Därför blev 80-årige Rudolf i Dresden högerpopulist

Dresden i forna Östtyskland beskrivs som ett av de mest främlingsfientliga fästena i Europa. SvD har träffat den konservative 80-årige ingenjören som gick från Angela Merkel till högerpopulistiska AfD efter flyktingströmmen 2015.

– Jag värnar vår tyska kultur och nu hotas den, säger han.

Uppdaterad
Publicerad
Rudolf Rösch.
Rudolf Rösch. Foto: Jonas Fröberg

 

DRESDEN Den 80-årige Rudolf Rösch lutar sig tillbaka i favoritfåtöljen hemma i trerumslägenheten i Dresden. Bakom honom bågnar bokhyllorna med böcker av världsförfattare.

– Franz Kafka och Thomas Mann är mina favoriter.

Han var aktiv aktiv medlem i kristdemokratiska CDU fram till för tre år sedan.

Nu röstar han på högerpopulistiska AfD.

– Jag värnar den tyska kulturen. Allt vad vi byggt upp kan nu förstöras när det kommer så många flyktingar. Angela Merkel har dragit alldeles för mycket åt vänster.

Han som jobbat som ingenjör och programmerare och har bott här med sin fru sedan huset byggdes 1971. I området har han bott i hela livet.

Nu har hans hemstad seglat upp som en symbol för högerpopulismen i Östeuropa. Speciellt sedan 2014 när den främlingsfientliga så kallade Pegidarörelsen startade.

Högerpopulistiska och främlingsfientliga Alternativ för Tyskland (AfD) blev här i delstaten Sachsen i riksdagsvalet 2017 det största partiet med 27 procent av rösterna, och blev därmed knappt större än regeringsbärande CDU.

Rudolf Rösch är en av få AfD-väljare som vill utveckla sina tankar för media, efter att en tysk journalistkollega som är avlägsen släkting till honom förmedlat kontakt med SvD.

–Ta en kaka!, säger han.

Han beskriver sig som konservativ och nationellt sinnad.

Annons

– Men jag är inte nationalistisk. Jag tänker på hur mina förfäder byggt upp den kultur vi har i dag och nu hotas den.

Det var i samband med det stora flyktingmottagandet 2015 han gick ur CDU. Nu misstror han Angela Merkel som han tidigare beundrade.’

Jag röstar på AfD och står för 90 procent av det de tror på, men inte deras rysslandsvänlighet och jag är inte medlem.

– Jag röstar på AfD och står för 90 procent av det de tror på, men inte deras rysslandsvänlighet och jag är inte medlem.

Pegida-anhängare demonstrerar i Dresen i oktober.
Pegida-anhängare demonstrerar i Dresen i oktober. Foto: Oliver Killig / AP

AfD grundades 2013 som ett EU- och eurokritiskt protestparti. Efter det stora flyktingmottagandet 2015 plockade partiet snabbt upp främlingsfientliga stämningar.

Det blev öppet invandrings- och islamkritiskt. Och växte. Speciellt här i Sachsen.

Annons

Samtidigt växte också rörelsen Pegida, Patriotiska européer mot islamiseringen av västerlandet. Den bildades i Dresden i oktober 2014 och ännu hålls massmöten där man skanderar ”Lügenpresse” (lögnarpress) om traditionella medier och ”Volksverräterin”(folkförrädare) om förbundskansler Angela Merkel.

Pegida är starkt främlingsfientligt och antimuslimskt.

– Jag har varit på möten, säger Rudolf Rösch och nickar stilla.

Vi närmar oss anledningen till att han tagit på sig sin beige jacka och gått de 20 minuterna ner till stan och deltagit.

– Det är kardinalfrågan. Det finns människor som har en nationell identitet. Jag tillhör dem. Jag vill att vi förblir tyska. Vi har inget emot dig från Sverige eller någon från USA. Men de flyktingar som kommer nu har främmande kultur. De förstår inte den tyska kulturen, säger han.

– Vi vill något annat än vad Berlin vill här i Dresden. Politikerna i Bundestag i Berlin lyssnar inte på oss. De pratar med ett oändligt ordsvall men åstadkommer inget som vi vill.

I maj är det val till EU-parlamentet och delstatsval i Sachsen, Thüringen och Brandenburg – alla gamla östländer.

Annons

– Det är mindre aktivitet på gatorna nu. Men vet du: jag tror att AfD får ännu fler röster. Folk knyter nävarna i fickorna i tysthet.

Strax under ytan ligger arvet från tidigare Väst- och Östtyskland. Rudold Rösch som år född 1938 var med om både nazismen och kommunismen.

– Jag har alltid varit konservativ och var oppositionell i tysthet och inte medlem i det statsbärande SED-partiet. Det gjorde att jag aldrig kunde göra karriär.

Men en viktig skillnad var att det i gamla DDR bara fanns ett fåtal utländska medborgare som var arbetskraftsinvandrare från Kuba, Vietnam och Kina. I tidigare Västtyskland fanns betydligt fler invandrare.

Rudolf Rösch menar att det gjorde att flyktingströmmen upplevdes som så mycket större här.

Han återkommer till sin starka nationalkänsla och berättar om att han sett utsatta stadsområden i gamla Västtyskland med hög andel invandrare och sociala problem på tv.

– Det vill jag inte ha här. Därför går jag till AfD.

Han säger att han nu hoppas på en ny bred stark högervåg i Europa.

– Den nya högern blir viktig motvikt. Här i Tyskland har vi AfD och ni har Sverigedemokraterna.

Annons

Han slår vänligt ut med armen.

– Ta fler kakor!

Framför oss ligger ett fat med hembakta kakor som hans fru sedan 58 år, har bakat.

Julian Gopffarth.
Julian Gopffarth. Foto: Privat

En annan med perspektiv på Dresden är Julian Göpffarth, doktorand i Europeiska studier vid Europeiska institutet på London School of Economics. Första halvåret 2018 studerade han plats i Dresden den nya populistiska högervågen. Han ser tre faktorer till att den vuxit sig stark där.

– Det finns täta band mellan AfD, Pegida och konservativa grupper av bildade medborgare, säger han och fortsätter:

– De bildar bas för en kultur där argument från extremhögern är mer accepterat.

Han ger exempel att både det liberala FDP och CDU:s konservativa grenar har tät kontakt med AfD i Dresden, något som normaliserat partiet.

Annons

Det finns inga kvantitativa studier hur vanlig akademisk medelklass är bland AfD-väljare, men Julian Göpffarth säger att det är vanligare än man tidigare trott. I dag är den högerpopulistiska rörelsen den som lyckats mobilisera flest väljare i högre samhällsskikt.

Han pekar också på traumatiska händelser i Dresdens och Sachsens historia som förklaring till högerpopulismen.

– De har en patriotisk hemkänsla präglad av 1800-talets romantiska nationalism, bombningarna av staden 1945 och även mindervärdeskänsla gentemot gamla Västtyskland efter 30 år av stängt Östtyskland.

Han pekar på att immigranter och flyktingar blir en symbol för en stor rädsla att hemkänslan och den tyska kulturen kan försvinna.

– Västtyska städer ses ofta som multikulturella dystopier där tysk kultur försvunnit. Rasistiska åsikter samsas med vurmen för tysk kultur.

Han pekar också på att Dresden har en lång tradition av ett konservativt civilsamhälle under DDR-tiden som resulterade i lokala protester mot socialistregimen.

– Det förklarar att många gamla mänskliga rättighetsaktivister under DDR-tiden faktiskt nu är aktiva på yttersta högerkanten.

Annons

– Nu blir delstatsvalen i höst viktiga. Det ser ut som om AfD får starka resultat och det kan i förlängningen hota den känsliga CDU/SPD-alliansen på riksnivå och underminera nya CDU-ledaren Annegret Kramp-Karrenbauer.

Jag har upplevt nazismen. Det var fruktansvärt och den ska aldrig få komma fram mer.

Tillbaka till Rudold Rösch. Intervjun är slut och vi ska gå. Han promenerar med in barockstadens kärna - Altstadt.

Under promenaden på gångbanan kommer vi in på de högerextrema upploppen i grannstaden Chemnitz i augusti, där även nynazister var framträdande.

En motdemonstration mot högerextrema Pegidas demonstration i Dresden i oktober.
En motdemonstration mot högerextrema Pegidas demonstration i Dresden i oktober. Foto: Oliver Killig / TT

En mörk skugga drar över ansiktet.

– Det var illa, säger han. Jag har upplevt nazismen. Det var fruktansvärt och den ska aldrig få komma fram mer. Tidigare sade folk att man var nazist när jag sa att jag inte ville ha fler flyktingar och det var helt barockt. Jag ingen nationalist men har en stark nationell känsla.

Vi kommer fram till stadens praktbyggnad – Frauenkirche.

Hans ögon lyser.

– Titta så vacker den är.

Kyrkan bombades sönder och samman i februari 1945 och byggdes upp så sent som 2005.

Vad säger du när en syrisk flykting säger att hon vill lära sig allt om tysk kultur, börja arbeta med en gång och är tacksam för att ha fått en fristad från ett regelrätt krig?

– De finns säkert sådana exempel. Men de tillhör en minoritet. Den stora massan har helt enkelt en annan kultur.

Rudolf Rösch.

Foto: Jonas Fröberg Bild 1 av 4

Pegida-anhängare demonstrerar i Dresen i oktober.

Foto: Oliver Killig / AP Bild 2 av 4

Julian Gopffarth.

Foto: Privat Bild 3 av 4

En motdemonstration mot högerextrema Pegidas demonstration i Dresden i oktober.

Foto: Oliver Killig / TT Bild 4 av 4