Annons

Viktor Lundquist:Därför behövs ett nationellt cybersäkerhetscenter

Cyberförsvar är nödvändig del i uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret.

Under strecket
Publicerad
Ett adekvat cyberförsvar är en förutsättning för att kunna skydda centrala institutioner i samhället.
Ett adekvat cyberförsvar är en förutsättning för att kunna skydda centrala institutioner i samhället. Foto: Johan Nilsson/TT

I förra veckan kom ett synnerligen välkommet besked. Regeringen ämnar inrätta ett nationellt cybersäkerhetscenter, och det redan under 2020.

Beslutet kommer inte en dag för tidigt, men istället för att diskutera huruvida liknande insatser borde skett långt tidigare kan man nu konstatera att regeringen åtminstone verkar förstå och ta cyberhotet och riskerna kring informationsteknologi på allvar.

I en debattartikel skriver inrikesminister Damberg, försvarsminister Hultqvist och finansmarknads- och bostadsminister Bolund om hur Sverige dagligen utsätts för allvarliga cyberattacker, som på sikt riskerar att skada vårt samhälle och vår demokrati.

Annons

Stora ord – men knappast en dramaturgisk överdrift.

Det finns en tendens bland gemene man att misstolka eller missförstå cybersäkerhet och skydd av informationsteknologi som att det främst skulle handla om vikten av ett tillräckligt starkt lösenord för att skydda den egna e-posten och kanske i värsta fall person- och bankuppgifter från privata hackare.

Och även om denna typ av brott också är allvarlig, och givetvis måste bekämpas, så handlar adekvat cyberförsvar primärt om något mycket större än så.

Idag kommer det allvarligaste cyberhotet från stater eller aktörer med stöd från stater, och dessa operationer kan i vissa fall liknas vid en slags krigföring mot Sverige. Speciellt då det handlar om välplanerade attacker mot exempelvis vår energiförsörjning eller banksektor.

Att attackerna inte sällan är kopplade till stater innebär att det finns mycket resurser bakom, något som kräver mycket av oss som utsatt land.

Sverige är ett av världens mest utvecklade och digitaliserade länder, vilket i grunden är något positivt. Men det gör oss också sårbara. Centrala myndigheter har sedan en lång tid tillbaka varnat för Sveriges utsatthet.

I Säpo:s årsrapport för 2018 beskriver Säkerhetspolischef Klas Friberg hur andra stater, såsom Ryssland, nyttjar cyberoperationer för att skaffa sig ett övertag och kunna destabilisera andra länder.

Man beskriver också hur Kina utför cyberangrepp i så stor omfattning att det riskerar att få konsekvenser för säkerheten i Europa.

Man efterlyser förebyggande insatser, både i form av praktisk reducering av sårbarheter, men också ett bättre säkerhetsmedvetande bland företag och myndigheter. Även Must konstaterar att den generella säkerhetsnivån för Sveriges informationssystem är för dålig och inte proportionerlig mot det växande cyberhotet.

Det kommande cybersäkerhetscentret bör alltså inte ses som någon slags angenäm bonussatsning, utan snarare som ett nödvändigt svar på det faktiska hotet mot Sverige.

Positivt är också att man förankrar centret hos de aktörer som har bäst kunskap och erfarenhet i frågan, nämligen MSB, Försvarsmakten, FRA och Säpo.

Utöver dessa lyfter man även hur andra berörda myndigheter, samt näringslivet och Sveriges kommuner och landsting, ska komma att inkluderas i uppbyggandet av det nationella cybersäkerhetscentret.

Också detta är helt rätt. Sverige har flera enormt framgångsrika och innovativa företag, som behöver all hjälp de kan få rörande att skydda deras verksamhet från utländska intressen.

Än är ingenting klart, och hur framgångsrikt cybersäkerhetscentret faktiskt blir återstår att se. Men att regeringen nu verkar ta cyberhotet på allvar är bra.

VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet och projektledare på tankesmedjan Frivärld.

Annons
Annons

Ett adekvat cyberförsvar är en förutsättning för att kunna skydda centrala institutioner i samhället.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons