X
Annons
X

Alliansen dödförklaras – men har ”aldrig varit så enig”

Enligt M-ledaren har Alliansen aldrig varit så enad som nu. SvD:s sammanställning av partiernas budgetmotioner visar att han till viss del har rätt. Ändå tyder mycket på att alliansprojektet är på väg att spricka.

Annie Lööf, Ulf Kristersson, Ebba Busch-Thor och Jan Björklund har blivit allt mer eniga i sakpolitiken.
Annie Lööf, Ulf Kristersson, Ebba Busch-Thor och Jan Björklund har blivit allt mer eniga i sakpolitiken. Foto: Tomas Oneborg

Sedan valet har oenigheten inom Alliansen varit ett dominerande tema. Flera debattörer har rentav dödförklarat alliansprojektet på grund av osämjan om regeringsfrågan.

När Ulf Kristersson (M) intervjuades i Studio Ett i måndags gav han dock en motsatt bild.

– Jag tycker verkligen att vi politiskt är mer enade i Alliansen än vad vi har varit under hela mitt vuxna liv, sa M-ledaren.

Annons
X

SvD:s kartläggning av allianspartiernas budgetmotioner den senaste mandatperioden visar att påståendet till viss del är sant. Genomgången visar att de borgerliga partiernas partiernas ekonomiska politik i stora drag faktiskt blivit mer samstämmig de senaste åren.

Enligt Ulf Kristersson (M) har Alliansen aldrig varit så enad som nu. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Mellan 2005 och 2014 lade allianspartierna gemensamma budgetförslag. Sedan dess har de presenterat enskilda skuggbudgetar.

Genom att jämföra budgetmotionernas sammanlagda poster för statens inkomster och utgifter går det att få en förenklad bild av partiernas ekonomiska politik. Posterna på inkomstsidan visar i hur stor utsträckning partierna vill sänka skatterna, medan utgiftsposterna visar hur stora utgifter staten ska ha.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I budgetmotionerna för 2016 skilde sig allianspartiernas budgetmotioner med totalt totalt 55 miljarder kronor, om man räknar samman skillnaderna i inkomst- och utgiftsposterna. I budgetarna för 2018 hade avståndet minskat till en skillnad på totalt 23 miljarder kronor.

    Förändringen beror till stor del på att Kristdemokraterna justerat sina förslag. Partiets mål om sänkta skatter matchar nu de övriga allianspartiernas. KD ville tidigare inte skära lika mycket i statens utgifter som de andra borgerliga partierna, men ligger nu på en liknande nivå, och har framför allt skurit ned tiotals miljarder i statsbidragen till kommunerna.

    I partiernas senaste budgetmotioner från förra året vill samtliga ha höjd brytpunkt för statlig skatt och utvidgade jobbskatteavdrag. Partierna vill samtidigt göra stora besparingar på regeringens olika arbetsmarknadspolitiska program och minska stödet till sjukskrivna och arbetslösa.

    Även en genomgång av väljarnas tio viktigaste frågor i SvD för några veckor sedan visade att allianspartierna – ofta tillsammans med SD – inte borde ha några problem att enas i sakpolitiken.

    Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, har forskat om de borgerliga partiernas samverkan. Han säger att Ulf Kristersson inte är helt fel ute i sitt påstående.

    – Han har en poäng när han betonar den sakpolitiska enigheten. Visst finns det enskildheter efter att de nu i fyra år helt medvetet försökt profilera sig enskilt. Men det finns det inga uppenbara svårigheter som sakpolitiskt skulle blockera ett samarbete, utöver möjligen migrationspolitiken, säger han.

    Skillnaderna inom flyktingpolitiken blev tydliga när Centerpartiet tidigare i år röstade igenom den så kallade gymnasielagen, vilket ledde till kritik från allianskollegorna.

    När SvD i somras granskade partiernas invandringspolitik framkom också stora ekonomiska skillnader mellan de borgerliga partierna. C vill skära totalt 2,4 miljarder kronor på migrationskostnaderna under tre år, medan L vill öka anslagen något jämfört med regeringen.

    Men mycket tyder på att skiljaktigheterna inom migrationspolitiken kan övervinnas någorlunda enkelt. En omständighet som pekar på det är att oavsett vilken regering som kommer att tillträda, så lär invandringspolitiken bli föremål för blockerskridande samarbeten eftersom både M och S förespråkar en sådan lösning.

    SD har å sin sida gjort klart att de inte kommer att stötta en budget som inte innehåller åtgärder för minskad invandring.

    – Skillnaderna inom migrationsområdet är inte oöverkomliga, säger Tommy Möller.

    Precis som många andra är han dock pessimistiskt inställd till Alliansens överlevnadsförmågor i det långa loppet.

    – Partierna är väldigt eniga sakpolitiskt, men helt oeniga strategiskt i synen på regeringsfrågan, säger han.

    Han förklarar att sprickan i synen på SD mellan å ena sidan L och C, och å andra sidan M och KD, lett till "väldigt djupa konflikter". Båda sidorna kan tänka sig passivt stöd från SD i enskilda sakfrågor, men L och C vill undvika situationer som ger SD mer legitimitet.

    Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att mycket tyder på att Alliansen förr eller senare kommer att spricka på grund av partiernas skillnader. Enligt honom är skillnaderna inte enbart strategiska, utan även ideologiska.

    – KD och till viss del M är konservativa, medan C och L absolut inte är det. SD, som är konservativa och antiliberala, har tagit fram de här spänningarna inom Alliansen eftersom det nu finns ett nytt högerblock, säger han.

    Efter reklamen visas:
    Mellan raderna KRISTERSSON ÄNDA IN I KAKLET
    Annons
    X
    Annons
    X

    Annie Lööf, Ulf Kristersson, Ebba Busch-Thor och Jan Björklund har blivit allt mer eniga i sakpolitiken.

    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

    Enligt Ulf Kristersson (M) har Alliansen aldrig varit så enad som nu.

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X