspektivet rimmar den hårdare migrationspolitiken med tillfälliga uppehållstillstånd som nu förlängs illa med att ställa ökade krav på språkinlärning.

Diskussionen om att införa språktest för medborgarskap är ingen ny företeelse utan har föreslagits vid återkommande tillfällen. Möjligheten till att införa språktest för medborgarskap har också utretts i en statlig utredning 1999. Då fastslogs att språkkunskaper är viktiga för integration men att ett språktest för medborgarskap inte var lösningen, eftersom förutsättningar att lära sig svenska varierar av skäl som den enskilde ofta inte råder över (SOU 1999:34). Utredningen fastslog även att språkinlärning främst är en fråga för utbildningsväsendet.

Vi menar att detta fortfarande är den riktiga hållningen.

Maria Rydell
doktor i nordiska språk vid Stockholms universitet och lektor i svenska som andraspråk Högskolan Dalarna
Tommaso Milani
professor i flerspråkighet, Göteborgs universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons