Annons

Därför bunkrar många toapapper: ”Flockdjur”

Coronavirusets framfart har gjort att fler bunkrar olika varor som till exempel toalettpapper.
Coronavirusets framfart har gjort att fler bunkrar olika varor som till exempel toalettpapper. Foto: Anders Wiklund/TT

Toalettpapper, pasta och konserver. Trots avrådan från myndigheter och företag fortsätter svenskarna att hamstra varor. Vad är egentligen orsaken till att vi bunkrar i onödan?

Under strecket
Publicerad

Tomma hyllor vid toalettpappret på Ica Maxi i Lerum, 13 mars.

Foto: Adam Ihse/TTBild 1 av 2

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Foto: Niklas Björling/Stockholms universitetBild 2 av 2

Tomma hyllor vid toalettpappret på Ica Maxi i Lerum, 13 mars.

Foto: Adam Ihse/TTBild 1 av 1

Coronavirusets utbredning har inneburit en tvärnit i flera länders ekonomi. Människor slutar resa, gå på krogen och strosa i butiker.

Men svenskarna har knappast slutat konsumera.

De senaste veckorna har rapporterna om bunkring av vissa varor avlöst varandra. Bilder på hyllor som gapar tomma i matbutikerna publiceras på sociala medier, och toalettpapper auktioneras ut för 100 kronor per rulle på sajter som Tradera och Blocket.

Både företag och myndigheter har gång på gång försäkrat att varorna inte tar slut i landet – man har bara inte lagerberedskap för det ovanligt höga trycket.

Orsaken stavas framför allt modellen ”just-in-time”, där varor produceras och levereras i den mängd som krävs vid en viss tidpunkt för att undvika kapitalbindning i butikslager, spara utrymme och undvika att varor slängs. Men det betyder inte att de är slut hos leverantören.

Tomma hyllor vid toalettpappret på Ica Maxi i Lerum, 13 mars.
Tomma hyllor vid toalettpappret på Ica Maxi i Lerum, 13 mars. Foto: Adam Ihse/TT
Annons
Annons

Så vad ger upphov till den till synes irrationella hamstringen?

– Beteendet springer ur känslan av att ingen kommer att hjälpa mig, så då måste jag hjälpa mig själv i första hand.

Det säger Filip Arnberg, psykolog och docent i klinisk psykologi vid kunskapscenter för katastrofpsykiatri på Uppsala universitet.

Känslor av rädsla, oro och anspänning tar över i krissituationer likt den coronaviruset orsakat, enligt honom. Det gör det svårt att se andras perspektiv. Vi har närmare till att agera mer impulsivt – och egoistiskt.

Att hyllorna med toalettpapper i svenska matbutiker är tomma är dock inte resultatet av enstaka storköp. Snarare en snöbollseffekt, orsakad av psykologiska mekanismer.

Kruxet här är att det nödvändigtvis inte alltid är ett dåligt beteende.

Framför allt visar det styrkan i vårt kollektiva beteende.

– Det är en väldigt potent kraft. Vi är flockdjur, och ser vi i våra sociala flöden att toalettpappret tar slut är det svårt att bedöma hur representativt det är. Då tar man inte ett steg tillbaka och tänker ett varv till, säger Filip Arnberg och fortsätter:

– Egoistiska och irrationella beteenden kan få spridning ganska enkelt. Kruxet här är att det nödvändigtvis inte alltid är ett dåligt beteende.

Rent objektivt är det smart att ha ett extra lager toalettpapper hemma, konstaterar han. Det vet alla som har varit utan. Men att se folk bunkra en vara gör att det ligger nära till hands att ta en till bal utan att tänka efter.

– Jag tror inte att de som köpt en extra rulle toalettpapper uppfattar att de betett sig panikslaget. Men summan av alla extrainköp blir till slut stor. Är det 1 000 personer på Ica Maxi som tänker så skapas ett förändrat köpmönster.

Annons
Annons

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Foto: Niklas Björling/Stockholms universitetBild 1 av 1

Någon risk för att bunkring blir norm ser Filip Arnberg inte. Åtminstone inte i Sverige.

– I länder som präglas av lägre tillit till institutioner och mellan medborgare kan en ökning av ”rädda-sig-själv-beteenden” synas.

Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

Han får medhåll av Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Han har bland annat forskat om rationalitet, beteendeekonomi och beslutsfattande.

– Egentligen är det alltså ett ganska rationellt beteende, men också en självuppfyllande profetia. Det är olyckligt.

Att det delvis handlar om just toalettpapper är särskilt tvetydigt, tycker han.

– Vi är bland de största producenterna i världen av toalettpapper och har en välfungerande skogsindustri. De leveranskedjorna slås knappast ut av coronaviruset. Dessutom är ju konsumtionen av toalettpapper ganska konstant.

Det finns även oroväckande ingredienser i den psykologiska cocktail som ligger bakom beteendet.

I kölvattnet av bunkringen förvånas Erik Angner över att näringslivet inte kapitaliserar mer på trycket på vissa varor. Dagligvaruhandeln skulle kunna dra nytta av situationen och marknadsföra enskilda produkter hårdare, och samtidigt spela på att det finns god beredskap för kriser, säger han.

Men det finns även oroväckande ingredienser i den psykologiska cocktail som ligger bakom beteendet.

– En viss brist på tillit speglas ändå, vilket ju är en grundbult i det ekonomiska systemet. Hela marknadsekonomin grundar sig på tillit, säger Erik Angner och fortsätter:

– Dessutom finns ett antisocialt element i att köpa på sig stora mängder varor trots att man kanske inte behöver dem.

Här har individen ett ansvar, understryker Erik Angner.

– Hamstrar du kan du omedvetet inspirera andra att hamstra. Hur du agerar sänder ut ett signalbeteende. Skryt inte om hur mycket handsprit du samlat på dig hemma. Då undviker man att skrämma upp sin omgivning.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons